Markus Evangelium 5
5
Den besatte och svinhjorden
1 #
Matt 8:28, Luk 8:26. Så kom de över till den andra sidan av sjön in i gadarenernas#5:1 not *UN: gerasenernas. land. 2När han hade stigit ur båten, kom genast en man emot honom från gravarna. Han var besatt av en oren ande. 3Han hade sitt tillhåll bland gravarna, och ingen kunde binda honom#5:3 not *UN tillägger: längre., inte ens med kedjor. 4För han hade många gånger blivit bunden med fotbojor och kedjor, men kedjorna hade blivit avslitna av honom och fotbojorna hade brutits sönder, och ingen kunde rå på honom. 5Och ständigt, natt och dag, höll han till uppe i bergen och bland gravarna och skrek och skar sig själv med stenar. 6När han fick se Jesus på långt håll, sprang han fram och föll ner för honom 7och skrek med hög röst och sa: Vad har jag med dig att göra, Jesus, du den högste Gudens Son? Lova mig inför Gud, att du inte plågar mig. 8För han sa till honom: Kom ut ur mannen, du orena ande. 9Och han frågade honom: Vad är ditt namn? Och han svarade och sa: Mitt namn är Legion#5:9 not *Del av en här på omkring 6 000 man., för vi är många. 10Och han bad honom enträget, att han inte skulle driva bort dem från den trakten. 11#Matt 8:30, Luk 8:32. Och där nära bergen betade en stor svinhjord. 12Och alla de onda andarna#5:12 not *UN utelämnar: alla, onda andarna. bad honom och sa: Skicka oss till svinen, så att vi kan fara in i dem. 13Och genast tillät Jesus#5:13 not *UN: utelämnar: genast. **UN: han. dem det. Då for de orena andarna ut och in i svinen. Och hjorden störtade sig utför branten ner i sjön. Det var omkring tvåtusen, och de drunknade i sjön. 14Men de som skötte svinen#5:14 not *UN: dem. flydde och berättade det i staden och på landsbygden. Och de gick ut för att se vad som hade hänt. 15När de kom till Jesus och såg honom som hade varit besatt av legionen sitta där, klädd och vid sina sinnen, så blev de rädda. 16Och de som hade sett det berättade för dem vad som hade hänt med den besatte och med svinen. 17#Apg 16:39. Och de började be honom att han skulle lämna deras område. 18#Luk 8:38. När han hade stigit i båten, bad han som hade varit besatt, att han skulle få följa med honom. 19Men Jesus#5:19 not *UN: han. tillät det inte, utan sa till honom: Gå hem till de dina och berätta för dem hur stora ting Herren har gjort med dig och hur han har förbarmat sig över dig. 20Då gick han sin väg och började förkunna i Dekapolis#5:20 not *Ordagrant: De tio städerna., hur stora ting Jesus hade gjort med honom. Och alla förundrade sig.
Synagogföreståndarens dotter. Kvinnan med blödningar
21 #
Matt 9:1. När Jesus hade farit tillbaka med båten till andra sidan, samlades mycket folk omkring honom, medan han var där vid sjön. 22#Matt 9:18, Luk 8:41. Och se, en som hette Jairus, en av synagogföreståndarna, kom och då han fick se honom föll han ner för hans fötter 23och bönföll honom starkt och sa: Min dotter ligger för döden. Kom och lägg händerna på henne, så att hon blir frisk och får leva. 24Då gick han med honom, och mycket folk följde honom, och trängde sig inpå honom. 25#3 Mos 15:25, Matt 9:20, Luk 8:43. Och där var en kvinna som hade haft blödningar i tolv år 26och som hade lidit mycket hos många läkare och det hade kostat henne allt hon ägde, men ingenting hade hjälpt, utan det hade snarare blivit värre. 27När hon hade fått höra om Jesus, kom hon i folkhopen och rörde bakifrån vid hans mantel. 28För hon sa: Om jag bara får röra vid hans kläder, så blir jag frisk. 29Och genast stannade blodflödet och hon kände i sin kropp att hon var botad från sin plåga. 30#Matt 14:36, Luk 6:19. Men Jesus märkte omedelbart inom sig själv, att kraft hade gått ut från honom, och han vände sig om i folkskaran och sa: Vem rörde vid mina kläder? 31Då sa hans lärjungar till honom: Du ser att folket tränger dig på alla sidor och du frågar: Vem rörde vid mig? 32Då såg han sig omkring för att få se henne som hade gjort det. 33Och kvinnan, som visste vad som hade hänt med henne, kom rädd och darrande fram och föll ner för honom och talade om hela sanningen för honom. 34#Matt 9:22, Mark 10:52. Då sa han till henne: Dotter, din tro har helat dig. Gå i frid, och var frisk från din plåga. 35#Luk 8:49. Medan han ännu talade, kom några från synagogföreståndarens hus och sa: Din dotter är död. Varför besvärar du Mästaren längre? 36Men så snart som#5:36 not *UN utelämnar: så snart som. Jesus hörde vad som sades, sa han till synagogföreståndaren: Frukta inte, bara tro! 37Och han tillät inte någon att följa med honom utom Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs bror. 38Så kom han till synagogföreståndarens hus, och han såg en orolig skara som grät och klagade högt. 39#Matt 9:24, Joh 11:11. Och han gick in och sa till dem: Varför skriker ni och gråter? Flickan är inte död, utan hon sover. 40Då hånskrattade de åt honom. Men han drev ut allesammans, tog med sig flickans far och mor och dem som var med honom och gick in där flickan låg. 41Sedan tog han flickan i handen och sa till henne: Talita kumi! Det betyder: Flicka, jag säger dig, stå upp! 42Och genast reste sig flickan och gick omkring, för hon var tolv år. Och de blev utom sig av stor häpnad. 43Men han befallde dem strängt att ingen skulle få veta detta och sa åt dem att ge henne något att äta.
