24/7 (SE)

Apostlagärningarna På 50 Dagar

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkACT">
 <div class="chapter ch1" data-usfm="ACT.1">
 <div class="label">1</div><div class="s">Jesu sista befallningar och hans himmelsf&#228;rd</div><div class="p"> 1I min f&#246;rsta bok, &#228;rade Theofilos, skrev jag om allt som Jesus gjorde och l&#228;rde 2fram till den dag d&#229; han togs upp till himlen, sedan han genom helig ande hade gett sina befallningar &#229;t dem som han utvalt till apostlar. 3Han framtr&#228;dde f&#246;r dem efter att ha lidit d&#246;den och gav dem m&#229;nga bevis p&#229; att han levde, d&#229; han under fyrtio dagar visade sig f&#246;r dem och talade om Guds rike. 4Och under en m&#229;ltid tillsammans med dem sade han &#229;t dem att inte l&#228;mna Jerusalem utan v&#228;nta p&#229; det som Fadern hade utlovat, &#187;det som ni har h&#246;rt mig tala om&#171;, sade han. 5&#187;Johannes d&#246;pte med vatten, men ni skall bli d&#246;pta med helig ande om bara n&#229;gra dagar.&#171;</div><div class="p"> 6De som hade samlats fr&#229;gade honom: &#187;Herre, &#228;r tiden nu inne d&#229; du skall &#229;teruppr&#228;tta Israel som kungarike?&#171; 7Han svarade: &#187;Det &#228;r inte er sak att veta vilka tider och stunder Fadern i sin makt har fastst&#228;llt. 8Men ni skall f&#229; kraft n&#228;r den heliga anden kommer &#246;ver er, och ni skall vittna om mig i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och &#228;nda till jordens yttersta gr&#228;ns.&#171; 9N&#228;r han hade sagt detta s&#229;g de hur han lyftes upp i h&#246;jden, och ett moln tog honom ur deras &#229;syn. 10Medan de s&#229;g mot himlen dit han steg upp stod pl&#246;tsligt tv&#229; m&#228;n i vita kl&#228;der bredvid dem. 11&#187;Galileer&#171;, sade de, &#187;varf&#246;r st&#229;r ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen fr&#229;n er till himlen skall komma tillbaka just s&#229; som ni har sett honom fara upp till himlen.&#171;</div><div class="s">En eftertr&#228;dare &#229;t Judas utses</div><div class="p"> 12D&#229; &#229;terv&#228;nde de till Jerusalem fr&#229;n det berg som kallas Olivg&#229;rdsberget och som ligger bara en sabbatsv&#228;g fr&#229;n staden. 13Och n&#228;r de kom dit gick de upp till det rum i &#246;verv&#229;ningen d&#228;r de h&#246;ll till, Petrus, Johannes, Jakob och Andreas, Filippos och Tomas, Bartolomaios och Matteus, Jakob, Alfaios son, Simon seloten och Judas, Jakobs son. 14Alla dessa h&#246;ll ihop under st&#228;ndig b&#246;n, tillsammans med n&#229;gra kvinnor, Maria, Jesu mor, och hans br&#246;der.</div><div class="p"> 15En dag vid den tiden tog Petrus till orda inf&#246;r br&#246;derna &#8212; omkring 120 personer var samlade &#8212; och sade: 16&#187;Mina br&#246;der, de ord i skriften skulle uppfyllas som den heliga anden l&#228;t David s&#228;ga om Judas, han som blev v&#228;gvisare &#229;t dem som grep Jesus. 17Han var en av oss och hade f&#229;tt samma uppdrag som vi. 18Med l&#246;nen f&#246;r sin og&#228;rning k&#246;pte han sig en bit jord. Men d&#228;r f&#246;ll han framstupa, och buken sprack s&#229; att alla in&#228;lvorna rann ut. 19Det blev k&#228;nt f&#246;r alla i Jerusalem, och sedan kallades platsen p&#229; deras spr&#229;k f&#246;r Akeldamak, det vill s&#228;ga Blods&#229;kern. 20I Psaltaren st&#229;r det: M&#229; hans boplats l&#228;ggas &#246;de, ingen skall bo d&#228;r, och: M&#229; hans &#228;mbete &#246;verg&#229; till n&#229;gon annan.</div><div class="p"> 21D&#228;rf&#246;r m&#229;ste nu n&#229;gon av dem som var med oss under hela den tid d&#229; herren Jesus kom och gick ibland oss, 22fr&#229;n det att han d&#246;ptes av Johannes fram till den dag d&#229; han blev upptagen fr&#229;n oss &#8212; n&#229;gon av dem skall vittna tillsammans med oss om hans uppst&#229;ndelse.&#171;</div><div class="p"> 23Tv&#229; blev f&#246;reslagna, Josef Barsabbas, som kallades Justus, och Mattias. 24Och man bad: &#187;Herre, du som k&#228;nner allas hj&#228;rtan, visa oss vilken av dessa b&#229;da du har utvalt 25till denna tj&#228;nst som apostel efter Judas, som &#246;vergav sin plats f&#246;r att hamna d&#228;r han h&#246;r hemma.&#171; 26S&#229; kastade de lott, och lotten f&#246;ll p&#229; Mattias, och han upptogs som den tolfte bland apostlarna.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkACT">
 <div class="chapter ch2" data-usfm="ACT.2">
 <div class="label">2</div><div class="s">Den heliga anden</div><div class="p"> 1N&#228;r pingstdagen kom var de alla f&#246;rsamlade. 2D&#229; h&#246;rdes pl&#246;tsligt fr&#229;n himlen ett d&#229;n som av en stormvind, och det fyllde hela huset d&#228;r de satt. 3De s&#229;g hur tungor som av eld f&#246;rdelade sig och stannade p&#229; var och en av dem. 4Alla fylldes av helig ande och b&#246;rjade tala andra tungom&#229;l, med de ord som Anden ingav dem.</div><div class="p"> 5I Jerusalem bodde fromma judar fr&#229;n alla l&#228;nder under himlen. 6N&#228;r d&#229;net lj&#246;d samlades hela skaran, och f&#246;rvirringen blev stor n&#228;r var och en h&#246;rde just sitt spr&#229;k talas. 7Utom sig av f&#246;rv&#229;ning sade de: &#187;Men &#228;r de inte galileer allesammans, dessa som talar? 8Hur kan d&#229; var och en av oss h&#246;ra sitt eget modersm&#229;l talas? 