11
O baro Dewel bitchrell i jag mank i menshende
1Un kol menshe penan glan o baro Debleskre kanda, kai lenge djungeles djala. Un har o baro Dewel kowa shunas, was job chojedo un bitchras i jag, hoi chatchras win ap i platsa, kai lengre plachtene khera his. 2Koi dan i menshe ap o Moseste gole. Un o Mose mangas o baro Debles. Koi djas i jag krik. 3Un jon dan koi platsa ko lab ‘Tabera’#11:3 Tabera, ap hebretikes: bari jag , te bistrenn le gar, kai kote i jag o baro Deblestar mank lende chatchras.
I menshen hi bok pal mass
4Mank i Israelitarja his ninna wawar menshe, kai lentsa djan. Kolen was i bari bok pal mass. Koi rowan kol Israelitarja ninna pale, un penan: “Koon dell men mass chapaske? 5Har shukar his an o them Egiptia, kai men matche tchitcheske chapaske his. Men his kürbisse, melone, senlepen, purma un sirja. 6Kate dikah tchi wawar har ko manna, un kowa well men dran o nak win.”
7Ko manna dikas win har tikno djob, parno-djelto. 8Un kol menshe nashan kate te kote, un lan kowa khetne, un kran jarro dran leste, un keran kowa an pirja, un kran merklia kolestar. Ko manna his an o mui har maro, kai djet dren hi. 9Un te well rati i platsa sapeno, perell o manna koi pre.
10Har o Mose shunas, kai i tsele menshe khetne tardo his an i wudja glan lengre plachtene khera un rowan, koi tapras o baro Debles i choli, un ninna o Moseske his kowa doha. 11Un o Mose penas ap o baro Debleste: “Hoske kreh tu mange, kai tiro budepaskro hom, o djipen jaake pharo? Hoske hi tut kek dji mange, un me hunte marap man tele kol tsele menshentsa? 12Hi kalla halauter mire tchawe? Wan jon mandar boldo? Har nai peneh tu ap mande: Hidje len an tire mussja, har i djuwel, kai hidjrell i ternepen, te anap len an ko them, kolestar penal lengre phurenge, te dess ko them lenge? 13Kai lap me mass, te dap les kal tsele menshende? Jon rowan glan mande, un penan: ‘De men mass te chal!’ 14Me nai hidjrau kal tsele menshen gar kokres! Kowa hi jaake pharo mange, te nai krau les buder gar. 15Te kameh tu mantsa jaake te krell, palle ab mange latcho un de man mulo, te dikap gar miri bibacht.”
O Mose lell 70 murshen, kai wenn leske ap i rig
16Un o baro Dewel penas leske: “Le tuke efta-deesh mursha kol phurendar an Israel, kolendar, kai tu djineh, kai hi jon pralstune pral i menshende. An len glan o Debleskro plachteno kheer. Kote wenn le glan tute tardo. 17Me kamau tele te well, un kote tuha rakrell, un lau i kotar ko duchestar, hoi ap tute hi, un tchiwau les ap lende, te nai krenn jon khetne tuha kai phari budi, hoi hi har i pharo koowa ap tire phika. Tu hunte hidjress kowa gar lauter kokres.
18Un ap i menshende hunte peness tu: Krenn tumen djudjo o Debleske! Taissarlake lenn tumer mass chapaske. Tumaro ropen was glan o baro Debleste. Job shunas har penan: ‘Koon dell men mass te chal? Menge djas mishto an o them Egiptia.’ Doleske dell tumen o baro Dewel mass te chal. 19Gar jek diwes, gar dui, gar pantch, gar deesh, gar biish diwessa. 20Kowa djal jek tchon, bis te nai sungenn les buder gar, un kowa dran tumaro nak win well. Tumer tchiwan o baro Debles ap i rig, koles, kai mashkral tumende hi. Un tumer rowan glan leste un penan: ‘Hoske djam mer dran o them Egiptia?’ Doleske well kau koowa kanna ap tumende.”
21Un o Mose penas ap o baro Debleste: “Shob-sheel-serja menshe hi kai, kolentsa me djiwau, un tu peneh: Me kamau len mass te dell, te well len jek tchon chapaske. 22Nai maras mer jaake bud bakre un grumja, te hi len doha mass? Nai tapras mer kol tsele matche an o baro pani, te well lenge lauterenge doha?”
23O baro Dewel penas ap o Moseste: “Hi miro wast gar sorelo doha, te krap, hoi penom? Tu dikess kanna: Well kowa jaake, har me tuke penom? Well kowa jaake gar?”
24Un o Mose djas win un penas i menshenge o baro Debleskre laba, un las khetne efta-deesh mursha kol phurendar, un tchiwas len trul o Debleskro kheer. 25Koi was o baro Dewel tele an i wolka un rakras o Moseha, un las i kotar ko duchestar, hoi ap leste his, un tchiwas les ap kol efta-deesh phureder. Un har o Debleskro ducho ap lende his, kharan le laba win har kol Debleskre rakepangre#11:25 Debleskre rakepangre profete . Jon kran kowa kokres kau jek kopo.
26Koi his dui mursha pash i plachtene khera, ko jek kharas Eldad, ko wawar Medad. Lengre laba his ninna pre-tchinlo an ko liil, kai i efta-desha phureder dren tchinlo hi. Jon atchan pash i plachtene khera un djan gar win pash o Debleskro kheer. Un o Debleskro ducho was ninna pral lende. Un ap i platsa mank i khera kharan le laba win har kol Debleskre rakepangre.
27Koi nashas i terno mursh pash o Moseste un penas: “O Eldad un o Medad kharenn laba win har kol Debleskre rakepangre!”
28Koi his o Josua, koleskro dad o Nun hi, kowa budras o Moseske fun tiknes pre. Un job penas leske: “Mose, miro rai, pen te mukenn le kowa!”
29O Mose penas ap leste: “Kreh tu kowa mange? Me kamoms, te dals o baro Dewel peskre tsele menshende peskro ducho, te wans le halauter Debleskre rakepangre, kai leskre laba win kharenna.” 30Pal kowa djas o Mose pale pash i plachtene khera un kol Israeleskre phureder djan leha.
O baro Dewel mukell pesse tchirklen ap i phub te perell
31Koi bitchras o baro Dewel i baro ducho pral o them, hoi was kotar, kai o baro pani hi, un anas pesse tchirklen peha, un mukas len ap i platsa te perell, jek diwes dur trul i platsa, jaake jek metari pral i phub. 32Koi djan kol menshe un lan kol tchirklen khetne o tselo diwes, un i tseli rati, un ko wawar tselo diwes. Un ninna koles, kai gar bud khetne las, his jaake jek sero kilogramme. Un jon tchiwan kol tchirklen trul i platsa, te wenn le truk, te rikrell pes o mass.
33Un har jon ko mass chan un kowa gomme mashkral lengre danda his, was o baro Debleskri choli pral i menshende, un job das len i phari phagi un bud lendar meran. 34Un jon kharan koi platsa ‘Kibrot-Taawa’#11:34 ‘Kibrot-Taawa’, kowa kharella: Kote wan kolla paskedo, kolen chantch hi pal o mass.. Kote wan kolla paskedo, kolen chantch hi pal o mass. 35Un jon mukan Kibrot-Taawa pal pende un djan dureder an Hazerot, un jon atchan kote.