Lukas Evangelium 9
9
De tolv sänds ut
1 #
Matt 10:1, Mark 3:3, Mark 6:7, Luk 6:13. Sedan kallade Jesus samman sina tolv lärjungar och gav dem makt och auktoritet över alla onda andar och till att bota sjukdomar. 2#Matt 10:7. Och han sände ut dem till att predika Guds rike och till att bota sjuka. 3#Matt 10:9, Mark 6:8, Luk 22:35. Och han sa till dem: Ta inget med er på vägen, varken stavar eller väska eller bröd eller pengar, och ha inte heller två livklädnader. 4#Mark 6:10, Luk 10:5-6. Och vilket hus ni än besöker, så stanna där tills ni går vidare därifrån. 5#Matt 10:14, Mark 6:11, Luk 10:11, Apg 13:51, Apg 18:6. Och där de inte tar emot er, så gå bort från den staden, skaka även dammet av era fötter, till ett vittne mot dem. 6Och de gick ut och vandrade genom byarna, predikade evangeliet och botade sjuka överallt.
Johannes döparens död
7 #
Matt 14:1, Mark 6:14. När Herodes, tetrarken, fick höra om allt det som gjordes av honom#9:7 not *Furste över fjärde- delen av ett land. **UN utelämnar: av honom., så visste han inte vad han skulle tro, för några sa att Johannes hade uppstått från de döda, 8och andra att Elia har visat sig, och andra att det är någon av de gamla profeterna som har uppstått. 9Men Herodes sa: Johannes har jag halshuggit. Vem är då denne, som jag hör sådant om? Och han önskade att få se honom.
Mat åt fem tusen
10 #
Matt 14:13, Mark 6:31-32, Joh 6:1. Och apostlarna kom tillbaka och berättade för honom allt det de hade gjort. Då tog han dem med sig och gick avsides till en enslig plats, som ligger vid#9:10 not *UN utelämnar: enslig plats som ligger vid. en stad som heter Betsaida. 11Då folket fick veta detta följde de efter honom. Och han tog emot dem och talade till dem om Guds rike och botade dem som hade behov av helande. 12#Matt 14:15, Mark 6:35, Joh 6:5f. Men när dagen började lida mot sitt slut, då kom de tolv fram till honom och sa: Skicka iväg folket så att de kan gå bort till byarna och gårdarna här omkring och skaffa sig husrum och få något att äta, eftersom vi är här på en enslig plats. 13Men han sa till dem: Ge ni dem att äta. Då sa de: Vi har inte mer än fem bröd och två fiskar, om vi inte ska gå bort och köpa mat till alla dessa människor. 14För de var omkring femtusen män. Då sa han till sina lärjungar: Låt dem slå sig ner i grupper, femtio i varje. 15Och de gjorde så och lät alla slå sig ner. 16Därefter tog han de fem bröden och de två fiskarna och lyfte blicken mot himlen, välsignade och bröt dem och gav åt sina lärjungar för att de skulle lägga fram för folket. 17Och alla åt och blev mätta. Sedan tog man upp de stycken som hade blivit över efter dem, tolv korgar.
Petrus kallar Jesus för Guds Smorde. Jesus förutsäger sitt lidande
18 #
Matt 16:13, Mark 8:27. Och det hände, då han var ensam och bad, att hans lärjungar var hos honom. Och han frågade dem och sa: Vem säger folket att jag är? 19#Matt 14:2, Mark 6:14. Då svarade de och sa: Johannes Döparen, men några säger Elia, och andra att det är någon av de gamla profeterna som har uppstått. 20#Joh 6:69. Då sa han till dem: Men vem säger ni att jag är? Petrus svarade och sa: Guds Smorde#9:20 not *Grek. Kristus.. 21Då talade han strängt till dem och befallde dem att inte säga detta till någon. 22#Matt 16:21, Mark 8:31, Luk 18:31. Och han sa: Människosonen måste lida mycket, och förkastas av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad, men uppstå på tredje dagen.
Om att ta sitt kors och följa Jesus
23 #
Matt 10:38, Matt 16:24, Mark 8:34, Luk 14:27. Sedan sa han till alla: Om någon vill följa mig, måste han förneka sig själv och ta sitt kors på sig var dag och följa mig. 24#Matt 10:39, Matt 16:25, Mark 8:35, Luk 17:33, Joh 12:25. För den som vill rädda sitt liv, han ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han ska rädda det. 25För vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men mister sig själv eller går förlorad? 26#Matt 10:33, Mark 8:38, Luk 12:9, 2 Tim 2:12, 1 Joh 2:23. För den som skäms för mig och mina ord, honom ska Människosonen skämmas för, när han kommer i sin och Faderns och de heliga änglarnas härlighet. 27#Matt 16:28, Mark 9:1. Men sannerligen säger jag er: Det är några av dem som står här som inte ska smaka döden, förrän de får se Guds rike.