9Vi &#228;r parther, meder, elamiter, vi kommer fr&#229;n Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, fr&#229;n Pontos och Asien, 10fr&#229;n Frygien och Pamfylien, fr&#229;n Egypten och trakten kring Kyrene i Libyen, vi har kommit hit fr&#229;n Rom, 11b&#229;de judar och proselyter, vi &#228;r kretensare och araber &#8212; &#228;nd&#229; h&#246;r vi dem tala p&#229; v&#229;rt eget spr&#229;k om Guds stora g&#228;rningar.&#171; 12I sin h&#228;pnad visste ingen vad han skulle tro, och de fr&#229;gade varandra: &#187;Vad betyder detta?&#171; 13Men andra gjorde sig lustiga och sade: &#187;De har druckit sig fulla p&#229; halvj&#228;st vin.&#171;</div><div class="s">Petrus tal p&#229; pingstdagen</div><div class="p"> 14D&#229; steg Petrus fram med de elva andra och tog till orda och talade till dem: &#187;Judar, ja alla ni som bor i Jerusalem, detta skall ni veta, lyssna till mina ord. 15Det &#228;r inte som ni tror, att de h&#228;r m&#228;nnen &#228;r berusade, det &#228;r ju bara morgon. 16Nej, detta &#228;r vad som har sagts genom profeten Joel:</div><div class="p"> 17 Det skall ske i de sista dagarna, s&#228;ger Gud, att jag utgjuter min ande &#246;ver alla m&#228;nniskor. Era s&#246;ner och d&#246;ttrar skall profetera, era unga m&#228;n skall se syner och era gamla m&#228;n ha dr&#246;mmar. 18Ja, &#246;ver mina tj&#228;nare och tj&#228;narinnor skall jag i de dagarna utgjuta min ande, och de skall profetera. 19Jag skall l&#229;ta s&#228;llsamma ting visa sig uppe p&#229; himlen och tecken nere p&#229; jorden, blod och eld och moln av r&#246;k. 20Solen skall v&#228;ndas i m&#246;rker och m&#229;nen i blod innan Herrens dag kommer, den stora och str&#229;lande. 21Men var och en som &#229;kallar Herrens namn skall bli r&#228;ddad.</div><div class="p"> 22Israeliter, lyssna p&#229; mina ord: Jesus fr&#229;n Nasaret, en man vars uppdrag Gud bekr&#228;ftade inf&#246;r er genom att l&#229;ta honom utf&#246;ra kraftg&#228;rningar och under och tecken mitt ibland er, som ni sj&#228;lva vet, 23han utl&#228;mnades efter Guds beslut och plan, och ni l&#228;t lagl&#246;sa spika fast och d&#246;da honom. 24Men Gud l&#246;ste honom ur d&#246;dens v&#229;nda och l&#228;t honom uppst&#229;, eftersom det inte var m&#246;jligt att d&#246;den skulle f&#229; beh&#229;lla honom i sitt grepp. 25Ty David s&#228;ger om honom:</div><div class="q1"> Jag har alltid haft Herren f&#246;r mina &#246;gon,</div><div class="q1"> han st&#229;r vid min sida f&#246;r att jag inte skall vackla.</div><div class="q1"> 26 D&#228;rf&#246;r fr&#246;jdar sig mitt hj&#228;rta och jublar min tunga,</div><div class="q1"> ja, &#228;n mer: min kropp skall f&#229; vila med f&#246;rtr&#246;stan.</div><div class="q1"> 27 Ty du skall inte l&#228;mna min sj&#228;l i d&#246;dsriket</div><div class="q1"> eller l&#229;ta din helige m&#246;ta f&#246;rg&#228;ngelsen.</div><div class="q1"> 28 Du har visat mig livets v&#228;gar.</div><div class="q1"> Du skall uppfylla mig med gl&#228;dje</div><div class="q1"> n&#228;r jag f&#229;r se ditt ansikte.</div><div class="p"> 29Mina br&#246;der, jag kan lugnt s&#228;ga till er att v&#229;r stamfar David &#228;r d&#246;d och begraven, hans grav finns h&#228;r &#228;n i dag. 30Nu var han ju profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att s&#228;tta en &#228;ttling till honom p&#229; hans tron. 31D&#228;rf&#246;r var det Messias uppst&#229;ndelse han f&#246;rutsade med orden: Han l&#228;mnades inte i d&#246;dsriket, och hans kropp m&#246;tte inte f&#246;rg&#228;ngelsen. 32Denne, n&#228;mligen Jesus, har Gud l&#229;tit uppst&#229;, och vi kan alla vittna om det. 33Gud har upph&#246;jt honom med sin h&#246;gra hand, och sedan han enligt l&#246;ftet tagit emot den heliga anden av Fadern har han nu utgjutit den, s&#229; som ni h&#228;r ser och h&#246;r. 34David har inte sj&#228;lv stigit upp till himlen, men han s&#228;ger: Herren sade till min herre: S&#228;tt dig p&#229; min h&#246;gra sida, 35s&#229; skall jag l&#228;gga dina fiender som en pall under dina f&#246;tter. 36Hela Israels folk skall allts&#229; vara fast f&#246;rvissat om att Gud har gjort honom till Herre och till Messias, denne Jesus som ni har korsf&#228;st.&#171;</div><div class="p"> 37Orden tr&#228;ffade dem i hj&#228;rtat, och de fr&#229;gade Petrus och de andra apostlarna: &#187;Br&#246;der, vad skall vi g&#246;ra?&#171; 38Petrus svarade: &#187;Omv&#228;nd er och l&#229;t er alla d&#246;pas i Jesu Kristi namn, s&#229; att ni f&#229;r f&#246;rl&#229;telse f&#246;r era synder. D&#229; f&#229;r ni den heliga anden som g&#229;va. 39Ty l&#246;ftet g&#228;ller f&#246;r er och era barn och alla dem l&#229;ngt borta som Herren, v&#229;r Gud, vill kalla.&#171; 40Petrus v&#228;djade till dem med m&#229;nga andra ord ocks&#229;, och han uppmanade dem: &#187;Se till att ni blir r&#228;ddade undan detta onda sl&#228;kte.&#171;</div><div class="s">De troendes gemenskap</div><div class="p"> 41De som tog till sig hans ord l&#228;t d&#246;pa sig, och den dagen &#246;kade de troendes antal med inemot tre tusen. 42Och de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inb&#246;rdes hj&#228;lpen, i br&#246;dbrytandet och b&#246;nerna.</div><div class="p"> 43Alla m&#228;nniskor b&#228;vade: m&#229;nga under och tecken gjordes genom apostlarna. 44De troende fortsatte att samlas och hade allting gemensamt. 45De s&#229;lde allt vad de &#228;gde och hade och delade ut &#229;t alla, efter vars och ens behov. 46De h&#246;ll samman och m&#246;ttes varje dag troget i templet, och i hemmen br&#246;t de br&#246;det och h&#246;ll m&#229;ltid med varandra i jublande, uppriktig gl&#228;dje. 47De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren l&#228;t var dag nya m&#228;nniskor bli fr&#228;lsta och f&#246;rena sig med dem.</div>
