Matteus Evangelium 22
22
Liknelsen om kungen som gör bröllop för sin son
1Därefter började Jesus än en gång tala till dem i liknelser, och sa: 2#Luk 14:16, Joh 3:29, Upp 19:7f. Himmelriket är likt en kung, som höll bröllop för sin son 3och skickade ut sina tjänare, för att kalla dem till bröllopet som var bjudna, men de ville inte komma. 4#Ords 9:2. Återigen skickade han ut andra tjänare, och sa: Säg åt dem som är bjudna: Se, jag har tillrett min måltid, mina oxar och gödkalvarna är slaktade, och allting är redo. Kom till bröllopet. 5Men de brydde sig inte om det, utan gick sin väg, den ene till sitt jordbruk, den andre till sina affärer. 6#Matt 21:35. Och de andra tog fast hans tjänare och misshandlade och dödade dem. 7#Matt 24:2. När kungen hörde#22:7 not *UN utelämnar: hörde. det, blev han vred och skickade ut sina härar och lät döda dessa mördare och brände ner deras stad. 8Sedan sa han till sina tjänare: Bröllopet är ju färdigt, men de som var bjudna var inte värdiga. 9#Matt 13:47. Gå därför ut till vägskälen och bjud alla ni ser till bröllopet. 10Och tjänarna gick ut på vägarna och samlade alla, så många de fann, både onda och goda, och bröllopssalen blev fylld av gäster. 11#Jes 61:10, Ef 4:24, Kol 3:10f, Upp 3:4-5, Upp 16:15, Upp 19:8. När kungen gick in för att se på gästerna, fick han där se en man som inte var klädd i bröllopskläder. 12Då sa han till honom: Min vän, hur kom du in här utan bröllopskläder? Men han teg. 13#Matt 8:12, Matt 13:41-42, Matt 25:30. Då sa kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och för bort honom#22:13 not *UN utelämnar: och för bort honom. och kasta honom i det yttersta mörkret. Där ska vara gråt och tandagnisslan. 14#Matt 20:16. För många är kallade, men få är utvalda.
Frågan om skatt till kejsaren
15 #
Mark 12:13, Luk 20:20. Då gick fariseerna bort och gjorde upp planer hur de skulle kunna fånga honom genom hans ord. 16Och de sände sina lärjungar till honom, tillsammans med Herodes anhängare, och sa: Mästare, vi vet att du är sanningsenlig och undervisar rätt om Guds väg och bryr dig inte om vad människor tycker, för du gör inte skillnad på människor. 17Så säg oss: Vad anser du? Är det tillåtet att man ger kejsaren skatt eller inte? 18Men Jesus märkte deras ondska och sa: Varför vill ni sätta mig på prov, ni hycklare? 19Visa mig myntet som man betalar skatt med. Då räckte de honom en denar. 20Och han sa till dem: Vems bild och inskrift är detta? 21#Rom 13:7. De sa till honom: Kejsarens. Då sa han till dem: Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud. 22När de hörde detta, förundrade de sig och lämnade honom och gick sin väg.
Frågan om uppståndelsen
23 #
Mark 12:18, Luk 20:27, Apg 23:8. Samma dag kom det fram till honom sadduceer, som påstår att det inte finns någon uppståndelse, och frågade honom, 24#1 Mos 38:8, 5 Mos 25:5. och sa: Mästare, Mose sa: Om någon dör barnlös, ska hans bror gifta sig med hans hustru och så ge barn åt sin bror. 25Nu fanns hos oss sju bröder, och den förste gifte sig och dog. Eftersom han inte hade några barn, lämnade han sin hustru åt sin bror. 26På samma sätt också den andre och den tredje, ända till den sjunde. 27Och sist av alla dog också kvinnan. 28Vem av de sju ska hon nu vara hustru till vid uppståndelsen? Alla var ju gifta med henne. 29Jesus svarade och sa till dem: Ni tar fel. Ni förstår inte Skrifterna och inte heller Guds kraft. 30För vid uppståndelsen gifter man sig inte och blir inte bortgift, utan man är som Guds#22:30 not *UN utelämnar Guds. änglar i himlen. 31Men vad angår de dödas uppståndelse, har ni inte läst det som har blivit sagt till er av Gud, som sa: 32#2 Mos 3:6f, Mark 12:26, Apg 7:32, Hebr 11:16. Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud? Gud är inte de dödas Gud, utan de levandes. 33#Matt 7:28. Och när folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
Frågan om det största budet i lagen
34När fariseerna hörde att han hade gjort sadduceerna svarslösa, församlade de sig, 35och för att sätta honom på prov frågade en av dem, en laglärd, och sa: 36#Mark 12:28, Luk 10:25. Mästare, vilket är det största budet i lagen? 37#5 Mos 6:5, Luk 10:27. Då sa Jesus#22:37 not *UN: han. till honom: Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. 38Detta är det främsta och största budet. 39#3 Mos 19:18, Matt 19:19, Mark 12:31, Luk 10:27, Rom 13:9, Gal 5:14, 1 Tim 1:5, Jak 2:8. Och det andra är detta likt: Du skall älska din nästa som dig själv. 40#Matt 7:12. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.