Jesus förvandlas
28 #
Matt 17:1, Mark 9:2. Och det hände ungefär åtta dagar efter det att han hade sagt dessa ord, att han tog Petrus och Johannes och Jakob med sig och gick upp på berget för att be. 29Och medan han bad, blev hans ansikte förvandlat och hans kläder blev skinande vita. 30Och se, två män talade med honom. Det var Mose och Elia. 31De visade sig i härlighet och talade om hans bortgång, som han skulle fullborda i Jerusalem. 32#Dan 8:18, Dan 10:9. Men Petrus och de som var med honom sov djupt, och när de vaknade upp, såg de hans härlighet och de två männen som stod tillsammans med honom. 33Och det hände när dessa skulle skiljas från honom, att Petrus sa till Jesus: Mästare, det är gott för oss att vara här. Låt oss göra tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia. Han visste inte vad han sa. 34Medan han sa detta, kom en molnsky och överskuggade dem, och de blev förskräckta när de kom in i molnskyn. 35#5 Mos 18:19, Jes 42:1, Matt 3:17, Matt 17:5, Mark 1:11, Mark 9:7, Luk 3:22, Apg 3:22, Kol 1:13, 2 Petr 1:17. Och ur molnskyn kom en röst, som sa: Denne är min älskade#9:35 not *UN: utvalde. Son, hör honom! 36#Matt 17:9, Mark 9:9. Och i detsamma som rösten hördes, fann de Jesus vara ensam. Och de teg och berättade inget för någon vid den tiden av vad de hade sett.
En pojke med fallandesjuka botas
37 #
Mark 9:14. Och det hände dagen därefter, när de kom ner från berget, att mycket folk mötte honom. 38#Matt 17:14. Se, en man ur folkhopen ropade då och sa: Mästare, jag ber dig, se till min son, för han är mitt enda barn. 39Och se, en ande griper honom, och så skriker han plötsligt till, och den sliter i honom så att han tuggar fradga. Och det är knappt att den lämnar honom, sedan den misshandlat honom. 40Jag bad då dina lärjungar att de skulle driva ut den, men de kunde inte. 41Då svarade Jesus och sa: O du fördärvade släkte utan tro. Hur länge ska jag vara hos er och stå ut med er? Hämta hit din son. 42Och medan han ännu var på väg fram, kastade den onde anden omkull honom och slet och ryckte i honom. Men Jesus befallde strängt den orene anden och helade pojken och gav honom tillbaka till hans far. 43Och alla blev överväldigade av Guds stora makt. Medan alla förundrade sig över allt det Jesus#9:43 not *UN: han. gjorde, sa han till sina lärjungar:
Jesus förutsäger än en gång sitt lidande
44 #
Matt 16:21, Matt 17:22, Mark 9:31, Luk 24:7. Öppna era öron för det jag nu säger er: För Människosonen ska bli överlämnad i människors händer. 45#Mark 9:32, Luk 2:50, Luk 18:34. Men de förstod inte det han sa, för det var fördolt för dem så att de inte kunde förstå det. Och de vågade inte fråga honom om det han hade sagt.
Vem är störst?
46 #
Matt 18:1, Mark 9:33-34, Luk 22:24. Och bland dem kom frågan upp om vem som var störst bland dem. 47Då Jesus såg deras hjärtans tankar, tog han ett barn och ställde det bredvid sig 48#Matt 18:5, Matt 23:11, Mark 9:37, Luk 10:16, Luk 14:11, Luk 18:14, Joh 13:20. och sa till dem: Den som tar emot detta barn i mitt namn tar emot mig. Och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. För den som är minst bland er alla, han ska bli stor.
Underverk i Jesu namn
49 #
Mark 9:38. Då svarade Johannes och sa: Mästare, vi såg en som drev ut onda andar i ditt namn, och vi förbjöd honom det, eftersom han inte följer med oss. 50#Matt 12:30, Mark 9:40, Luk 11:23. Men Jesus sa till honom: Förbjud honom inte, för den som inte är emot oss#9:50 not *UN: er., han är för oss#9:50 not *UN: er..
