LUKASEVANGELIET 8
8
Kvinnor som följde Jesus
1Jesus vandrade därefter genom städer och byar och förkunnade evangeliet om Guds rike. De tolv var med honom, 2likaså några kvinnor som hade blivit botade från onda andar och från sjukdomar: Maria, som kallades Magdalena, från vilken sju demoner farit ut, 3vidare Johanna som var hustru till Herodes förvaltare Kusas, och Susanna och många andra som tjänade dem med egna tillgångar.
Liknelsen om såningsmannen
4Då mycket folk samlades och man kom till Jesus från många städer berättade han en liknelse: 5ˮEn såningsman gick ut för att så sitt utsäde. När han sådde föll en del vid vägen och trampades ner, och himlens fåglar åt upp det. 6En del föll på berghällen, och när det hade kommit upp torkade det eftersom det inte fick någon fukt. 7En del föll bland törnena, och törnena växte upp samtidigt och kvävde det. 8Men en del föll i den goda jorden och växte och gav hundrafaldig skörd.ˮ När han hade sagt detta ropade han: ˮLyssna, du som har öron att lyssna med.ˮ
Liknelsernas syfte
9När hans lärjungar frågade honom vad denna liknelse betydde 10svarade han: ˮNi har fått gåvan att veta Guds rikes hemligheter. Men de andra får dem i liknelser, för att de ska se men ändå inte se, och lyssna men ändå inte förstå.
Liknelsen om sådden förklarad
11Det här är liknelsens betydelse: Säden är Guds ord. 12De vid vägen är de som har lyssnat, sedan kommer djävulen och tar bort ordet ur deras hjärtan, så att de inte kan tro och bli frälsta. 13De på berghällen är de som tar emot ordet med glädje när de lyssnar till det. Men de har ingen rot, de tror en kort tid och i prövningens tid kommer de på fall. 14Det som föll bland törnena är de som har lyssnat, men som under livets vandring kvävs av omsorger och rikedom och njutningar. Och all mogen frukt uteblir. 15Men det som föll i den goda jorden är de som har lyssnat till ordet och bevarar det i ett rättsinnigt och gott hjärta. Och genom uthållighet bär de frukt.
Lyktan på hållaren
16Ingen tänder en lykta och gömmer den under ett kärl eller en bänk, utan man placerar den på en hållare så att de som kommer in ser ljuset. 17För inget är hemligt som inte ska uppenbaras, och inget är dolt som inte ska bli känt och komma i ljuset. 18Var uppmärksamma på hur ni lyssnar, för den som har ska få, men från den som inte har ska tas även det han tror sig ha.ˮ
Jesu mor och bröder
19Jesu mor och bröder kom till honom, men de kunde inte ta sig fram för allt folket. 20Man sa till honom: ˮDin mor och dina bröder står här utanför och vill träffa dig.ˮ 21Han svarade dem: ˮMin mor och mina bröder är de som lyssnar till Guds ord och handlar efter det.ˮ
Jesus tystar stormen
22En dag steg Jesus i en båt med sina lärjungar, och han sa: ˮLåt oss fara över till andra sidan sjön.ˮ De lade ut, 23och medan de seglade somnade han. Då svepte en stormvind ner över sjön, och båten tog in vatten och de kom i nöd. 24De gick då fram och väckte honom och sa: ˮMästare, Mästare, vi kommer att dö!ˮ Han vaknade och talade strängt till vinden och vågorna. De lade sig och det blev lugnt. 25Han sa till dem: ˮVar är er tro?ˮ Skräckslagna och förundrade sa de till varandra: ˮVad är detta för en man? Han befaller ju både vindarna och vattnet, och de lyder honom.ˮ
Den besatte och svinhjorden
26De seglade till gerasenernas område som ligger mitt emot Galileen. 27När Jesus steg i land kom en man från staden emot honom. Han var besatt av demoner. Han hade inte burit kläder på länge och bodde inte i något hus utan bland gravarna. 28Då han fick se Jesus skrek han och föll ner inför honom och sa högt: ˮVad har du med mig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? Jag ber dig, tortera mig inte!ˮ 29Jesus hade nämligen befallt den orena anden att fara ut ur mannen. Länge hade den farit hårt fram med honom. Han var satt under bevakning och man hade bundit honom med kedjor och fotbojor. Men han hade slitit sönder bojorna och drivits ut i ödemarken av demonen. 30Jesus frågade honom: ˮVad är ditt namn?ˮ Han svarade: ˮLegion,ˮ för många demoner hade farit in i honom. 31Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ner i avgrunden. 32Nu gick där en stor svinhjord och betade på bergssluttningen, och de bad honom att få fara in i svinen. Han tillät dem det. 33Demonerna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade utför branten ner i sjön och drunknade.