 </div>
 </div>
</div>

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkACT">
 <div class="chapter ch3" data-usfm="ACT.3">
 <div class="label">3</div><div class="s">Den lame vid Sk&#246;na porten</div><div class="p"> 1Petrus och Johannes gick upp till templet, vid tiden f&#246;r eftermiddagsb&#246;nen. 2D&#229; bars det dit en man som varit lam fr&#229;n f&#246;dseln och som man varje dag brukade s&#228;tta vid en ing&#229;ng kallad Sk&#246;na porten, s&#229; att han kunde tigga av dem som bes&#246;kte templet. 3N&#228;r han nu fick se Petrus och Johannes p&#229; v&#228;g in bad han om en allmosa. 4De f&#228;ste blicken p&#229; honom, och Petrus sade: &#187;Se p&#229; oss!&#171; 5Mannen s&#229;g sp&#228;nt p&#229; dem och v&#228;ntade sig att f&#229; n&#229;got av dem. 6Men Petrus sade: &#187;Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I nasar&#233;n Jesu Kristi namn: stig upp och g&#229;!&#171; 7S&#229; grep han honom i h&#246;gra handen och reste honom upp, och med ens fick mannen stadga i f&#246;tter och vrister. 8Med ett spr&#229;ng var han p&#229; benen och b&#246;rjade g&#229;. Han f&#246;ljde med dem in i templet, och han gick omkring och han hoppade och han prisade Gud. 9Allt folket s&#229;g honom g&#229; omkring och prisa Gud. 10Och n&#228;r de uppt&#228;ckte att det var mannen som brukade sitta och tigga utanf&#246;r templet vid Sk&#246;na porten, fylldes de av b&#228;van och h&#228;pnad &#246;ver vad som hade h&#228;nt med honom.</div><div class="s">Petrus tal i Salomos pelarhall</div><div class="p"> 11Mannen ville inte sl&#228;ppa Petrus och Johannes, och alla skockades i f&#246;rundran omkring dem i Salomos pelarhall, som den kallas. 12D&#229; sade Petrus till folket: &#187;Israeliter, varf&#246;r blir ni f&#246;rv&#229;nade &#246;ver det h&#228;r? Ni stirrar p&#229; oss som om det var genom v&#229;r egen kraft eller fromhet vi fick mannen att g&#229;. 13Nej, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, v&#229;ra f&#228;ders Gud, har f&#246;rh&#228;rligat sin tj&#228;nare Jesus, honom som ni utl&#228;mnade och som ni f&#246;rnekade inf&#246;r Pilatus n&#228;r han hade beslutat sig f&#246;r att frige honom. 14Ni f&#246;rnekade honom som var helig och r&#228;ttf&#228;rdig och beg&#228;rde att f&#229; en m&#246;rdare frigiven, 15och v&#228;gvisaren till livet d&#246;dade ni. Men Gud har uppv&#228;ckt honom fr&#229;n de d&#246;da, det kan vi vittna om. 16Och genom tron p&#229; hans namn har det namnet gett styrka &#229;t mannen som ni ser h&#228;r och som ni k&#228;nner. Den tro som kommer genom detta namn har gett honom full h&#228;lsa i allas er &#229;syn.</div><div class="p"> 17Nu vet jag, mina br&#246;der, att ni handlade av okunnighet, ni liksom era ledare. 18Men p&#229; s&#229; s&#228;tt har Gud l&#229;tit det g&#229; i uppfyllelse som han har f&#246;rutsagt genom alla sina profeter: att hans Messias skulle lida. 19&#197;ngra er d&#228;rf&#246;r och v&#228;nd om, s&#229; att era synder blir utpl&#229;nade. 20D&#229; skall den tid komma fr&#229;n Herren d&#229; vi f&#229;r vila ut, och han skall s&#228;nda er den Messias som han har best&#228;mt, Jesus, 21fast himlen m&#229;ste beh&#229;lla honom till den dag d&#229; allt det blir uppr&#228;ttat som Gud har f&#246;rkunnat genom sina heliga profeter fr&#229;n tidens b&#246;rjan. 22Mose sade: En profet lik mig skall Herren, er Gud, l&#229;ta st&#229; upp ur era br&#246;ders led. Lyssna till honom och g&#246;r allt vad han s&#228;ger er. 23Var och en som inte lyssnar till den profeten skall utrotas ur folket. 24Sedan har alla profeter som har upptr&#228;tt, fr&#229;n Samuel och fram&#229;t, talat om dessa dagar. 25Ni &#228;r s&#246;ner till profeterna och har &#228;rvt det f&#246;rbund som Gud sl&#246;t med era f&#228;der n&#228;r han sade till Abraham: Genom dina &#228;ttlingar skall alla sl&#228;kten p&#229; jorden bli v&#228;lsignade. 26Det var i f&#246;rsta hand f&#246;r er som Gud l&#228;t sin tj&#228;nare uppst&#229;, och han har s&#228;nt honom f&#246;r att v&#228;lsigna er genom att f&#246;rm&#229; er alla att l&#228;mna ondskans v&#228;g.&#171;</div>
 </div>
 </div>
</div>

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkACT">
 <div class="chapter ch4" data-usfm="ACT.4">
