50
1Koy peras o Yosef ap peskro dadeskro mouy oun rovas pral leste oun čoumras les. 2Oun yob penas ap i dramangre, kay leske boudran, te makenn le leskro dades kouč djeteha dren. Oun kol dramangre makan o Israel kouč djeteha dren. 3Star-desha divessa makan le les dren. Kova hi o tsiro o makepaske. Oun i Egiptarya rovan pral leste 70 (efta-desha) divessa.
4Pal kol 70 (efta-desha) divessa rakras o Yosef ap o baro rayeskri familya oun penas: “Avenn mange lačo oun rakrenn o baro rayeha oun penenn leske mandar: 5Miro dad moukas man sovel te dell oun penas: Me merau. Paske man an miro moulengro kheer, hoy krom mange an o them Kanaan! Kanna mouk man te djal, te paskrap miro dades an o them Kanaan. Pal kova vau pale.”
6O baro ray moukas leske te penell: “Dja koy, paske tiro dades, yaake har dal tout glan tiro dadeste sovel.”
7Yaake djas o Yosef, te paskrell lo peskro dades. Khetne leha djan i tsele pralstoune boudepangre o baro rayestar, i phoureder an leskro kheer oun i tsele pralstoune pral o them Egiptia. 8Ninna i tsele menshe dran o Yosefeskro kheer oun leskre phrala oun i vavar menshe dran leskro dadeskro kheer djan leha. Kokres lengre čave, lengre bakre oun groumya moukan yon an o them Gosen.
9Ninna vourdya oun klissepangre djan lentsa. Halauter khetne his boud boud menshe. 10Oun yon van ap i platsa, hoy kharella Goren-Atad. Koy platsa hi čiddo ap i vavar rig o panyestar Yordan. Kote rovan le oun dan bari gole pral o Yakobeskro merepen. Oun o Yosef rovas lentsa efta divessa pral peskro dadeste.
11Har i Kanaanitarya, kay koy djivan, dikan, har yon rovan ap i platsa Goren-Atad, penan le: “Havo baro ropen krenn i Egiptarya kote!” Doleske dan le koy platsa ko lab Abel-Mizrayim#50:11 Abel-Mizrayim, ap hebretikes: I Egiptarya rovenn. . Koy platsa hi čiddo ap i vavar rig o panyestar Yordan.
12Oun o Yakobeskre čave kran leha yaake, har o Yakob lenge penas. 13Yon anan les an o them Kanaan oun paskran les an i grotta ap ko kotar phoub pash Mamre, hoy kharella Makpela. Ko kotar phoub ginas o Abraham foun o Hetari, o Efron, te vell kote leskri familya paskedo. 14Har o Yosef peskro dades paskras, vas yob pale an o them Egiptia: yob oun leskre phrala oun lauter, kay leha djan.
O Yosef rakrell lače labentsa ap peskre phralende
15Har o Yosefeskre phrala dikan, kay lengro dad moulo his, penan le: “Hoy krah mer, te hi o Yosef menge čilačo oun dell men o čilačepen pale, hoy mer ap leste kram?” 16Doleske bičran le yekes pash o Yosefeste oun penan leske: “Tiro dad penas glan peskro merepen: 17Yaake hounte penenn ap o Yosefeste: Mangau tout, biste ko čilačo koova, hoy tire phrala ap toute kran! Doleske mangah mer, kay ninna tiro dadeskro Debles an-gole dah: Biste ko čilačepen, hoy mer kram!”
Har o Yosef kova shounas, rovas yob. 18Oun leskre phrala djan pash leste oun čivran pen tele glan leste oun penan: “Ake, mer ham tire boudepangre!”
19O Yosef penas ap lende: “Ma darenn! Hom me o Devel? 20T'mer kaman te krenn mange čilačepen. O Devel las peske glan, te krell lo lauter mishto, yaake har hi kava dives: Boud menshe ačan djido. 21Ma darenn! Me dikau ap t'mende oun t'mare čavende.” Yaake rakras yob lače labentsa ap lengre djia.
O Yosef merell oun vell paskedo
22Oun o Yosef djivas an o them Egiptia, yob oun peskro dadeskri familya. Oun o Yosef vas 110 (sheel-te-deesh) bersha phouro. 23Oun yob dikas i čavengre čaven peskro čavestar Efrayim. Ninna i čave peskro čaveskro čavestar, o Makir, van pash leste baro. O Makir his o Manasseskro čavo.
24Oun o Yosef penas ap peskre phralende: “Me merau kanna. O Devel dikella lačes ap t'mende, oun anell t'men dran kava them vin, an ko them, kay yob peskro vast pre das, te dell lo les o Abrahameste, o Isaakeste oun o Yakobeste.”
25Oun o Yosef kamas te denn pen o Israeleskre čave sovel oun penas ap lende: “Te anell o Devel t'men khere, lenn man t'mentsa!” Oun yon dan pen sovel glan leste.
26Oun o Yosef meras, har yob 110 (sheel-te-deesh) bersha phouro his. Oun yob vas dre-maklo o kouč djeteha oun čiddo an i morhton#50:26 morhton sarko, kista an o them Egiptia.