Currently Selected:
Markus Evangelium 5: SRB16
Highlight
Copy
Compare
Share
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Ⓒ Svenska Reformationsbibelsällskapet
Markusevangeliet 5
5
Den besatte och svinhjorden
1De kom över till trakten av Gerasa på andra sidan sjön. 2När Jesus steg ur båten kom en man emot honom från gravarna. Han var besatt av en oren ande 3och hade sitt tillhåll bland gravarna. Inte ens med kedjor kunde man längre binda honom. 4Flera gånger hade han bundits till händer och fötter, men han hade slitit av kedjorna och sprängt bojorna, och ingen kunde få bukt med honom. 5Dag och natt höll han till bland gravarna eller uppe i bergen och skrek och sargade sig med stenar. 6När han nu på långt håll fick se Jesus sprang han fram och föll ner för honom 7och ropade högt: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag besvär dig vid Gud: Plåga mig inte!« 8Jesus hade nämligen just sagt åt honom: »Far ut ur mannen, du orena ande!« 9Nu frågade han: »Vad heter du?« Mannen svarade: »Legion heter jag, för vi är många.« 10Och han bad honom enträget att inte driva dem från trakten.
11Nu gick där en stor svinhjord och betade på bergssluttningen. 12Andarna bad honom: »Skicka bort oss till svinen, så kan vi fara in i dem!« 13Det lät han dem göra. Och de orena andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden rusade utför branten ner i sjön. Omkring två tusen djur var det, och de drunknade i sjön. 14Svinvaktarna sprang därifrån och berättade alltsammans i staden och ute på landet, och folk gick för att se vad som hade hänt. 15De kom till Jesus och såg den besatte, han som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen, och de blev förskräckta. 16Och ögonvittnena berättade vad som hade hänt med den besatte, och om svinen. 17Då uppmanade de Jesus att lämna deras område. 18När han steg i båten bad mannen som hade varit besatt att få följa med honom. 19Men han lät honom inte göra det utan sade: »Gå hem till de dina och berätta för dem om allt som Herren har gjort med dig, hur han förbarmade sig över dig.« 20Då gick mannen sin väg och lät alla i Dekapolis höra vad Jesus hade gjort med honom, och överallt häpnade man.
Synagogföreståndarens dotter. Kvinnan med blödningar
21När Jesus hade farit tillbaka till andra sidan sjön samlades mycket folk omkring honom. Medan han var där vid sjön 22kom det dit en synagogföreståndare vid namn Jairos. Då han såg Jesus kastade han sig för hans fötter 23och bad enträget: »Min lilla dotter är nära att dö. Kom och lägg dina händer på henne, så att hon räddas till livet.« 24Och Jesus gick med honom.
Mycket folk följde efter och trängde sig inpå honom. 25Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. 26Hon hade varit hos många läkare och fått utstå mycket. Det hade kostat henne allt hon ägde, men ingenting hade hjälpt, snarare hade hon blivit sämre. 27Hon hade hört vad som berättades om Jesus, och nu kom hon bakifrån i hopen och rörde vid hans mantel, 28för hon tänkte att om hon bara fick röra vid hans kläder skulle hon bli hjälpt. 29Och genast stannade blodflödet, och hon kände i kroppen att hon var botad från sitt onda. 30När Jesus märkte att det hade gått ut kraft från honom vände han sig om i hopen och frågade: »Vem rörde vid mina kläder?« 31Lärjungarna sade: »Du ser väl hur folk tränger på, och ändå frågar du vem som har rört vid dig!« 32Han såg sig omkring efter henne som hade gjort det. 33Kvinnan, som visste vad som hade hänt med henne, kom rädd och darrande fram och föll ner för honom och talade om hur det var. 34Han sade till henne: »Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är botad från ditt onda.«
35Medan han ännu talade kom det bud till synagogföreståndaren från hans hem: »Din dotter är död. Du skall inte besvära Mästaren längre.« 36Men Jesus, som hörde deras ord, sade till föreståndaren: »Var inte rädd, tro bara.« 37Sedan lät han ingen mer än Petrus och Jakob och hans bror Johannes följa med, 38och de gick hem till föreståndaren. Där såg han upprörda människor som grät och klagade högt. 39Han gick in till dem och sade: »Varför ropar ni och gråter? Flickan är inte död, hon sover.« 40Då skrattade de åt honom. Men han körde ut allesammans och tog med sig flickans far och mor och lärjungarna och gick in där hon låg. 41Så tog han barnets hand och sade: »Talita koum!« (det betyder: Lilla flicka, jag säger dig, stig upp!). 42Och genast reste sig flickan och gick omkring, hon var tolv år gammal. De blev utom sig av förvåning, 43men han förbjöd dem att låta någon veta vad som hade hänt. Sedan sade han åt dem att ge flickan något att äta.
Currently Selected:
:
Highlight
Copy
Compare
Share
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.