 <div class="label">4</div><div class="s">Petrus och Johannes inf&#246;r r&#229;det</div><div class="p"> 1Medan de talade till folket &#246;verraskades de av pr&#228;sterna, tempelkommendanten och saddukeerna, 2som inte kunde t&#229;la att apostlarna undervisade folket och med h&#228;nvisning till Jesus f&#246;rkunnade uppst&#229;ndelsen fr&#229;n de d&#246;da. 3De grep dem och h&#246;ll dem i h&#228;kte till n&#228;sta dag, eftersom det redan var kv&#228;ll. 4Men m&#229;nga som hade h&#246;rt ordet kom till tro, och tillsammans var de nu omkring fem tusen m&#228;n.</div><div class="p"> 5N&#228;sta dag samlades de h&#246;gsta styresm&#228;nnen samt de &#228;ldste och de skriftl&#228;rda i Jerusalem. 6&#214;verstepr&#228;sten Hannas var d&#228;r liksom Kajafas, Jonatas och Alexandros och alla av &#246;verstepr&#228;sterlig sl&#228;kt. 7De l&#228;t f&#246;ra fram apostlarna och fr&#229;gade dem: &#187;Genom vilken kraft eller i vems namn har ni gjort detta?&#171; 8D&#229; fylldes Petrus av helig ande och svarade dem: &#187;Ni &#228;ldste och folkets ledare, 9n&#228;r ni i dag st&#228;ller oss till svars f&#246;r en v&#228;lg&#228;rning mot en sjuk och vill h&#246;ra hur han har blivit botad, 10d&#229; skall ni veta, ni alla och hela Israels folk, att det skedde genom nasar&#233;n Jesu Kristi namn. Tack vare honom som ni korsf&#228;ste och som Gud har uppv&#228;ckt fr&#229;n de d&#246;da st&#229;r den h&#228;r mannen frisk framf&#246;r er. 11Jesus &#228;r stenen som f&#246;raktades av er husbyggare men blev till en h&#246;rnsten. 12Hos ingen annan finns fr&#228;lsningen, och ingenstans bland m&#228;nniskor under himlen finns n&#229;got annat namn som kan r&#228;dda oss.&#171;</div><div class="p"> 13N&#228;r de s&#229;g hur frimodiga Petrus och Johannes var och m&#228;rkte att b&#229;da var enkla och ol&#228;rda m&#228;n, f&#246;rv&#229;nade de sig. De k&#228;nde igen dem som f&#246;ljeslagare till Jesus, 14och n&#228;r de s&#229;g mannen som hade blivit botad st&#229; d&#228;r tillsammans med dem, blev de svarsl&#246;sa. 15De befallde dem att v&#228;nta utanf&#246;r r&#229;det och &#246;verlade sedan med varandra. 16&#187;Vad skall vi g&#246;ra med de h&#228;r m&#228;nniskorna? Att ett m&#228;rkligt tecken har skett genom dem &#228;r uppenbart f&#246;r hela Jerusalem, och vi kan inte f&#246;rneka det. 17Men f&#246;r att ryktet inte skall spridas &#228;nnu mer bland folket m&#229;ste vi varna dem f&#246;r att h&#228;danefter tala till n&#229;gon i det namnet.&#171;</div><div class="p"> 18De kallade in dem och sade &#229;t dem att aldrig tala eller undervisa i Jesu namn. 19Men Petrus och Johannes svarade dem: &#187;T&#228;nk efter sj&#228;lva om det &#228;r r&#228;tt inf&#246;r Gud att lyda er mer &#228;n honom. 20Vi kan inte tiga med vad vi har sett och h&#246;rt.&#171; 21D&#229; gav de dem en ny str&#228;ng varning men sl&#228;ppte dem sedan. F&#246;r folkets skull s&#229;g de ingen m&#246;jlighet att straffa dem; alla prisade ju Gud f&#246;r vad som hade skett, 22ty mannen som hade blivit botad genom detta tecken var &#246;ver fyrtio &#229;r gammal.</div><div class="s">B&#246;n om helig ande</div><div class="p"> 23Sedan de hade blivit fria s&#246;kte de upp sina egna och ber&#228;ttade vad &#246;verstepr&#228;sterna och de &#228;ldste hade sagt till dem. 24N&#228;r de andra h&#246;rde det b&#246;rjade de gemensamt be h&#246;gt till Gud och sade: &#187;H&#228;rskare, du som har gjort himmel och jord och hav och allt vad de rymmer, 25du som har l&#229;tit den heliga anden s&#228;ga genom v&#229;r fader David, din tj&#228;nare:</div><div class="q1"> Varf&#246;r f&#246;rh&#228;ver sig hedningarna,</div><div class="q1"> varf&#246;r smider folken f&#229;f&#228;nga planer?</div><div class="q1"> 26 Jordens kungar tr&#228;der fram</div><div class="q1"> och furstarna gaddar sig samman</div><div class="q1"> mot Herren och hans smorde.</div><div class="m"> 27Ja, de har sannerligen gaddat sig samman h&#228;r i denna stad mot din helige tj&#228;nare Jesus, som du har smort. Herodes och Pontius Pilatus, hedningarna och Israels folk, 28alla har de gjort vad din makt och ditt beslut hade f&#246;rutbest&#228;mt. 29Se nu hur de hotar oss, Herre, och ge dina tj&#228;nare frimodighet att f&#246;rkunna ditt ord. 30Str&#228;ck ut din hand och bota de sjuka, l&#229;t tecken och under ske genom din helige tj&#228;nare Jesu namn.&#171;</div><div class="p"> 31N&#228;r de hade slutat be skakade marken d&#228;r de var samlade, och alla fylldes av den heliga anden och f&#246;rkunnade frimodigt Guds ord.</div><div class="s">Egendomsgemenskap</div><div class="p"> 32Alla de m&#229;nga som hade kommit till tro var ett hj&#228;rta och en sj&#228;l, och ingen betraktade n&#229;got av det han &#228;gde som sitt; de hade allt gemensamt. 33Med stor kraft frambar apostlarna vittnesb&#246;rdet om att herren Jesus hade uppst&#229;tt, och de fick alla riklig del av Guds n&#229;d. 34Ingen av dem led n&#229;gon n&#246;d. De som &#228;gde jord eller hus s&#229;lde sin egendom och kom med k&#246;pesumman 35och lade ner den vid apostlarnas f&#246;tter, och man delade ut &#229;t var och en efter hans behov. 36Josef, en levit fr&#229;n Cypern som apostlarna kallade Barnabas, det vill s&#228;ga Tr&#246;stens son, 37s&#229;lde ocks&#229; han en &#229;ker han &#228;gde och kom och lade ner pengarna framf&#246;r apostlarna.</div>
 </div>
 </div>
</div>

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkACT">
 <div class="chapter ch5" data-usfm="ACT.5">
