Johanes 8
8
Jaitpain ta Jesus izinnen duduzig ise
1Tamol dadodado nadin ablon dile, Jesus bo Gazeŋdidlak iduse. 2Bomon mon i faun tempellon ise, me tamolpain daŋan i izinnen dise. I matalge kagin peteŋana. 3Meginge gazekmaŋau farisea mai pain ta jait jabimeg denasilak duduzig i leŋadinlon denau. 4I depai, Peteŋanek, pain e jait mok jabimeg denasi. 5Me Moses kibiaiŋlon ibol, ta egin denaumap i patlon difuwoi, ge o dodin ubol?#Lew 20:10; Deut 22:22–24 6Me i dikibianiwoi dibol i betenaeklon azu dibolnenoi delaŋailak. Jesus bo takok idug niman tikunlon tenatanlak gaze. 7Ge i me faun te desedazemeg i naon biseg ipidin, Me i aŋ ilonlon aupasek tealak i malan pat ta taniwoi. 8Faun te takok idug tenatanlak gaze. 9I azu me diloŋlag i taitai mon didug dile, tamolujan i fun inaug ilemeg daŋan dile depasi, me Jesus siben, i naonnen pain mon maig demade.#Rom 2:22 10Me Jesus gaten biseg ta so inasig pain mon, i ipai, Pain, owoi azu dibollak me domten? Tamol ta so meselanolak? 11I ibol, Ujazen, tea, Jesus i ipai, Ŋa mai so ŋemeselanoŋame; ula, faun au so upas mon.#Joh 5:14
Mam inan sigianek, Jesus inan sigianek mai
12Meginge Jesus faun te pidinge ibol, Ŋa tan e inan sul; me i ŋa sunuzagime i mafuzlon so itozoi, tea, basnen suldaŋanpa madowoi.#Jes 49:6; Joh 1:5, 9 13Mewoi farisea i depai, O sibewoi sigianoume, oina azu malik tea. 14Jesus auadin jabig pidin, Ŋa sibeg sigianagŋame mai azu malik. Ge aben ŋa ŋaselak me ŋaloŋ, ŋa domten ŋalawoi me mai, aŋ bo tea, ŋa domtenge ŋase, domten ŋalawoi me so aloŋ.#Joh 5:31 15Aŋ tinin mon abaŋ betenaeame, ŋa bo tamol ta so ŋebetenaeŋame.#Joh 7:24; 12:47 16Ge ŋa ŋebetenaetap ŋainag betenaek me malik; ŋa sibeg mon tea, ŋa Mam i noagge ŋaselak me muzuanlakoi.#Joh 8:29 17Aŋnami kibiaiŋlon gazelak me tamol azugen azu taimonmap me malik.#Deut 19:15 18Ŋa me sibeg sigiŋnagŋame, Mam i ŋa noagge ŋaselak i mai sigianagime. 19Meginge i depai, Oina Tama domten? Jesus auadin jabig ibol, Aŋ ŋa ŋainag Mam mai so aloŋ; aŋ ŋa aloŋpe aŋ ŋainag Mam mai aloŋpe.#Joh 14:7 20Azu e Jesus gaŋmalan taneknen galuŋlon ibol, tempellon azu peteŋanameg; me tamol ta so jabi, inan saen get so idulak.#Joh 7:30; Luk 22:53
Jesus inan ilanen saen mug siziz
21Jesus faun te pidin, Ŋa ŋaloŋŋame, aŋ ŋa abezanagpa nami aupaseklon amatoi; ŋa ŋalaŋame me aŋ alanen so aloŋ.#Joh 7:34; 13:33 22Meginge Judagaz dibol, siben tinin bedaniwoi? I ibollak, Ŋa ŋalaŋame melak aŋ alanen so aloŋ.#Joh 7:35 23I pidinge ibol, Aŋ tan paen inan, ŋa latnenge; aŋ fatu enen, ŋa fatu enenwain tea.#Joh 3:31 24Mewoi ŋa ŋabol, Aŋ nami aupaseklon amatoi; ŋa ŋan i me lamilon so maliktap an nami aupaseklon amatoi. 25I mewoi depai, O itai? Me Jesus ibol, Ŋan i me ŋa funlonge ŋabollak. 26Ŋa aŋoi azu kuzumoi ŋaboloi ŋebetenae maiwoi; ge me i ŋa noagge ŋaselak i malik, i‐lon ŋaloŋlak me panupanu ŋipidinŋame.#Joh 3:32; 12:49 27I bo so diloŋ i Tamanoi pidinlak.#Joh 3:14; 12:32 28Meginge Jesus i pidin, Aŋ Tamolai ibisapged aŋ aloŋoi ŋa ŋan i, ŋa sibeg ŋabolge abaŋ menen ta so ŋenauŋame, tea, Mam i peteŋanaglak megin mon abaŋ ewoi ŋabolŋame. 29Me i ŋa noagge ŋaselak i ŋa maig amadoame; i so binagge nieg taimon ŋemadoŋame, abaŋ i gamun funiimelak me sansan ŋenauŋame.#Joh 8:16; Mat 27:46
