Första Korinthierbrevet 14
14
Profetiskt tal
1Sträva efter kärleken, men sök också vinna de andliga gåvorna, helst gåvan att profetera. 2Ty den som talar med tungor talar inte till människor utan till Gud; ingen förstår honom, i sin ande talar han hemligheter. 3Men den som profeterar, han talar till människor, han bygger upp, förmanar och tröstar. 4Den som talar med tungor bygger upp sig själv, men den som profeterar bygger upp församlingen. 5Jag vill gärna att ni alla talar med tungor men helst att ni profeterar. Att profetera är bättre än att tala med tungor, såvida man inte kan tolka sina ord så att församlingen blir uppbyggd.
6Nej, bröder, vad hjälper det er om jag kommer till er och talar med tungor men inte ger er någon uppenbarelse eller kunskap eller profetia eller undervisning? 7Om ett livlöst instrument, en flöjt eller en harpa, ger ifrån sig toner som inte kan skiljas från varandra, hur skall man då kunna uppfatta vad som spelas? 8Och om en trumpetsignal är otydlig, vem gör sig då färdig till strid? 9På samma sätt med er: om ni inte använder tungan till att tala begripligt, hur skall man då kunna uppfatta vad ni säger? Då talar ni ju ut i tomma luften. 10Hur många språk det än finns i världen, så är inget utan ljud. 11Men om jag inte vet vad ljuden betyder blir jag en främling för den som talar och han en främling för mig. 12På samma sätt med er: när ni nu söker vinna andekrafter, försök då att få dem i överflöd till församlingens uppbyggelse. 13Därför skall den som talar med tungor be om förmågan att tolka sitt tal. 14Ty om jag ber med tungor är det min ande som ber, medan mitt förnuft är overksamt.
15Vad innebär nu detta? Jo, att jag vill be med min ande men också med mitt förnuft. Jag vill sjunga med min ande men också med mitt förnuft. 16För om det är i ande du ber en tackbön, hur skall då den som har sin plats bland oinvigda kunna säga sitt Amen till din tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger. 17Det är bra att du tackar, men den andre blir inte uppbyggd av det. 18Gud vare tack, jag talar mer med tungor än någon av er, 19men i församlingen vill jag hellre tala fem ord med mitt förnuft, så att också andra får lära sig något, än tusentals ord med tungor.
20Bröder, var inte barn till förståndet, nej, var barn i fråga om allt ont och fullvuxna till förståndet. 21I lagen står det: Genom människor med andra språk och främmande tungomål skall jag tala till detta folk, men ändå skall de inte lyssna till mig, säger Herren. 22Därför blir tungotalet ett tecken för de otroende, inte för de troende, medan det profetiska talet blir ett tecken för de troende och inte för de otroende. 23Anta att hela församlingen håller gudstjänst och att alla talar med tungor. Om det då kommer in oinvigda eller otroende, så säger de: »Ni är galna.« 24Men anta att allesammans talar profetiskt. Om det då kommer en som är otroende eller oinvigd blir han genomskådad av alla, ställd till svars av alla, 25och vad som gömmer sig i hans innersta blottas. Då kastar han sig ner och tillber Gud och ropar: »Hos er finns verkligen Gud.«
Ordningen vid de kristna sammankomsterna
26Vad innebär nu detta, bröder? Jo, att när ni samlas har var och en något att bidra med: sång, undervisning, uppenbarelse, tungotal eller uttolkning. Men allt skall syfta till att bygga upp. 27Vid tungotal får två eller högst tre tala, en i sänder, och någon skall tolka. 28Finns det ingen uttolkare skall tungotalaren tiga vid sammankomsterna och tala till sig själv och till Gud. 29Som profeter får två eller tre tala, och de övriga skall pröva vad som sägs. 30Om någon annan av de närvarande får en uppenbarelse skall den som då talar sluta. 31Alla har ni möjlighet att profetera, en i sänder, så att alla får lära sig något och alla får uppmuntran. 32Profeternas ande behärskas av profeterna; 33Gud är inte oordningens Gud utan fridens.
Liksom överallt i de heligas församlingar 34skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. 35Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomsten. 36Är det kanske från er som Guds ord har utgått, och är det bara till er som det har kommit?
37Om någon tror sig vara profet eller ha andegåvor skall han veta att vad jag skriver till er är Herrens bud. 38Den som inte erkänner detta blir själv inte erkänd. 39Mina bröder, sök att vinna profetians gåva, men hindra inte tungotalet. 40Låt allt ske värdigt och med ordning.
Currently Selected:
Första Korinthierbrevet 14: B2000
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.
