PREDIKAREN 1
1
Visdomsord
1Predikarens ord.
Av Davids son, Jerusalems kung.
2Tomhet och intighet!
säger Predikaren.
Tomhet och intighet!
Allt är tomhet.
3Vad får en man ut
av sin ständiga strävan under solen?
4Generationer kommer och går,
men jorden för alltid den står.
5Solen går upp och den går ner,
skyndar åter till platsen för uppgång.
6Vinden blåser mot söder
och vänder mot norr,
runt runt far vinden
i sitt ständiga kretslopp.
7Alla floder rinner mot havet,
men inte blir havet fullt.
Dit floderna runnit förut,
dit rinner de åter igen.
8Allting är fullt av outsäglig möda.
Ögat mättas ej av att se,
örat fylls ej av att höra.
9Det som hänt ska åter hända,
det som skett ska åter ske.
Inget är nytt under solen.
10Säger man att något är nytt,
så har det likväl funnits i tider före oss.
11Ingen minns det som inträffat.
Och senare händelser ska ingen minnas
i kommande generationer.
12Jag, Predikaren, var kung över Israel, i Jerusalem. 13Jag fokuserade med all visdom på att undersöka och granska allt som sker under himlen. Det är en eländig börda som Gud lagt på människor att syssla med. 14Jag betraktade allt som sker under solen, och se, allt var tomhet, ett jagande efter vind.
15Det som är krokigt kan inte bli rakt,
det som ej finns kan inte räknas.
16Jag tänkte: Jag har uppnått större visdom än någon före mig i Jerusalem. Ja, jag har stor erfarenhet av visdom och kunskap. 17Så jag beslöt att lära mig mer om visdom, och om oförstånd och dårskap. Men jag upptäckte att också det var ett jagande efter vind.
18Mycket visdom, stor sorg.
Ökad kunskap, ökad plåga.
Currently Selected:
PREDIKAREN 1: SB
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Learn More About Svenskbibel