En samarisk by tar inte emot Jesus när han är på väg till Jerusalem
51 #
Mark 16:19, Apg 1:2. Och det hände när tiden var inne att han skulle bli upptagen, att han vände sitt ansikte mot Jerusalem för att gå dit. 52Och han sände budbärare framför sig, och de gick iväg och kom in i en samaritisk by för att förbereda åt honom. 53#Joh 4:4-9. Men de tog inte emot honom, eftersom han hade vänt sitt ansikte för att gå mot Jerusalem. 54#2 Kung 1:10f. Då hans lärjungar Jakob och Johannes såg det, sa de: Herre, vill du att vi ska befalla eld att komma ner från himlen och förtära dem, som också Elia#9:54 not *UN utelämnar: som också Elia gjorde. gjorde? 55Men han vände sig om och tillrättavisade dem och sa: Ni vet inte av vilken ande ni är.#9:55 not *UN utelämnar: och sa: Ni vet inte av vilken ande ni är. 56#Joh 3:17, Joh 12:47. För Människosonen har inte kommit för att förgöra människoliv, utan för att frälsa#9:56 not *UN utelämnar: För Människosonen har inte kommit för att förgöra människornas liv, utan för att frälsa dem. dem. Och de gick till en annan by.
Att följa Jesus
57 #
Matt 8:19. Och det hände medan de vandrade vägen fram, att någon sa till honom: Herre#9:57 not *UN utelämnar: Herre., jag vill följa dig vart du än går. 58Då sa Jesus till honom: Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inte någon plats där han kan vila sitt huvud. 59#Matt 8:21-22. Och han sa till en annan: Följ mig. Men han sa: Herre, låt mig först gå och begrava min far. 60Då sa Jesus#9:60 not *UN: han. till honom: Låt de döda begrava sina döda, men gå du och predika Guds rike. 61#1 Kung 19:20. Och ytterligare en annan sa: Herre, jag vill följa dig, men låt mig först gå och ta farväl av dem som är hemma i mitt hus. 62Men Jesus sa till honom: Ingen som sätter sin hand till plogen och ser sig tillbaka är lämplig för Guds rike.
Currently Selected:
Lukas Evangelium 9: SRB16
Highlight
Copy
Compare
Share
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Ⓒ Svenska Reformationsbibelsällskapet
Lukasevangeliet 9
9
De tolv sänds ut
1Han kallade samman de tolv och gav dem makt över alla demoner och kraft att bota sjukdomar. 2Och han sände ut dem för att förkunna Guds rike och göra de sjuka friska. 3Han sade till dem: »Ta inte med er något på vägen, ingen stav eller påse, inte bröd eller pengar och inte mer än en enda skjorta. 4Har ni kommit till ett hus, så stanna där tills ni skall vidare. 5Och är det någon stad där man inte tar emot er, så gå därifrån och skaka bort dess damm från era fötter. Det skall vittna mot dem.« 6Och de gav sig i väg och gick från by till by, och överallt förkunnade de evangeliet och botade sjuka.
Johannes döparens död
7Tetrarken Herodes fick höra berättas om dessa händelser, och han visste inte vad han skulle tro. Några påstod nämligen att Johannes hade uppväckts från de döda, 8några att Elia visade sig och andra att någon av de gamla profeterna hade uppstått. 9Herodes sade: »Johannes har jag låtit halshugga. Vem är då han som jag hör allt detta om?« Och han försökte få träffa honom.
Mat åt fem tusen
10Apostlarna kom tillbaka och berättade för Jesus om allt de hade gjort. Han tog dem med sig och drog sig undan till en stad som heter Betsaida. 11Men folket fick reda på det och följde efter. Då lät han dem komma och talade till dem om Guds rike, och han botade alla som behövde hjälp. 12När det led mot kvällen vände sig de tolv till honom och sade: »Låt folket ge sig av, så att de kan gå till byarna och gårdarna här omkring och skaffa sig tak över huvudet och få något att äta. Här är vi ju ute i ödemarken.« 13Han svarade: »Ge dem något att äta, ni själva.« De sade: »Vi har inte mer än fem bröd och två fiskar — om vi nu inte skall gå och köpa mat åt alla de här människorna.« 14Det var omkring fem tusen män. Men han sade till lärjungarna: »Låt dem slå sig ner i grupper om femtio.« 15De gjorde som han sade och lät alla slå sig ner. 16Han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och läste tackbönen över dem. Sedan bröt han dem och gav till lärjungarna för att de skulle dela ut till folket. 17Alla åt och blev mätta, och de överblivna bitarna samlades ihop; det blev tolv korgar.