 <div class="label">5</div><div class="s">Ananias och Sapfeira</div><div class="p"> 1En man som hette Ananias s&#229;lde tillsammans med sin hustru Sapfeira en egendom. 2Med hustruns vetskap tog han undan en del av k&#246;pesumman och kom och lade ner resten framf&#246;r apostlarna. 3D&#229; sade Petrus: &#187;Ananias, hur har Satan kunnat fylla ditt hj&#228;rta, s&#229; att du f&#246;rs&#246;ker lura den heliga anden och tar undan en del av pengarna du har f&#229;tt f&#246;r din jord? 4Var den inte din s&#229; l&#228;nge du &#228;gde den, och f&#246;rfogade du inte &#246;ver pengarna n&#228;r den var s&#229;ld? Hur kunde du komma p&#229; tanken att g&#246;ra s&#229;? Det &#228;r inte m&#228;nniskor du har f&#246;rs&#246;kt lura, utan Gud.&#171; 5Vid de orden f&#246;ll Ananias d&#246;d ner, och alla som h&#246;rde p&#229; greps av stor fruktan. 6De yngre m&#228;nnen svepte honom, bar bort honom och begravde honom.</div><div class="p"> 7Omkring tre timmar senare kom hans hustru dit utan att veta vad som hade h&#228;nt. 8Petrus v&#228;nde sig till henne: &#187;S&#228;g mig, var det allt ni fick f&#246;r jorden?&#171; &#8212; &#187;Ja, det var allt&#171;, svarade hon. 9Men d&#229; sade Petrus: &#187;Hur kunde ni komma &#246;verens om att utmana Herrens ande? Du h&#246;r stegen utanf&#246;r d&#246;rren &#8212; det &#228;r m&#228;nnen som har begravt din man, och nu skall de b&#228;ra bort dig.&#171; 10I samma &#246;gonblick f&#246;ll hon ner framf&#246;r honom och dog. N&#228;r de unga m&#228;nnen kom in fann de henne d&#246;d, och de bar bort henne och begravde henne bredvid hennes man. 11Stor fruktan grep hela f&#246;rsamlingen och alla som h&#246;rde talas om denna h&#228;ndelse.</div><div class="s">Tecken och under bland folket</div><div class="p"> 12Genom apostlarna skedde m&#229;nga tecken och under bland folket. Alla de troende h&#246;ll samman och brukade m&#246;tas i Salomos pelarhall. 13Ingen annan v&#229;gade ansluta sig till dem, men folket satte dem h&#246;gt, och mer &#228;n s&#229;: 14m&#228;n och kvinnor i stort antal kom till tro p&#229; Herren. 15Man bar ut sina sjuka p&#229; gatorna och lade dem p&#229; b&#228;ddar och b&#229;rar f&#246;r att n&#228;r Petrus gick f&#246;rbi &#229;tminstone hans skugga skulle falla p&#229; n&#229;gon av dem. 16Ocks&#229; fr&#229;n orterna kring Jerusalem kom stora skaror som f&#246;rde med sig sjuka och s&#229;dana som pl&#229;gades av orena andar, och alla blev botade.</div><div class="s">R&#229;det ingriper mot apostlarna</div><div class="p"> 17D&#229; ingrep &#246;verstepr&#228;sten och alla hans n&#228;rmaste m&#228;n, det vill s&#228;ga saddukeernas parti. Uppt&#228;nda av trosnit 18grep de apostlarna och satte dem i stadsh&#228;ktet. 19Men p&#229; natten &#246;ppnade en &#228;ngel fr&#229;n Herren f&#228;ngelsets d&#246;rrar och f&#246;rde ut apostlarna och sade: 20&#187;G&#229; och st&#228;ll er i templet och l&#229;t folket h&#246;ra allt om detta nya liv.&#171; 21De lydde och gick tidigt p&#229; morgonen till templet och undervisade. N&#228;r &#246;verstepr&#228;sten och hans n&#228;rmaste m&#228;n kom dit kallade de samman r&#229;det, allts&#229; hela den beslutande f&#246;rsamlingen i Israel, och skickade sedan bud till f&#228;ngelset f&#246;r att h&#228;mta apostlarna. 22Men n&#228;r tj&#228;narna kom dit kunde de inte finna dem d&#228;r utan v&#228;nde tillbaka och rapporterade: 23&#187;Vi s&#229;g att f&#228;ngelset var ordentligt l&#229;st och att vakterna stod vid sina d&#246;rrar, men n&#228;r vi &#246;ppnade fann vi ingen d&#228;r inne.&#171; 24N&#228;r tempelkommendanten och &#246;verstepr&#228;sterna fick h&#246;ra detta kunde de inte begripa vad som hade h&#228;nt med f&#229;ngarna. 25Men s&#229; kom n&#229;gon och talade om f&#246;r dem att m&#228;nnen som de hade satt i f&#228;ngelse nu stod i templet och undervisade folket. 26D&#229; gick kommendanten och tj&#228;narna bort och h&#228;mtade dem, men utan att bruka v&#229;ld, eftersom de var r&#228;dda f&#246;r att bli stenade av folket.</div><div class="p"> 27N&#228;r de kom tillbaka med apostlarna f&#246;rde de in dem till r&#229;det, och &#246;verstepr&#228;sten b&#246;rjade f&#246;rh&#246;ra dem: 28&#187;Vi har uttryckligen f&#246;rbjudit er att undervisa i det namnet, och &#228;nd&#229; har ni fyllt hela Jerusalem med er l&#228;ra och vill g&#246;ra oss ansvariga f&#246;r den d&#228;r mannens blod.&#171; 29Petrus och apostlarna svarade: &#187;Man m&#229;ste lyda Gud mer &#228;n m&#228;nniskor. 30V&#229;ra f&#228;ders Gud uppv&#228;ckte Jesus, som ni h&#228;ngde upp p&#229; en tr&#228;p&#229;le och m&#246;rdade. 31Honom har Gud upph&#246;jt med sin h&#246;gra hand och gjort till h&#246;vding och fr&#228;lsare f&#246;r att Israel skall kunna omv&#228;nda sig och f&#229; f&#246;rl&#229;telse f&#246;r sina synder. 32Om allt detta kan vi vittna, och likas&#229; den heliga anden som Gud har gett &#229;t dem som lyder honom.&#171;</div><div class="p"> 33R&#229;dsmedlemmarna blev ursinniga och talade om att d&#246;da dem. 34Men d&#229; reste sig en av fariseerna i r&#229;det som hette Gamaliel, en lagl&#228;rare som var h&#246;gt aktad av hela folket, och sade till om att m&#228;nnen skulle f&#246;ras ut ett tag. 35Sedan fortsatte han: &#187;Israeliter, t&#228;nk er f&#246;r innan ni g&#246;r n&#229;got med de h&#228;r m&#228;nnen. 36F&#246;r inte s&#229; l&#228;nge sedan upptr&#228;dde Theudas och gav sig ut f&#246;r att vara n&#229;got, och han fick s&#228;kert fyrahundra anh&#228;ngare. Men han d&#246;dades, och hela skaran som hade f&#246;ljt honom uppl&#246;stes och f&#246;rsvann. 37Efter honom, medan skattskrivningen p&#229;gick, kom Judas fr&#229;n Galileen och lyckades dra med sig m&#229;nga m&#228;nniskor. Men ocks&#229; han miste livet, och hela skaran som hade f&#246;ljt honom skingrades. 38D&#228;rf&#246;r s&#228;ger jag er nu: l&#228;mna de h&#228;r m&#228;nnen i fred och l&#229;t dem g&#229;. Om detta &#228;r m&#228;nniskors p&#229;fund och verk f&#246;rsvinner det av sig sj&#228;lvt. 39Men &#228;r det fr&#229;n Gud, d&#229; kan ni inte krossa dem. Det kan visa sig att ni k&#228;mpar mot Gud sj&#228;lv.&#171;</div><div class="p"> 40De f&#246;ljde hans r&#229;d och kallade in apostlarna, f&#246;rbj&#246;d dem att tala i Jesu namn och sl&#228;ppte dem sedan de l&#229;tit prygla dem. 41Apostlarna l&#228;mnade r&#229;det, glada &#246;ver att de befunnits v&#228;rdiga att f&#246;rnedras f&#246;r Namnets skull. 42De fortsatte dag efter dag med att undervisa i templet och hemma och f&#246;rkunna budskapet att Jesus &#228;r Messias.</div>