Judagaz i Abraham bagen dibol
30Azu e ibolmeg kin kuzum i ladinlon malik.#Joh 7:31 31Meginge Judagaz me i Jesus ladinlon maliklak me ipidin. Aŋ sededeŋanip ŋainag azulon amademap aŋ ŋainag meglaum niŋon.#Joh 15:7, 14 32Aŋ malik inan niŋon me aloŋoi, malik niŋon me pisiaŋpa amadowoi. 33I auan diabig dibol, Am Abraham inan bagen, am sansan tamol ta izinnen aibegabeg egin so amade. O dodin ubol, Aŋ pisiaŋpa amadowoi?#Mat 3:9
34Jesus auadin jabig pidin, Malik mok malik, ŋa aŋ ŋepaiaŋ, Tata i auipasime i tiniktinik aupasek inan begabeg.#Rom 6:16, 20; Joh I 3:8 35Ge begabeg i dedeŋanip ablon so madowoi, ai i sansanpe madowoi. 36Mewoi Ai i pisiaŋmap aŋ malik pisiaŋpa amadowoi.#Rom 6:18, 22 37Ŋa ŋaloŋ aŋ Abraham inan bagen, ge aŋ ufunagoi fenafuname, ŋainag azu aŋ lamilon aben tealak. 38Abaŋ ŋainag Mam maig amademeg ŋenasilak me ŋabolŋame, me aŋ nami temami maig atozmeg anasilak me anauame.
39I auan diabig dibol, Abraham i amnama mam. Jesus ipidin, Aŋ Abraham inan nanunpeges aŋ Abraham inan uzat mai anaupe.#Mat 3:9 40Ge gazo ŋa azu malik Anut ibolmeg ŋaloŋlak me ŋepaiaŋlakoi aŋ ufunagoi abol; Abraham megin so inaulak. 41Aŋ nami temami inan kagin uziame.
Meginge i depai, Am jaitlon so noamalak, am Mam taimon, Anut mon. 42Jesus i pidin, Anut i Temamipe me aŋ ŋawoi amatpe, ŋa Anutlonge ŋataseg i izinnenge ŋaselak. Ŋa sibeg ŋabolge so ŋase, tea, i noagge ŋase. 43Aitoige ŋa ŋabolŋame me dab so apaniame Aŋ ŋainag azu aŋalenen so aloŋlakoi. 44Aŋ temami Satan inan fun, nami temami inan buben ibolime me anauwoi amat. I funlonge funekbibian, malik niŋonlon so madelak. I ilonlon kagin malik inan niŋon ta tea. I azu sekauk ta ibolmap i siben inan funoi ibolime, i sekaukbibian, i menen tamanlak.#Joh I 3:8–10; Gen 3:4; Pet II 2:4
45Me ŋa azu malik ŋepaiaŋŋame me aŋ lamilon so malik. 46Aŋ ilonnen it tat aupasekoi bebanagnen iloŋ? Ŋa azu malik ŋabolmap aitoige aŋ ŋa lamilon so malik?#Kor II 5:21; Pet I 2:22 47Me i Anutlonge itaselak i Anut azu iloŋime; aŋ Anut inan tealakoi azu dab so apaniame.#Joh 18:37
Jesus buga salan e dibol
48Me Judatamol auan diabig dibol, Am gauai so abol, o Samariawain, o buga salandaŋan?#Joh 7:20 49Jesus auadin jabig ibol, Ŋa buga salandaŋan tea; ŋa Mam biŋan ŋibisaŋame, me aŋ biŋag pitiŋiniame. 50Me ŋa sibeg inag biŋagoi so ŋelaŋaiŋame; ta laŋaiime i bitiniagoi.#Joh 5:41; 7:18 51Malik mok malik, ŋa aŋ ŋepaiaŋ, tamol ta i ŋainag azu uzitap i sansanpe mateŋ padalnen so nasiwoi.#Joh 6:40, 47; 11:25 52Judagaz i depai, Gazo am aloŋ o buga salandaŋan, Abraham imatlak, profet dimatlak, me o ubol, Tamol ta i ŋainag azu uzitap i mateŋ inan gigien so kukumzi nasiwoi.
