Utvald: Påminn dig själv om Evangeliet varje dagSmakprov

Jag tappade nästan boken när jag läste David Bentley Harts översättning av ordet "välsignad" i Bibeln. Den kända forskaren pratar om hur välsignad har tappat sin betydelse i vår kultur: det används mer eller mindre som "tursam" eller "lyckligt lottad". Hart menar att den riktiga betydelsen istället skulle vara mycket mer nära vårt ord lycksalig eller ett tillstånd av hänryckt glädje. 

Detta är vad Gud har gjort för oss i evangeliet: Han har gett oss varje evig välsignelse vi kan föreställa oss tills dess att vi är fulla av lycksalighet! 

Vårt dagliga val, vår dagliga kamp, vår dagliga prövning är om vi kommer minnas, inse och leva i denna verklighet. 

Och det är inte baserat på omständigheter. Det är det verkligen inte. En ung man, Meisha, lärde mig detta på ett sätt jag aldrig kommer glömma. 

Meisha var en flykting i ett krigsdrabbat land. Hans by och allt han någonsin känt till förstördes av en grym armé, och han tvingades bära saker tillhörande en soldat genom en regnig djungel medan han tittade rakt in i en gevärspipa - mycket likt det som förekom på Jesus tid, då en romersk soldat kunde tvinga en person att bära hans utrustning en mil. 

En dag tvingade en soldat Meisha att oskadliggöra en landmina under pistolhot. Minan exploderade och Meisha förlorade i samma sekund båda händerna och båda ögonen. De lämnade honom där, då de trodde att han var död, men han dog inte. 

Flera år tidigare hade någon berättat om den lidande Frälsaren för honom. Han identifierade sig med en Gud som känt hans smärta. Hans liv blev fantastiskt förvandlat. 

Meisha är så lycksaligt exalterad över Evangeliet, att han har människor som leder honom från flyktingläger till flyktingläger så att han kan dela Evangeliet med dem som inte har hört om Jesus. 

Meishas glädje är smittsam. Han är långt mycket gladare än de flesta människor som kan se, har båda händerna och som inte lever i fattigdom i ett flyktingläger. Hans glädje kommer från tacksamheten för korset. Meisha vet att han, om kort tid, kommer att vara med Kristus för evigt. 

Meisha visar detta genom att sprida ut lycksalighet inne i ett flyktingläger. Han förkroppsligar det som aposteln Paulus skriver, "Ty vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet." (2 Kor 4:17, Sfb98).