 </div>
 </div>
</div>

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkACT">
 <div class="chapter ch6" data-usfm="ACT.6">
 <div class="label">6</div><div class="s">Sju medhj&#228;lpare utses</div><div class="p"> 1Vid denna tid, d&#229; l&#228;rjungarnas antal st&#228;ndigt v&#228;xte, b&#246;rjade de grekisktalande judarna klaga &#246;ver att de inf&#246;dda judarna &#229;sidosatte deras &#228;nkor vid den dagliga utspisningen. 2De tolv kallade samman alla l&#228;rjungarna och sade: &#187;Det &#228;r inte riktigt att vi skall f&#246;rsumma Guds ord f&#246;r att ordna med m&#229;ltider. 3Nej, br&#246;der, v&#228;lj ut sju m&#228;n bland er som har gott anseende och &#228;r fyllda av ande och vishet, s&#229; s&#228;tter vi dem till s&#229;dana uppgifter. 4D&#229; kan vi sj&#228;lva &#228;gna oss helt &#229;t b&#246;n och &#229;t ordets tj&#228;nst.&#171; 5Alla de f&#246;rsamlade gillade f&#246;rslaget, och de valde Stefanos, en man fylld av tro och helig ande, Filippos, Prochoros, Nikanor, Timon, Parmenas och Nikolaos, en proselyt fr&#229;n Antiochia, 6och f&#246;rde dem fram till apostlarna, som bad en b&#246;n och lade sina h&#228;nder p&#229; dem.</div><div class="p"> 7Guds ord vann spridning, och antalet l&#228;rjungar i Jerusalem steg kraftigt. &#196;ven en stor m&#228;ngd pr&#228;ster b&#246;rjade omfatta tron.</div><div class="s">Stefanos arresteras</div><div class="p"> 8Stefanos var fylld av n&#229;d och kraft och gjorde stora under och tecken bland folket. 9D&#229; upptr&#228;dde n&#229;gra medlemmar i den synagoga som kallades De frigivnas (dit h&#246;rde folk fr&#229;n Kyrene, Alexandria, Kilikien och Asien) och b&#246;rjade disputera med Stefanos. 10Men de kunde inte h&#228;vda sig mot visdomen och anden i det han sade. 11D&#228;rf&#246;r skickade de fram n&#229;gra som skulle s&#228;ga att de h&#246;rt honom yttra sig h&#228;diskt om Mose och Gud. 12De hetsade upp folket och de &#228;ldste och de skriftl&#228;rda, och sedan kom de och grep Stefanos och f&#246;rde honom till r&#229;det. 13D&#228;r fick falska vittnen tr&#228;da fram och s&#228;ga: &#187;Den h&#228;r mannen angriper st&#228;ndigt och j&#228;mt b&#229;de denna heliga plats och lagen. 14Vi har h&#246;rt honom s&#228;ga att Jesus, han fr&#229;n Nasaret, skall f&#246;rst&#246;ra denna plats och &#228;ndra p&#229; de seder och bruk som vi har fr&#229;n Mose.&#171; 15Alla som satt i r&#229;det gav noga akt p&#229; Stefanos och tyckte d&#229; att hans ansikte var som en &#228;ngels.</div>
 </div>
 </div>
</div>

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkACT">
 <div class="chapter ch7" data-usfm="ACT.7">
 <div class="label">7</div><div class="s">Stefanos tal</div><div class="p"> 1&#214;verstepr&#228;sten fr&#229;gade: &#187;&#196;r detta sant?&#171; 2Stefanos svarade: &#187;Br&#246;der och f&#228;der, lyssna p&#229; mig. H&#228;rlighetens Gud visade sig f&#246;r v&#229;r fader Abraham, som d&#229; bodde i Mesopotamien och &#228;nnu inte hade flyttat till Harran, 3och sade till honom: L&#228;mna ditt land och din sl&#228;kt och g&#229; till det land som jag skall visa dig. 4D&#229; l&#228;mnade Abraham Kaldeen och bosatte sig i Harran. N&#228;r hans far var d&#246;d l&#228;t Gud honom flytta vidare till det land d&#228;r ni nu bor. 5Han gav honom ingen mark, inte s&#229; mycket som en fotsbredd, men han lovade att han skulle f&#229; landet som sin egendom, han och hans &#228;ttlingar, fast han &#228;nnu inte hade n&#229;gra barn. 6Detta &#228;r vad Gud sade: Hans &#228;ttlingar skall bo som fr&#228;mlingar i ett land som inte &#228;r deras och vara slavar och f&#246;rtryckas i fyrahundra &#229;r. 7Men det folk vars slavar de blir skall jag d&#246;ma, sade Gud, och d&#228;refter skall de dra ut ur landet och dyrka mig p&#229; denna plats. 8Och han uppr&#228;ttade med Abraham det f&#246;rbund som har omsk&#228;relsen som tecken. S&#229; blev Abraham far till Isak och omskar honom p&#229; &#229;ttonde dagen, och Isak blev far till Jakob och Jakob till de tolv stamf&#228;derna.</div><div class="p"> 9Stamf&#228;derna greps av avund mot Josef och s&#229;lde honom till Egypten. Men Gud var med honom 10och hj&#228;lpte honom ur alla sv&#229;righeter. Han gav honom vishet och l&#228;t honom komma i gunst hos farao, den egyptiske kungen, och denne satte honom att styra Egypten och sk&#246;ta hans f&#246;rvaltning. 11Emellertid drabbades hela Egypten och Kanaan av hungersn&#246;d och sv&#229;ra lidanden, och v&#229;ra f&#228;der kunde inte skaffa sig mat. 12Men Jakob fick h&#246;ra att det fanns br&#246;ds&#228;d i Egypten och skickade dit v&#229;ra f&#228;der, f&#246;rst en g&#229;ng och sedan en g&#229;ng till. 13Andra g&#229;ngen gav sig Josef till k&#228;nna f&#246;r sina br&#246;der, och farao fick reda p&#229; hans sl&#228;kt. 14Josef s&#228;nde d&#229; bud efter sin far Jakob och hela hans familj p&#229; sjuttiofem personer, 15och Jakob drog ner till Egypten. N&#228;r han och v&#229;ra f&#228;der hade d&#246;tt 16f&#246;rdes de till Shekem och lades i den grav som Abraham hade k&#246;pt av Hamors s&#246;ner i Shekem mot betalning i silver.