53O nama temama Abraham nenazi tat? I imatlak, me profet mai dimatlak, me o dado it ubolume?#Mat 12:41, 42 54Jesus ibol, Ŋa sibeg biŋag ŋibisetap ŋainag biŋag me se mon. Ge ŋainag Mam i biŋag bisaime, iwoi aŋ abol i aŋnami Anut. 55Me aŋ i so aloŋlak, ge ŋa bo i ŋaloŋ. Me ŋa i so ŋaloŋ e ŋabolpe ŋa aŋ egin sekauk bibiagpe. Ge ŋa i ŋaloŋ, inan azu ŋuzi ŋepaniŋame.#Joh 7:28, 29 56Aŋnami temami Abraham i ŋainag nal nasiwoi jaun isameg jaeŋ funilak, i nasilag i buben gauai.#Gen 17:17 57Meginge Judagaz i depai, O wagam umaz 50 so madelak, o Abraham nasilak? 58Jesus i pidin, Malik mok malik, ŋa aŋ ŋepaiaŋ, Abraham so mademeg ŋa ŋemadelak. 59Meginge i pat deŋaleg dufuniwoi denau, ge Jesus i melabublon tempel binig ile.#Joh 10:31; 12:36
Currently Selected:
Johanes 8: GDD1960
Highlight
Copy
Compare
Share
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
New Testament published by the British and Foreign Bible Society in 1960. Genesis published by the Australian Bible Society in 1971.
Johanes 8
8
Jaitpain ta Jesus izinnen duduzig ise
1Tamol dadodado nadin ablon dile, Jesus bo Gazeŋdidlak iduse. 2Bomon mon i faun tempellon ise, me tamolpain daŋan i izinnen dise. I matalge kagin peteŋana. 3Meginge gazekmaŋau farisea mai pain ta jait jabimeg denasilak duduzig i leŋadinlon denau. 4I depai, Peteŋanek, pain e jait mok jabimeg denasi. 5Me Moses kibiaiŋlon ibol, ta egin denaumap i patlon difuwoi, ge o dodin ubol?#Lew 20:10; Deut 22:22–24 6Me i dikibianiwoi dibol i betenaeklon azu dibolnenoi delaŋailak. Jesus bo takok idug niman tikunlon tenatanlak gaze. 7Ge i me faun te desedazemeg i naon biseg ipidin, Me i aŋ ilonlon aupasek tealak i malan pat ta taniwoi. 8Faun te takok idug tenatanlak gaze. 9I azu me diloŋlag i taitai mon didug dile, tamolujan i fun inaug ilemeg daŋan dile depasi, me Jesus siben, i naonnen pain mon maig demade.#Rom 2:22 10Me Jesus gaten biseg ta so inasig pain mon, i ipai, Pain, owoi azu dibollak me domten? Tamol ta so meselanolak? 11I ibol, Ujazen, tea, Jesus i ipai, Ŋa mai so ŋemeselanoŋame; ula, faun au so upas mon.#Joh 5:14
Mam inan sigianek, Jesus inan sigianek mai
12Meginge Jesus faun te pidinge ibol, Ŋa tan e inan sul; me i ŋa sunuzagime i mafuzlon so itozoi, tea, basnen suldaŋanpa madowoi.#Jes 49:6; Joh 1:5, 9 13Mewoi farisea i depai, O sibewoi sigianoume, oina azu malik tea. 14Jesus auadin jabig pidin, Ŋa sibeg sigianagŋame mai azu malik. Ge aben ŋa ŋaselak me ŋaloŋ, ŋa domten ŋalawoi me mai, aŋ bo tea, ŋa domtenge ŋase, domten ŋalawoi me so aloŋ.