FÖRSTA MOSEBOKEN 19
19
Gud ödelägger Sodom och Gomorra
1De två änglarna kom till Sodom om kvällen. Lot satt då vid Sodoms port, och när Lot såg dem reste han sig för att möta dem. Han böjde sig med ansiktet mot marken 2och sa: ”Mina herrar, lyssna, kom med till er tjänares hus och övernatta. Där kan ni tvätta fötterna och sedan fortsätta er färd tidigt i morgon.” De svarade: ”Nej, vi blir på torget över natten.” 3Men han bad dem så innerligt att de vek av och steg in i hans hus. Han ordnade en festmåltid åt dem och bakade osyrat bröd, och de åt.
4Innan de hade lagt sig omringades huset av alla Sodoms män, både unga och gamla, allt folket från varje kvarter. 5De ropade till Lot: ”Var är männen som kom till dig i natt? För ut dem till oss, vi ska ligga med dem!” 6Då gick Lot ut till dem i dörröppningen. Han stängde dörren efter sig 7och sa: ”Nej, mina bröder, gör inte något så ont! 8Lyssna nu, jag har två orörda döttrar. Låt mig föra ut dem till er så kan ni göra vad ni vill med dem. Gör bara inte något mot dessa män som fått skydd under mitt tak.” 9Men de svarade: ”Flytta på dig!” Och de sa: ”Han kom hit som främling och nu gör han sig till domare! Nu ska vi göra mer illa mot dig än mot dem.” Och de pressade hårdhänt mot Lot och var nära att slå in dörren.
10Då sträckte männen ut sina händer och drog in Lot till sig i huset och stängde dörren. 11De slog männen utanför huset med blindhet, både små och stora, så att de förgäves famlade efter dörren. 12Sedan sa de till Lot: ”Har du andra här? Någon svärson, söner, döttrar eller någon annan i staden som tillhör dig? För dem bort härifrån, 13för vi ska ödelägga den. Ropet härifrån har blivit så starkt inför Herren att han sänt oss hit för att ödelägga staden.” 14Då gick Lot ut och sa till sina svärsöner, de som skulle få hans döttrar: ”Fort, ta er härifrån, för Herren tänker ödelägga staden!” Men svärsönerna trodde att han skämtade.
15I gryningen drev änglarna på Lot och sa: ”Res dig upp och ta med dig din hustru och dina båda döttrar som är här, annars går du under när staden straffas.” 16Men Lot tvekade. Då tog männen honom, hans hustru och hans båda döttrar i handen. De förde honom bort utanför staden, för Herren var nådefull mot honom. 17När de hade fört ut dem, sa en av männen: ”Fly för livet! Se dig inte tillbaka och stanna inte någonstans på slätten. Fly till bergen så att du inte går under.” 18”O nej, mina herrar!” sa Lot till dem. 19”Lyssna, din tjänare har funnit nåd för dina ögon. Och du har visat mig stor kärlek genom att rädda mig. Men jag kan inte fly till bergen, förödelsen hinner ifatt mig och jag skulle dö. 20Se, staden där ligger nära att fly till, och den är liten. Snälla, låt mig skynda dit - för den är väl liten? - så att jag får leva!” 21Han svarade: ”Lyssna, jag går dig till mötes även nu. Jag ska inte ödelägga staden du nämnt. 22Men skynda att fly dit, för jag kan inget göra förrän du är där.” Därför kom staden att heta Soar.
23Solen hade just gått upp över landet när Lot kom till Soar. 24Då gjorde Herren att det regnade svavel och eld över Sodom och Gomorra. Det kom från himlen av Herren. 25Han ödelade dessa städer, hela slätten, alla som bodde i städerna och allt som växte på marken. 26Men Lots hustru som gick efter honom såg sig tillbaka. Då blev hon en saltstod.
27I gryningen gick Abraham till den plats där han hade stått inför Herren. 28Han såg ner över Sodom och Gomorra och hela slättlandet. Då såg han rök stiga upp från landet, likt röken från en smältugn. 29När Gud ödelade städerna på slätten tänkte han på Abraham. Och Herren lät Lot undkomma förödelsen när han omstörtade städerna där Lot hade bott.
Lots döttrar
30Lot lämnade Soar och bosatte sig i bergsbygden med sina båda döttrar, för han vågade inte bo kvar i Soar. Så han bodde med sina båda döttrar i en grotta. 31Då sa den förstfödde till den yngre: ”Vår far är gammal och det finns ingen man i landet som kan ge oss barn, så som brukligt är överallt på jorden. 32Kom, vi berusar vår far med vin. Sedan ligger vi med honom så att vi får barn genom vår far.” 33Den natten berusade de sin far med vin, och den förstfödde gick in och låg med honom. Han märkte inte varken när hon lade sig eller steg upp.
34Nästa dag sa den förstfödde till den yngre: ”Lyssna, jag låg med far i natt. Nu berusar vi honom med vin även denna natt. Därefter går du in och ligger med honom så att vi får barn genom vår far.” 35Så berusade de sin far även den natten, och den yngre låg med honom. Han märkte inte varken när hon lade sig eller steg upp. 36På det sättet blev båda Lots döttrar med barn genom sin far. 37Den förstfödde födde en son, som hon gav namnet Moab. Han är stamfar till våra dagars moabiter. 38Den yngre födde också en son, som hon gav namnet Ben-Ammi. Han är stamfar till våra dagars ammoniter.
Currently Selected:
FÖRSTA MOSEBOKEN 19: SB
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Learn More About Svenskbibel