Petrus kallar Jesus för Messias. Första förutsägelsen om Människosonens lidande
18En gång när han hade dragit sig undan för att be och lärjungarna var med honom frågade han dem: »Vem säger folket att jag är?« 19De svarade: »Johannes döparen, men somliga säger Elia och andra att någon av de gamla profeterna har uppstått.« — 20»Och ni«, frågade han, »vem säger ni att jag är?« Petrus svarade: »Guds Messias.« 21Han förbjöd dem strängt att tala om det för någon 22och sade: »Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och bli uppväckt på tredje dagen.«
Lärjungeskapets krav
23Och han sade till alla: »Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig. 24Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall rädda det. 25Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men får betala med att mista sig själv? 26Den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för när han kommer i sin och sin faders och de heliga änglarnas härlighet. 27Jag försäkrar er: några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike.«
Jesus på härlighetens berg
28Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes och Jakob och gick upp på berget för att be. 29Medan han bad förvandlades hans ansikte, och hans kläder blev vita och lysande. 30Och två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia 31som visade sig i härlighet, och de talade om hans uttåg ur världen som han skulle fullborda i Jerusalem. 32Petrus och de andra hade fallit i djup sömn men vaknade och såg hans härlighet och de båda männen som stod tillsammans med honom. 33När dessa skulle lämna honom sade Petrus till Jesus: »Mästare, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig och en för Mose och en för Elia« — han visste inte vad han sade. 34Men medan han talade kom ett moln och sänkte sig över dem, och när de försvann i molnet blev lärjungarna förskräckta. 35En röst hördes ur molnet: »Detta är min son, den utvalde. Lyssna till honom«, 36och när rösten ljöd stod Jesus där ensam. Lärjungarna teg om vad de hade sett, och vid den tiden berättade de ingenting för någon.
En pojke med fallandesjuka botas
37När de följande dag kom ner från berget, möttes han av en stor skara människor. 38Och en man ur hopen ropade: »Mästare, jag ber dig, hjälp min son, den ende jag har. 39En ande hugger tag i honom så att han skriker till, och den sliter i honom så att fradgan står ur munnen. När anden äntligen ger sig av har den nästan gjort slut på honom. 40Jag bad dina lärjungar driva ut den, men de kunde inte.« 41Jesus svarade: »Detta fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er och stå ut med er? Kom hit med din son.« 42Medan pojken ännu var på väg fram kastade demonen honom till marken och slet och ryckte i honom. Jesus hutade åt den orena anden och botade pojken och lämnade honom tillbaka till hans far. 43Alla överväldigades av Guds storhet.
Andra förutsägelsen om Människosonens lidande
Medan folket häpnade över allt som han gjorde sade han till lärjungarna: 44»Lyssna noga på vad jag nu säger till er: Människosonen skall överlämnas i människors händer.« 45Men de förstod inte vad han menade, det var fördolt för dem för att de inte skulle fatta det, och de vågade inte fråga honom vad det betydde.
Vem är störst?
46De började undra vem som var den störste av dem. 47Jesus, som visste vad de tänkte i sina hjärtan, tog ett barn och ställde det bredvid sig 48och sade till dem: »Den som tar emot detta barn i mitt namn, han tar emot mig, och den som tar emot mig, han tar emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst av er alla, han är stor.«
Underverk i Jesu namn
49Johannes sade: »Mästare, vi såg en som drev ut demoner i ditt namn och försökte hindra honom, eftersom han inte följde dig som vi.« 50Men Jesus sade till Johannes: »Hindra honom inte. Den som inte är emot er, han är för er.«
I en samarisk by
51När tiden var inne för hans upptagande till himlen vände han sina steg mot Jerusalem, 52och han skickade budbärare före sig. De gav sig av och gick in i en samarisk by för att förbereda hans ankomst. 53Men man ville inte ta emot honom, eftersom han hade vänt sina steg mot Jerusalem. 54Då sade hans lärjungar Jakob och Johannes: »Herre, skall vi kalla ner eld från himlen som förgör dem?« 55Men han vände sig om och tillrättavisade dem, 56och de fortsatte till en annan by.
Att följa Jesus
57När de kom vandrande på vägen sade en man till honom: »Jag skall följa dig vart du än går.« 58Jesus svarade: »Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget ställe där han kan vila sitt huvud.« 59Till en annan sade han: »Följ mig!« Men mannen svarade: »Herre, låt mig först gå och begrava min far.« 60Då sade Jesus: »Låt de döda begrava sina döda, men gå själv och förkunna Guds rike.« 61En annan man sade: »Jag skall följa dig, herre, men låt mig först ta farväl av dem där hemma.« 62Jesus svarade: »Den som ser sig om när han har satt sin hand till plogen, han passar inte för Guds rike.«
Currently Selected:
:
Highlight
Copy
Compare
Share
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.