#Joh 5:31 15Aŋ tinin mon abaŋ betenaeame, ŋa bo tamol ta so ŋebetenaeŋame.#Joh 7:24; 12:47 16Ge ŋa ŋebetenaetap ŋainag betenaek me malik; ŋa sibeg mon tea, ŋa Mam i noagge ŋaselak me muzuanlakoi.#Joh 8:29 17Aŋnami kibiaiŋlon gazelak me tamol azugen azu taimonmap me malik.#Deut 19:15 18Ŋa me sibeg sigiŋnagŋame, Mam i ŋa noagge ŋaselak i mai sigianagime. 19Meginge i depai, Oina Tama domten? Jesus auadin jabig ibol, Aŋ ŋa ŋainag Mam mai so aloŋ; aŋ ŋa aloŋpe aŋ ŋainag Mam mai aloŋpe.#Joh 14:7 20Azu e Jesus gaŋmalan taneknen galuŋlon ibol, tempellon azu peteŋanameg; me tamol ta so jabi, inan saen get so idulak.#Joh 7:30; Luk 22:53
Jesus inan ilanen saen mug siziz
21Jesus faun te pidin, Ŋa ŋaloŋŋame, aŋ ŋa abezanagpa nami aupaseklon amatoi; ŋa ŋalaŋame me aŋ alanen so aloŋ.#Joh 7:34; 13:33 22Meginge Judagaz dibol, siben tinin bedaniwoi? I ibollak, Ŋa ŋalaŋame melak aŋ alanen so aloŋ.#Joh 7:35 23I pidinge ibol, Aŋ tan paen inan, ŋa latnenge; aŋ fatu enen, ŋa fatu enenwain tea.#Joh 3:31 24Mewoi ŋa ŋabol, Aŋ nami aupaseklon amatoi; ŋa ŋan i me lamilon so maliktap an nami aupaseklon amatoi. 25I mewoi depai, O itai? Me Jesus ibol, Ŋan i me ŋa funlonge ŋabollak. 26Ŋa aŋoi azu kuzumoi ŋaboloi ŋebetenae maiwoi; ge me i ŋa noagge ŋaselak i malik, i‐lon ŋaloŋlak me panupanu ŋipidinŋame.#Joh 3:32; 12:49 27I bo so diloŋ i Tamanoi pidinlak.#Joh 3:14; 12:32 28Meginge Jesus i pidin, Aŋ Tamolai ibisapged aŋ aloŋoi ŋa ŋan i, ŋa sibeg ŋabolge abaŋ menen ta so ŋenauŋame, tea, Mam i peteŋanaglak megin mon abaŋ ewoi ŋabolŋame. 29Me i ŋa noagge ŋaselak i ŋa maig amadoame; i so binagge nieg taimon ŋemadoŋame, abaŋ i gamun funiimelak me sansan ŋenauŋame.#Joh 8:16; Mat 27:46
Judagaz i Abraham bagen dibol
30Azu e ibolmeg kin kuzum i ladinlon malik.#Joh 7:31 31Meginge Judagaz me i Jesus ladinlon maliklak me ipidin. Aŋ sededeŋanip ŋainag azulon amademap aŋ ŋainag meglaum niŋon.#Joh 15:7, 14 32Aŋ malik inan niŋon me aloŋoi, malik niŋon me pisiaŋpa amadowoi. 33I auan diabig dibol, Am Abraham inan bagen, am sansan tamol ta izinnen aibegabeg egin so amade. O dodin ubol, Aŋ pisiaŋpa amadowoi?#Mat 3:9
34Jesus auadin jabig pidin, Malik mok malik, ŋa aŋ ŋepaiaŋ, Tata i auipasime i tiniktinik aupasek inan begabeg.#Rom 6:16, 20; Joh I 3:8 35Ge begabeg i dedeŋanip ablon so madowoi, ai i sansanpe madowoi. 36Mewoi Ai i pisiaŋmap aŋ malik pisiaŋpa amadowoi.#Rom 6:18, 22 37Ŋa ŋaloŋ aŋ Abraham inan bagen, ge aŋ ufunagoi fenafuname, ŋainag azu aŋ lamilon aben tealak. 38Abaŋ ŋainag Mam maig amademeg ŋenasilak me ŋabolŋame, me aŋ nami temami maig atozmeg anasilak me anauame.