Första Korinthierbrevet 14
14
Profetiskt tal
1Sträva efter kärleken, men sök också vinna de andliga gåvorna, helst gåvan att profetera. 2Ty den som talar med tungor talar inte till människor utan till Gud; ingen förstår honom, i sin ande talar han hemligheter. 3Men den som profeterar, han talar till människor, han bygger upp, förmanar och tröstar. 4Den som talar med tungor bygger upp sig själv, men den som profeterar bygger upp församlingen. 5Jag vill gärna att ni alla talar med tungor men helst att ni profeterar. Att profetera är bättre än att tala med tungor, såvida man inte kan tolka sina ord så att församlingen blir uppbyggd.
6Nej, bröder, vad hjälper det er om jag kommer till er och talar med tungor men inte ger er någon uppenbarelse eller kunskap eller profetia eller undervisning? 7Om ett livlöst instrument, en flöjt eller en harpa, ger ifrån sig toner som inte kan skiljas från varandra, hur skall man då kunna uppfatta vad som spelas? 8Och om en trumpetsignal är otydlig, vem gör sig då färdig till strid? 9På samma sätt med er: om ni inte använder tungan till att tala begripligt, hur skall man då kunna uppfatta vad ni säger? Då talar ni ju ut i tomma luften. 10Hur många språk det än finns i världen, så är inget utan ljud. 11Men om jag inte vet vad ljuden betyder blir jag en främling för den som talar och han en främling för mig. 12På samma sätt med er: när ni nu söker vinna andekrafter, försök då att få dem i överflöd till församlingens uppbyggelse. 13Därför skall den som talar med tungor be om förmågan att tolka sitt tal. 14Ty om jag ber med tungor är det min ande som ber, medan mitt förnuft är overksamt.
15Vad innebär nu detta? Jo, att jag vill be med min ande men också med mitt förnuft. Jag vill sjunga med min ande men också med mitt förnuft. 16För om det är i ande du ber en tackbön, hur skall då den som har sin plats bland oinvigda kunna säga sitt Amen till din tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger. 17Det är bra att du tackar, men den andre blir inte uppbyggd av det. 18Gud vare tack, jag talar mer med tungor än någon av er, 19men i församlingen vill jag hellre tala fem ord med mitt förnuft, så att också andra får lära sig något, än tusentals ord med tungor.
20Bröder, var inte barn till förståndet, nej, var barn i fråga om allt ont och fullvuxna till förståndet. 21I lagen står det: Genom människor med andra språk och främmande tungomål skall jag tala till detta folk, men ändå skall de inte lyssna till mig, säger Herren. 22Därför blir tungotalet ett tecken för de otroende, inte för de troende, medan det profetiska talet blir ett tecken för de troende och inte för de otroende. 23Anta att hela församlingen håller gudstjänst och att alla talar med tungor. Om det då kommer in oinvigda eller otroende, så säger de: »Ni är galna.« 24Men anta att allesammans talar profetiskt. Om det då kommer en som är otroende eller oinvigd blir han genomskådad av alla, ställd till svars av alla, 25och vad som gömmer sig i hans innersta blottas. Då kastar han sig ner och tillber Gud och ropar: »Hos er finns verkligen Gud.«
Ordningen vid de kristna sammankomsterna
26Vad innebär nu detta, bröder? Jo, att när ni samlas har var och en något att bidra med: sång, undervisning, uppenbarelse, tungotal eller uttolkning. Men allt skall syfta till att bygga upp. 27Vid tungotal får två eller högst tre tala, en i sänder, och någon skall tolka. 28Finns det ingen uttolkare skall tungotalaren tiga vid sammankomsterna och tala till sig själv och till Gud. 29Som profeter får två eller tre tala, och de övriga skall pröva vad som sägs. 30Om någon annan av de närvarande får en uppenbarelse skall den som då talar sluta. 31Alla har ni möjlighet att profetera, en i sänder, så att alla får lära sig något och alla får uppmuntran. 32Profeternas ande behärskas av profeterna; 33Gud är inte oordningens Gud utan fridens.
Liksom överallt i de heligas församlingar 34skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. 35Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomsten. 36Är det kanske från er som Guds ord har utgått, och är det bara till er som det har kommit?
37Om någon tror sig vara profet eller ha andegåvor skall han veta att vad jag skriver till er är Herrens bud. 38Den som inte erkänner detta blir själv inte erkänd. 39Mina bröder, sök att vinna profetians gåva, men hindra inte tungotalet. 40Låt allt ske värdigt och med ordning.
Currently Selected:
:
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.