</div><div class="p"> 17Tiden n&#228;rmade sig d&#229; Guds l&#246;fte till Abraham skulle uppfyllas, och israeliterna blev ett stort och talrikt folk i Egypten. 18Men d&#229; uppsteg en ny kung p&#229; Egyptens tron, en som ingenting visste om Josef. 19Han gick fram med list mot v&#229;rt folk, f&#246;rtryckte v&#229;ra f&#228;der och tvingade dem att s&#228;tta ut de nyf&#246;dda, s&#229; att de inte skulle &#246;verleva. 20D&#229; f&#246;ddes Mose, och han var ett s&#228;llsynt vackert barn. Under tre m&#229;nader sk&#246;ttes han i sin fars hus. 21Sedan sattes han ut, men faraos dotter tog upp honom och uppfostrade honom som sin egen son. 22Mose blev grundligt insatt i den egyptiska visdomen och upptr&#228;dde med kraft i b&#229;de ord och handling.</div><div class="p"> 23N&#228;r han var fyrtio &#229;r f&#246;ddes den tanken hos honom att han skulle bes&#246;ka sina br&#246;der, israeliterna. 24N&#228;r han d&#229; fick se hur en av dem blev misshandlad skyndade han till hans hj&#228;lp och gav honom uppr&#228;ttelse genom att sl&#229; ihj&#228;l egyptern. 25Han trodde att hans br&#246;der skulle f&#246;rst&#229; att Gud ville r&#228;dda dem genom honom, men det gjorde de inte. 26N&#228;sta dag kom han dit just som ett par av dem hade r&#229;kat i gr&#228;l. Han f&#246;rs&#246;kte f&#246;rsona dem och sade: &#8217;Ni &#228;r ju br&#246;der, varf&#246;r g&#246;r ni varandra illa?&#8217; 27Men den som hade angripit sin landsman st&#246;tte undan Mose och sade: &#8217;Vem har satt dig till ledare och domare &#246;ver oss? 28T&#228;nker du d&#246;da mig som du d&#246;dade egyptern i g&#229;r?&#8217; 29Vid de orden flydde Mose, och han levde sedan som fr&#228;mling i Midjan, d&#228;r han blev far till tv&#229; s&#246;ner.</div><div class="p"> 30N&#228;r fyrtio &#229;r hade g&#229;tt visade sig en &#228;ngel f&#246;r honom i &#246;knen vid berget Sinai, i en brinnande t&#246;rnbuske. 31Mose h&#228;pnade &#246;ver synen, och n&#228;r han gick fram f&#246;r att se efter vad det var h&#246;rdes Herrens r&#246;st: 32Jag &#228;r dina f&#228;ders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. D&#229; darrade Mose av skr&#228;ck och v&#229;gade inte se efter. 33Men Herren sade till honom: Ta av dig dina skor, ty platsen d&#228;r du st&#229;r &#228;r helig mark. 34Jag har sett hur mitt folk f&#246;rtrycks i Egypten, jag har h&#246;rt deras suckar, och jag har stigit ner f&#246;r att befria dem. Kom, jag skall s&#228;nda dig till Egypten.</div><div class="p"> 35Denne Mose som de hade avvisat med orden: Vem har satt dig till ledare och domare? honom s&#228;nde Gud att vara b&#229;de ledare och befriare n&#228;r han l&#228;t &#228;ngeln visa sig f&#246;r honom i t&#246;rnbusken. 36Det var Mose som ledde deras utt&#229;g och som gjorde under och tecken i Egypten och i R&#246;da havet och i &#246;knen under fyrtio &#229;r. 37Det var Mose som sade till israeliterna: En profet lik mig skall Gud l&#229;ta st&#229; upp ur era br&#246;ders led. 38Det var han som i folkf&#246;rsamlingen i &#246;knen f&#246;rmedlade till v&#229;ra f&#228;der det som &#228;ngeln talade till honom p&#229; Sinai. Han tog emot levande ord f&#246;r att ge dem vidare till oss. 39Men v&#229;ra f&#228;der ville inte lyda honom utan st&#246;tte honom ifr&#229;n sig. De &#246;nskade sig tillbaka till Egypten 40och sade till Aron: G&#246;r oss gudar som kan g&#229; framf&#246;r oss. Ty vad som har h&#228;nt denne Mose som har f&#246;rt oss ut ur Egypten, det vet vi inte. 41Under den h&#228;r tiden gjorde de en kalv och bar fram offer &#229;t avguden och h&#246;ll fest i gl&#228;dje &#246;ver sina h&#228;nders verk. 42Men Gud v&#228;nde sig bort och l&#228;t dem dyrka den himmelska h&#228;ren, som det st&#229;r i profetboken: Varken slaktoffer eller andra offer frambar ni &#229;t mig under de fyrtio &#229;ren i &#246;knen, ni som &#228;r Israels folk. 43Ni bar med er Moloks t&#228;lt och guden Romfas stj&#228;rna, de bilder som ni gjort f&#246;r att tillbe. D&#228;rf&#246;r skall jag f&#246;rdriva er till landet bortom Babylon.</div><div class="p"> 44I &#246;knen hade v&#229;ra f&#228;der f&#246;rbundstecknets t&#228;lt, inr&#228;ttat s&#229; som den som talade med Mose hade best&#228;mt, n&#228;mligen efter den f&#246;rebild Mose fick se. 45Och f&#228;derna tog det i arv och f&#246;rde det hit under Josua, n&#228;r de tog landet i besittning efter de folk som Gud drev undan f&#246;r v&#229;ra f&#228;der. H&#228;r stod det till Davids tid, 46och David fann n&#229;d inf&#246;r Gud och bad att han skulle finna en boning &#229;t Jakobs Gud. 47Men Salomo byggde ett hus &#229;t honom. 48Den H&#246;gste bor dock inte i n&#229;got som &#228;r byggt av m&#228;nniskohand. Som profeten s&#228;ger:</div><div class="q1"> 49 Himlen &#228;r min tron,</div><div class="q1"> jorden min fotapall.</div><div class="q1"> Vad f&#246;r ett hus kan ni bygga &#229;t mig, s&#228;ger Herren,</div><div class="q1"> var skulle min viloplats vara?</div><div class="q1"> 50 Har inte mina h&#228;nder gjort allt detta?