Markusevangeliet 3:1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12

Han gick till synagogan en annan gång, och där satt en man som hade en förtvinad hand.

De höll ögonen på Jesus för att se om han skulle bota honom på sabbaten; de ville ha något att anklaga honom för.

Sedan frågade han dem: »Vad är tillåtet på sabbaten, att göra gott eller att göra ont, att rädda liv eller att döda?« De teg.

Då såg han på dem fylld av vrede och sorg över att de var så förstockade. Och till mannen sade han: »Håll fram handen.« Han höll fram den, och den blev bra igen.

Men fariseerna gick bort och började genast överlägga med Herodes anhängare om hur de skulle röja Jesus ur vägen.

Jesus drog sig undan mot sjön tillsammans med sina lärjungar. En massa människor från Galileen följde med, men också från Judeen

Jerusalem och Idumeen och från andra sidan Jordan och från trakten kring Tyros och Sidon kom människor i massor till honom när de hörde talas om allt han gjorde.

Han sade åt sina lärjungar att ha en båt till reds, så att han slapp bli trängd av folkmassan.

Han hade botat många, och nu kom alla som led av någon plåga och trängde sig på honom för att få röra vid honom.

Och när de orena andarna såg honom föll de ner för honom och ropade: »Du är Guds son.«

Men han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.