39I auan diabig dibol, Abraham i amnama mam. Jesus ipidin, Aŋ Abraham inan nanunpeges aŋ Abraham inan uzat mai anaupe.#Mat 3:9 40Ge gazo ŋa azu malik Anut ibolmeg ŋaloŋlak me ŋepaiaŋlakoi aŋ ufunagoi abol; Abraham megin so inaulak. 41Aŋ nami temami inan kagin uziame.
Meginge i depai, Am jaitlon so noamalak, am Mam taimon, Anut mon. 42Jesus i pidin, Anut i Temamipe me aŋ ŋawoi amatpe, ŋa Anutlonge ŋataseg i izinnenge ŋaselak. Ŋa sibeg ŋabolge so ŋase, tea, i noagge ŋase. 43Aitoige ŋa ŋabolŋame me dab so apaniame Aŋ ŋainag azu aŋalenen so aloŋlakoi. 44Aŋ temami Satan inan fun, nami temami inan buben ibolime me anauwoi amat. I funlonge funekbibian, malik niŋonlon so madelak. I ilonlon kagin malik inan niŋon ta tea. I azu sekauk ta ibolmap i siben inan funoi ibolime, i sekaukbibian, i menen tamanlak.#Joh I 3:8–10; Gen 3:4; Pet II 2:4
45Me ŋa azu malik ŋepaiaŋŋame me aŋ lamilon so malik. 46Aŋ ilonnen it tat aupasekoi bebanagnen iloŋ? Ŋa azu malik ŋabolmap aitoige aŋ ŋa lamilon so malik?#Kor II 5:21; Pet I 2:22 47Me i Anutlonge itaselak i Anut azu iloŋime; aŋ Anut inan tealakoi azu dab so apaniame.#Joh 18:37
Jesus buga salan e dibol
48Me Judatamol auan diabig dibol, Am gauai so abol, o Samariawain, o buga salandaŋan?#Joh 7:20 49Jesus auadin jabig ibol, Ŋa buga salandaŋan tea; ŋa Mam biŋan ŋibisaŋame, me aŋ biŋag pitiŋiniame. 50Me ŋa sibeg inag biŋagoi so ŋelaŋaiŋame; ta laŋaiime i bitiniagoi.#Joh 5:41; 7:18 51Malik mok malik, ŋa aŋ ŋepaiaŋ, tamol ta i ŋainag azu uzitap i sansanpe mateŋ padalnen so nasiwoi.#Joh 6:40, 47; 11:25 52Judagaz i depai, Gazo am aloŋ o buga salandaŋan, Abraham imatlak, profet dimatlak, me o ubol, Tamol ta i ŋainag azu uzitap i mateŋ inan gigien so kukumzi nasiwoi.
53O nama temama Abraham nenazi tat? I imatlak, me profet mai dimatlak, me o dado it ubolume?#Mat 12:41, 42 54Jesus ibol, Ŋa sibeg biŋag ŋibisetap ŋainag biŋag me se mon. Ge ŋainag Mam i biŋag bisaime, iwoi aŋ abol i aŋnami Anut. 55Me aŋ i so aloŋlak, ge ŋa bo i ŋaloŋ. Me ŋa i so ŋaloŋ e ŋabolpe ŋa aŋ egin sekauk bibiagpe. Ge ŋa i ŋaloŋ, inan azu ŋuzi ŋepaniŋame.#Joh 7:28, 29 56Aŋnami temami Abraham i ŋainag nal nasiwoi jaun isameg jaeŋ funilak, i nasilag i buben gauai.#Gen 17:17 57Meginge Judagaz i depai, O wagam umaz 50 so madelak, o Abraham nasilak? 58Jesus i pidin, Malik mok malik, ŋa aŋ ŋepaiaŋ, Abraham so mademeg ŋa ŋemadelak. 59Meginge i pat deŋaleg dufuniwoi denau, ge Jesus i melabublon tempel binig ile.#Joh 10:31; 12:36
Currently Selected:
:
Highlight
Copy
Compare
Share
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
New Testament published by the British and Foreign Bible Society in 1960. Genesis published by the Australian Bible Society in 1971.