34När svinvaktarna såg vad som hade hänt sprang de och berättade om det inne i staden och ute på landet. 35Då gick man ut för att se vad som hade hänt. De kom till Jesus och fann mannen som demonerna hade farit ut ur sitta vid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen. Och de blev förskräckta. 36Ögonvittnen berättade för dem hur den besatte hade blivit frälst. 37Och allt folket från gerasenernas område bad Jesus att ge sig av, eftersom de var skräckslagna. Så han steg i en båt och vände tillbaka. 38Mannen som demonerna hade farit ut ur bad att få följa med honom. Men Jesus sände iväg honom och sa: 39ˮÅtervänd hem och berätta allt vad Gud har gjort med dig.ˮ Och han gick och förkunnade i hela staden allt vad Jesus hade gjort med honom.
Synagogföreståndarens dotter. Kvinnan med blödningar
40När Jesus kom tillbaka välkomnade folket honom, för alla väntade på honom. 41Då kom det fram en man vid namn Jairos, som var föreståndare för synagogan. Han föll ner vid Jesu fötter och vädjade till honom att komma med hem. 42Hans enda dotter, som var omkring tolv år, låg nämligen för döden.
Jesus gick då med, och folkskaran pressade sig hårt på honom. 43Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år och spenderat allt hon ägde på läkare, men ingen hade kunnat bota henne. 44Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel. Och genast upphörde blödningen. 45Jesus frågade: ˮVem var det som rörde vid mig?ˮ Då alla nekade sa Petrus: ˮMästare, folkmassan trycker och tränger sig på dig.ˮ 46Men Jesus sa: ˮNågon rörde vid mig, för jag kände att kraft gick ut från mig.ˮ 47När kvinnan förstod att hon var avslöjad kom hon skakande fram och föll ner för honom. Hon berättade inför allt folket varför hon hade rört vid honom och hur hon genast hade blivit frisk. 48Jesus sa till henne: ˮDotter, din tro har botat dig. Gå i fred.ˮ
49Medan han ännu talade kom någon från synagogföreståndarens hus och sa: ˮDin dotter är död, besvära inte Läraren mer.ˮ 50Jesus hörde det och sa till honom: ˮVar inte rädd, tro endast, och hon ska bli botad.ˮ 51När han kom fram till huset lät han ingen följa med in utom Petrus, Johannes, Jakob och flickans far och mor. 52Alla grät och höll dödsklagan över henne. Men han sa: ˮGråt inte, hon är inte död, hon sover.ˮ 53Då skrattade de åt honom eftersom de visste att hon var död. 54Men han tog flickans hand och sa högt: ˮFlicka, res dig!ˮ 55Hennes ande återvände och hon reste sig genast. Och han sa åt dem att ge henne något att äta. 56Hennes föräldrar häpnade, men Jesus förbjöd dem att tala om för någon vad som hade hänt.
Currently Selected:
LUKASEVANGELIET 8: SB
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Learn More About SvenskbibelLUKASEVANGELIET 8
8
Kvinnor som följde Jesus
1Jesus vandrade därefter genom städer och byar och förkunnade evangeliet om Guds rike. De tolv var med honom, 2likaså några kvinnor som hade blivit botade från onda andar och från sjukdomar: Maria, som kallades Magdalena, från vilken sju demoner farit ut, 3vidare Johanna som var hustru till Herodes förvaltare Kusas, och Susanna och många andra som tjänade dem med egna tillgångar.
Liknelsen om såningsmannen
4Då mycket folk samlades och man kom till Jesus från många städer berättade han en liknelse: 5ˮEn såningsman gick ut för att så sitt utsäde. När han sådde föll en del vid vägen och trampades ner, och himlens fåglar åt upp det. 6En del föll på berghällen, och när det hade kommit upp torkade det eftersom det inte fick någon fukt. 7En del föll bland törnena, och törnena växte upp samtidigt och kvävde det. 8Men en del föll i den goda jorden och växte och gav hundrafaldig skörd.ˮ När han hade sagt detta ropade han: ˮLyssna, du som har öron att lyssna med.ˮ
Liknelsernas syfte
9När hans lärjungar frågade honom vad denna liknelse betydde 10svarade han: ˮNi har fått gåvan att veta Guds rikes hemligheter. Men de andra får dem i liknelser, för att de ska se men ändå inte se, och lyssna men ändå inte förstå.
Liknelsen om sådden förklarad
11Det här är liknelsens betydelse: Säden är Guds ord. 12De vid vägen är de som har lyssnat, sedan kommer djävulen och tar bort ordet ur deras hjärtan, så att de inte kan tro och bli frälsta. 13De på berghällen är de som tar emot ordet med glädje när de lyssnar till det. Men de har ingen rot, de tror en kort tid och i prövningens tid kommer de på fall. 14Det som föll bland törnena är de som har lyssnat, men som under livets vandring kvävs av omsorger och rikedom och njutningar. Och all mogen frukt uteblir. 15Men det som föll i den goda jorden är de som har lyssnat till ordet och bevarar det i ett rättsinnigt och gott hjärta. Och genom uthållighet bär de frukt.