</div><div class="p"> 51Styvnackade &#228;r ni, oomskurna till hj&#228;rta och &#246;ron. Alltid g&#246;r ni motst&#229;nd mot den heliga anden, ni som era f&#228;der. 52Finns det n&#229;gon profet som era f&#228;der inte har f&#246;rf&#246;ljt? De d&#246;dade dem som f&#246;rutsade att den R&#228;ttf&#228;rdige skulle komma, och nu har ni f&#246;rr&#229;tt och m&#246;rdat honom, 53ni som fick lagen utf&#228;rdad &#229;t er av &#228;nglar men inte har h&#229;llit den.&#171;</div><div class="s">Stefanos stenas</div><div class="p"> 54N&#228;r de h&#246;rde detta blev de s&#229; ursinniga p&#229; Stefanos att de skar t&#228;nder. 55Men fylld av helig ande riktade han blicken mot himlen och s&#229;g Guds h&#228;rlighet och Jesus som stod p&#229; Guds h&#246;gra sida, 56och han sade: &#187;Jag ser himlen &#246;ppen och M&#228;nniskosonen st&#229; p&#229; Guds h&#246;gra sida.&#171; 57D&#229; ropade de h&#246;gt och h&#246;ll f&#246;r &#246;ronen, och alla st&#246;rtade sig &#246;ver honom p&#229; en g&#229;ng 58och sl&#228;pade ut honom ur staden f&#246;r att stena honom. Vittnena lade sina mantlar framf&#246;r f&#246;tterna p&#229; en ung man som hette Saul. 59S&#229; stenade de Stefanos, som &#229;kallade Herren och sade: &#187;Herre Jesus, ta emot min ande.&#171; 60Han f&#246;ll p&#229; kn&#228; och ropade h&#246;gt: &#187;Herre, st&#228;ll dem inte till svars f&#246;r denna synd.&#171; Med de orden dog han.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Bibel 2000

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkACT">
 <div class="chapter ch8" data-usfm="ACT.8.1+ACT.8.2+ACT.8.3+ACT.8.4+ACT.8.5+ACT.8.6+ACT.8.7+ACT.8.8+ACT.8.9+ACT.8.10+ACT.8.11+ACT.8.12+ACT.8.13+ACT.8.14+ACT.8.15+ACT.8.16+ACT.8.17+ACT.8.18+ACT.8.19+ACT.8.20+ACT.8.21+ACT.8.22+ACT.8.23+ACT.8.24+ACT.8.25">
 <div class="nb">1Ocks&#229; Saul tyckte det var riktigt att han d&#246;dades.</div><div class="s">Saul f&#246;rf&#246;ljer de kristna</div><div class="p">Den dagen b&#246;rjade en sv&#229;r f&#246;rf&#246;ljelse mot f&#246;rsamlingen i Jerusalem, och alla utom apostlarna skingrades &#246;ver hela Judeen och Samarien. 2N&#229;gra fromma m&#228;n begravde Stefanos och h&#246;ll stor d&#246;dsklagan &#246;ver honom. 3Men Saul for h&#229;rt fram mot f&#246;rsamlingen. Han tr&#228;ngde in i hus efter hus, sl&#228;pade bort m&#228;n och kvinnor och l&#228;t s&#228;tta dem i f&#228;ngelse.</div><div class="s">Filippos f&#246;rkunnar i Samarien</div><div class="p"> 4De som hade skingrats vandrade omkring och predikade budskapet. 5Filippos kom till huvudstaden i Samarien och f&#246;rkunnade Kristus f&#246;r folket d&#228;r. 6Alla lyssnade uppm&#228;rksamt p&#229; hans ord n&#228;r de h&#246;rde honom tala och s&#229;g de tecken han gjorde. 7Ty fr&#229;n m&#229;nga som var besatta for de orena andarna ut under h&#246;ga rop, och m&#229;nga lytta och lama botades. 8Det blev stor gl&#228;dje i den staden.</div><div class="p"> 9Men d&#228;r fanns en man vid namn Simon som bedrev trolldom och som hade f&#229;tt folket i Samarien att h&#228;pna. Han gav sig ut f&#246;r att vara n&#229;got stort 10och fick alla med sig, h&#246;g som l&#229;g, och de sade: &#187;Han &#228;r Guds kraft, den som kallas Den stora kraften.&#171; 11De sl&#246;t upp kring honom d&#228;rf&#246;r att han l&#228;nge hade h&#228;nf&#246;rt dem med sina trollkonster. 12Men n&#228;r de hade b&#246;rjat tro p&#229; Filippos och hans budskap om Guds rike och Jesu Kristi namn l&#228;t de d&#246;pa sig, b&#229;de m&#228;n och kvinnor. 13Simon kom sj&#228;lv till tro. Han blev d&#246;pt och vek sedan inte fr&#229;n Filippos sida, och han h&#228;pnade n&#228;r han s&#229;g vilka tecken och under som skedde.</div><div class="p"> 14D&#229; apostlarna i Jerusalem fick h&#246;ra att Samarien hade tagit emot Guds ord s&#228;nde de dit Petrus och Johannes, 15som reste ner och bad f&#246;r de troende att de skulle f&#229; helig ande. 16Ty &#228;nnu hade Anden inte kommit &#246;ver n&#229;gon av dem, de var bara d&#246;pta i herren Jesu namn. 17Men nu lade apostlarna sina h&#228;nder p&#229; dem, och de fick helig ande.</div><div class="p"> 18N&#228;r Simon s&#229;g att det var genom apostlarnas handp&#229;l&#228;ggning som Anden f&#246;rmedlades erbj&#246;d han dem pengar 19och sade: &#187;Ge denna makt &#229;t mig ocks&#229;, s&#229; att den jag l&#228;gger mina h&#228;nder p&#229; f&#229;r helig ande.&#171; 20Men Petrus svarade: &#187;F&#246;rbannelse &#246;ver dig och dina pengar, om du tror att du kan k&#246;pa Guds g&#229;va. 21Du har ingen r&#228;tt till det vi f&#246;rkunnar, ty ditt hj&#228;rta &#228;r inte r&#228;ttsinnigt inf&#246;r Gud. 22Omv&#228;nd dig fr&#229;n denna din ondska och be till Herren, s&#229; kanske han f&#246;rl&#229;ter dig ditt upps&#229;t. 23F&#246;r jag ser att du sprider bitter galla och sn&#228;rjer med or&#228;ttf&#228;rdighet.&#171; 24Simon svarade: &#187;Be f&#246;r mig till Herren, s&#229; att inget av det som ni har sagt drabbar mig.&#171;</div><div class="p"> 25Sedan apostlarna hade vittnat och f&#246;rkunnat ordet om Herren v&#228;nde de tillbaka till Jerusalem och l&#228;t under v&#228;gen m&#229;nga samariska byar h&#246;ra evangeliet.</div>
 </div>
 </div>
</div>

God Speaking: Rise Up!Smakprov

Skriften

Om den här läsplanen

Relaterade Planer

24/7 (SE)

Apostlagärningarna På 50 Dagar