Efesierbrevet 4:1-7 - Compare All Versions

Dela

Jag uppmanar er alltså, jag som är fånge för Herrens skull, att leva värdigt er kallelse, alltid ödmjuka och milda. Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek. Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt. Var och en av oss har fått just den nåd som Kristus har velat ge honom.

Därför uppmanar jag er, jag som är en fånge i Herren, att leva värdigt den kallelse ni har fått. Var alltid ödmjuka och milda, var tålmodiga och överseende med varandra i kärlek. Gör allt ni kan för att bevara Andens enhet genom fridens band: en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp vid er kallelse, en Herre, en tro, ett dop, en Gud som är allas Far, han som är över alla, genom alla och i alla. Men var och en av oss har fått nåden så som Kristus fördelade gåvan.

Jag uppmanar er därför, jag som är en fånge i Herren, att leva värdigt den kallelse ni har fått. Var ödmjuka och milda på allt sätt. Visa tålamod och ha fördrag med varandra i kärlek. Var ivriga att bevara Andens enhet genom fridens band: en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp, det som tillhör er kallelse, en Herre, en tro, ett dop, en Gud som är allas Fader, han som är över alla, genom alla och i alla. Men åt var och en av oss gavs nåden, alltefter den gåva som Kristus mätte ut.

Därför vill jag, som sitter fängslad för Herrens skull, nu uppmana er att leva på ett sätt som är värdigt er kallelse. Var alltid ödmjuka och milda, och behandla varandra med tålamod och kärlek. Sträva efter att bevara enheten i Anden genom att leva i frid med varandra, så att det är en kropp och en Ande, liksom ni är kallade till ett och samma hopp. Det finns en Herre, en tro och ett dop, en Gud, som är Fader till alla, är över allting, genom allting och i allting. Men var och en av oss har fått nåden alltefter den gåva som Kristus har gett.

Därför [tack vare den position vi har fått i Jesus, se kapitel 1-3] uppmanar (ber, förmanar) jag er – jag som är en fånge i Herren – att vandra (leva ett liv) värdigt den kallelse ni fått: med all ödmjukhet och mildhet (saktmod) [balanserad och kontrollerad styrka som är fri från hämndlystnad och bitterhet], med tålamod, så att ni [uthålligt och överseende] har fördrag med varandra i [utgivande och osjälvisk] kärlek, redo (ivriga, beredda) att bevara (vaka över) Andens enhet genom (i) fridens band. [Grekiska sundesmos beskriver något som drar samman och förenar; ett ligament, ledband eller en länk, se .] Det finns en kropp [församlingen] och en Ande, precis som ni också [en gång] i er kallelse blev kallade in i ett hopp, en Herre, en tro, ett dop, en Gud och allas Fader, som är över alla och genom alla och är i alla [som regerar över, verkar genom och lever i alla sina barn]. Åt var och en av oss var nåd given, i proportion till den Smordes (Kristi) gåva.

Så förmanar jag nu eder, jag som är en fånge i Herren, att föra en vandel som är värdig den kallelse I haven undfått, med all ödmjukhet och allt saktmod, med tålamod, så att I haven fördrag med varandra i kärlek och vinnläggen eder om att bevara Andens enhet genom fridens band: en kropp och en Ande, likasom I ock bleven kallade till att leva i ett och samma hopp, det som tillhör eder kallelse -- en Herre, en tro, ett dop, en Gud, som är allas Fader, han som är över alla, genom alla och i alla. Men åt var och en särskild av oss blev nåden given, alltefter som Kristus tillmätte honom sin gåva.

Därför vill jag, som sitter fängslad för att ha spridit budskapet om Herren Jesus, nu uppmana er att leva på ett sätt som är värdigt dem som är inbjudna att tillhöra Gud. Erkänn ert behov av varandra, och behandla varandra med mildhet och tålamod. Älska varandra och ha överseende med varandras brister. Se till att leva i frid med varandra, så att ni kan behålla den enhet som Guds Ande har gett er. Vi är ju alla delar av samma kropp, vi har fått samma Ande, och har alla blivit erbjudna samma hopp om att till slut räddas för evigt. Det finns bara en Herre, en tro och ett dop. Och det finns bara en Gud, som är Far till oss alla, står över oss alla, verkar genom oss alla och bor i oss alla. Men Kristus har i sin godhet också gett var och en av oss förmågan att utföra vissa uppgifter.

Så förmanar jag nu eder, jag fången i Herranom, att I vandren såsom tillbörligit är, i den kallelse, der I uti kallade ären; Med alla ödmjukhet och saktmodighet; med tålamod, unddragandes den ene den andra i kärlekenom; Vinnläggande eder att hålla Andans enhet genom fridsens band; En kropp, och en Ande, såsom I ock kallade ären uti ett edars kallelses hopp; En Herre, en tro, ett dop, en Gud, och allas våra Fader; Hvilken är öfver eder alla, genom eder alla, och i eder alla. Men hvarjom och enom af oss är gifven nåd, efter Christi gåfvos mått.