Lyktan på hållaren
16Ingen tänder en lykta och gömmer den under ett kärl eller en bänk, utan man placerar den på en hållare så att de som kommer in ser ljuset. 17För inget är hemligt som inte ska uppenbaras, och inget är dolt som inte ska bli känt och komma i ljuset. 18Var uppmärksamma på hur ni lyssnar, för den som har ska få, men från den som inte har ska tas även det han tror sig ha.ˮ
Jesu mor och bröder
19Jesu mor och bröder kom till honom, men de kunde inte ta sig fram för allt folket. 20Man sa till honom: ˮDin mor och dina bröder står här utanför och vill träffa dig.ˮ 21Han svarade dem: ˮMin mor och mina bröder är de som lyssnar till Guds ord och handlar efter det.ˮ
Jesus tystar stormen
22En dag steg Jesus i en båt med sina lärjungar, och han sa: ˮLåt oss fara över till andra sidan sjön.ˮ De lade ut, 23och medan de seglade somnade han. Då svepte en stormvind ner över sjön, och båten tog in vatten och de kom i nöd. 24De gick då fram och väckte honom och sa: ˮMästare, Mästare, vi kommer att dö!ˮ Han vaknade och talade strängt till vinden och vågorna. De lade sig och det blev lugnt. 25Han sa till dem: ˮVar är er tro?ˮ Skräckslagna och förundrade sa de till varandra: ˮVad är detta för en man? Han befaller ju både vindarna och vattnet, och de lyder honom.ˮ
Den besatte och svinhjorden
26De seglade till gerasenernas område som ligger mitt emot Galileen. 27När Jesus steg i land kom en man från staden emot honom. Han var besatt av demoner. Han hade inte burit kläder på länge och bodde inte i något hus utan bland gravarna. 28Då han fick se Jesus skrek han och föll ner inför honom och sa högt: ˮVad har du med mig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? Jag ber dig, tortera mig inte!ˮ 29Jesus hade nämligen befallt den orena anden att fara ut ur mannen. Länge hade den farit hårt fram med honom. Han var satt under bevakning och man hade bundit honom med kedjor och fotbojor. Men han hade slitit sönder bojorna och drivits ut i ödemarken av demonen. 30Jesus frågade honom: ˮVad är ditt namn?ˮ Han svarade: ˮLegion,ˮ för många demoner hade farit in i honom. 31Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ner i avgrunden. 32Nu gick där en stor svinhjord och betade på bergssluttningen, och de bad honom att få fara in i svinen. Han tillät dem det. 33Demonerna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade utför branten ner i sjön och drunknade.
34När svinvaktarna såg vad som hade hänt sprang de och berättade om det inne i staden och ute på landet. 35Då gick man ut för att se vad som hade hänt. De kom till Jesus och fann mannen som demonerna hade farit ut ur sitta vid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen. Och de blev förskräckta. 36Ögonvittnen berättade för dem hur den besatte hade blivit frälst. 37Och allt folket från gerasenernas område bad Jesus att ge sig av, eftersom de var skräckslagna. Så han steg i en båt och vände tillbaka. 38Mannen som demonerna hade farit ut ur bad att få följa med honom. Men Jesus sände iväg honom och sa: 39ˮÅtervänd hem och berätta allt vad Gud har gjort med dig.ˮ Och han gick och förkunnade i hela staden allt vad Jesus hade gjort med honom.
Synagogföreståndarens dotter. Kvinnan med blödningar
40När Jesus kom tillbaka välkomnade folket honom, för alla väntade på honom. 41Då kom det fram en man vid namn Jairos, som var föreståndare för synagogan. Han föll ner vid Jesu fötter och vädjade till honom att komma med hem. 42Hans enda dotter, som var omkring tolv år, låg nämligen för döden.
Jesus gick då med, och folkskaran pressade sig hårt på honom. 43Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år och spenderat allt hon ägde på läkare, men ingen hade kunnat bota henne. 44Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel. Och genast upphörde blödningen. 45Jesus frågade: ˮVem var det som rörde vid mig?ˮ Då alla nekade sa Petrus: ˮMästare, folkmassan trycker och tränger sig på dig.ˮ 46Men Jesus sa: ˮNågon rörde vid mig, för jag kände att kraft gick ut från mig.ˮ 47När kvinnan förstod att hon var avslöjad kom hon skakande fram och föll ner för honom. Hon berättade inför allt folket varför hon hade rört vid honom och hur hon genast hade blivit frisk. 48Jesus sa till henne: ˮDotter, din tro har botat dig. Gå i fred.ˮ
49Medan han ännu talade kom någon från synagogföreståndarens hus och sa: ˮDin dotter är död, besvära inte Läraren mer.ˮ 50Jesus hörde det och sa till honom: ˮVar inte rädd, tro endast, och hon ska bli botad.ˮ 51När han kom fram till huset lät han ingen följa med in utom Petrus, Johannes, Jakob och flickans far och mor. 52Alla grät och höll dödsklagan över henne. Men han sa: ˮGråt inte, hon är inte död, hon sover.ˮ 53Då skrattade de åt honom eftersom de visste att hon var död. 54Men han tog flickans hand och sa högt: ˮFlicka, res dig!ˮ 55Hennes ande återvände och hon reste sig genast. Och han sa åt dem att ge henne något att äta. 56Hennes föräldrar häpnade, men Jesus förbjöd dem att tala om för någon vad som hade hänt.
Currently Selected:
:
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Learn More About Svenskbibel