Är Kristus Davids Son?
41Medan fariseerna var samlade, frågade Jesus dem 42#Mark 12:35, Luk 20:41. och sa: Vad anser ni om Kristus? Vems Son är han? De sa till honom: Davids. 43Han sa till dem: Hur kan då David i Anden kalla honom Herre och säga: 44#Ps 110:1, Apg 2:34, 1 Kor 15:25, Hebr 1:13, Hebr 10:12-13. Herren sa till min Herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag lägger dina fiender åt dig till en fotpall#22:44 not *UN: under dina fötter.? 45Om nu David kallar honom Herre, hur kan han då vara hans son? 46Och ingen kunde svara honom ett ord. Och från den dagen vågade inte heller någon fråga honom något mer.
Currently Selected:
Matteus Evangelium 22: SRB16
Highlight
Copy
Compare
Share
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Ⓒ Svenska Reformationsbibelsällskapet
Matteusevangeliet 22
22
Liknelsen om bröllopsfesten
1Än en gång talade Jesus till dem i liknelser: 2»Med himmelriket är det som när en kung höll bröllop för sin son. 3Han skickade ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma. 4Då skickade han ut andra tjänare och lät dem säga till de inbjudna: ’Jag har ordnat för måltiden, mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet.’ 5Men de brydde sig inte om det. En gick bort till sina åkrar och en till sina affärer. 6De andra tog fast tjänarna, skymfade dem och slog ihjäl dem. 7Då greps kungen av vrede, skickade ut sina soldater och lät döda mördarna och bränna ner deras stad. 8Sedan sade han till sina tjänare: ’Allt är ordnat för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. 9Gå ut och ställ er där vägarna skiljs och bjud alla ni ser till bröllopet.’ 10Och då gick tjänarna ut på vägarna och samlade ihop alla de träffade på, onda och goda, och bröllopssalen fylldes med gäster.
11När kungen kom in för att se sina gäster upptäckte han en man som inte var klädd i bröllopskläder. 12Han sade: ’Min vän, hur kan du vara här utan att ha bröllopskläder på dig?’ Mannen kunde inte svara. 13Då sade kungen till tjänarna: ’Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret där ute. Där skall man gråta och skära tänder.’ 14Många är bjudna, men få är utvalda.«
Frågan om skatt till kejsaren
15Då gick fariseerna bort och kom överens om att försöka få fast honom för något han sade. 16De lät sina lärjungar och några av Herodes anhängare söka upp honom och säga: »Mästare, vi vet att du är uppriktig och verkligen lär oss Guds väg. Du faller inte undan för någon och ser inte till personen. 17Säg oss vad du anser: är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren?« 18Jesus märkte deras onda avsikt och sade: »Hycklare, varför vill ni sätta mig på prov? 19Visa mig ett mynt som man betalar skatt med.« De räckte honom en denar, 20och han frågade: »Vems bild och namn är det här?« — 21»Kejsarens«, svarade de. Då sade han till dem: »Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.« 22När de hörde detta blev de häpna. De lät honom vara och gick sin väg.
Frågan om uppståndelsen
23Samma dag kom det fram några saddukeer och sade att det inte finns någon uppståndelse, och de frågade honom: 24»Mästare, Mose har sagt: Om någon dör barnlös, skall hans bror gifta sig med änkan och skaffa efterkommande åt brodern. 25Det fanns här hos oss sju bröder. Den förste gifte sig och dog, och då han inte hade några barn fick hans bror överta hustrun. 26På samma sätt gick det med den andre och den tredje och med alla sju. 27Sist av alla dog kvinnan. 28Vem av de sju blir hon hustru till vid uppståndelsen? Alla har ju varit gifta med henne.« 29Jesus svarade: »Ni tänker fel därför att ni varken kan skriften eller vet något om Guds makt. 30Vid uppståndelsen gifter man sig inte eller blir bortgift, utan alla är som änglarna i himlen. 31Och vad de dödas uppståndelse beträffar, så har ni väl läst vad Gud har sagt till er: 32Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Gud är inte en gud för döda utan för levande.« 33När folket hörde detta häpnade de över hans undervisning.
Frågan om det största budet i lagen
34När fariseerna fick höra hur han hade gjort saddukeerna svarslösa samlades de, 35och för att sätta honom på prov frågade en av dem, en laglärd: 36»Mästare, vilket är det största budet i lagen?« 37Han svarade honom: »Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. 38Detta är det största och första budet. 39Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. 40På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna.«
Är Messias Davids son?
41Då fariseerna var församlade frågade Jesus dem: 42»Vad anser ni om Messias? Vems son är han?« — »Davids«, svarade de. 43Då sade han: »Hur kan då David på Andens ingivelse kalla honom herre och säga: 44Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, så skall jag lägga dina fiender under dina fötter. 45Om nu David kallar honom herre, hur kan han då vara Davids son?« 46Ingen kunde svara honom, och efter den dagen vågade heller ingen längre ställa frågor till honom.
Currently Selected:
:
Highlight
Copy
Compare
Share
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.