24/7 (SE)

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkDEU">
 <div class="chapter ch2" data-usfm="DEU.2">
 <div class="label">2</div><div class="s">I Edom och Moab</div><div class="p"> 1D&#228;refter br&#246;t vi upp och gick tillbaka in i &#246;knen, i riktning mot S&#228;vhavet, s&#229; som Herren hade sagt till mig. Vi gick l&#228;nge omkring i utkanten av Seirs bergsbygd. 2Slutligen sade Herren till mig: 3&#187;L&#228;nge nog har ni g&#229;tt omkring vid dessa berg. V&#228;nd nu mot norr! 4Ge folket dessa anvisningar: Ni g&#229;r nu genom det omr&#229;de som tillh&#246;r era br&#246;der, Esaus &#228;ttlingar i Seir. &#196;ven om de &#228;r r&#228;dda f&#246;r er skall ni akta er noga 5och inte utmana dem. Inte en enda fotsbredd av deras land skall jag ge er, ty Seirs berg har jag sk&#228;nkt som egendom till Esau. 6Mat att &#228;ta skall ni k&#246;pa av dem, och &#228;ven vattnet ni dricker skall ni betala f&#246;r. 7Herren, din Gud, har v&#228;lsignat dig i allt som du har f&#246;retagit dig, och han har f&#246;ljt din vandring genom den v&#228;ldiga &#246;knen. I fyrtio &#229;r har Herren, din Gud, varit med dig. Ingenting har fattats dig.&#171; 8Vi vandrade fram bland v&#229;ra br&#246;der, Esaus &#228;ttlingar i Seir, och f&#246;ljde v&#228;gen i Aravadalen bort fr&#229;n Elat och Esjon-Gever.</div><div class="p">Sedan tog vi en ny v&#228;g och gick i riktning mot Moabs &#246;ken. 9Herren sade till mig: &#187;Angrip inte moabiterna, ge dig inte i strid med dem. Av deras land ger jag dig ingenting, ty Ar har jag sk&#228;nkt som egendom till Lots &#228;ttlingar.&#171;</div><div class="p">( 10F&#246;rut bodde emeerna d&#228;r, ett stort och talrikt folk, h&#246;gv&#228;xt som anakiterna. 11Liksom anakiterna r&#228;knas de som refaeer, men moabiterna kallar dem emeer. 12I Seir bodde f&#246;rut horeerna, men de drevs bort av Esaus &#228;ttlingar, som utpl&#229;nade dem och &#246;vertog deras land, liksom Israel gjorde med det land Herren hade sk&#228;nkt dem som egendom.)</div><div class="p"> 13&#187;Fram&#229;t, g&#229; &#246;ver Sered!&#171; S&#229; gick vi &#246;ver Sereds floddal.</div><div class="p"> 14V&#229;r vandring fr&#229;n Kadesh Barnea fram till &#246;verg&#229;ngen av Sereddalen hade tagit trettio&#229;tta &#229;r. D&#229; var den generationens alla krigare d&#246;da och borta ur l&#228;gret, s&#229; som Herren hade svurit. 15Herrens hand drabbade dem och ryckte bort dem ur l&#228;gret tills alla var d&#246;da.</div><div class="p"> 16N&#228;r alla krigarna i folket hade d&#246;tt ut 17talade Herren till mig: 18&#187;N&#228;r du nu g&#229;r genom Moabs omr&#229;de, genom Ar, 19n&#228;rmar du dig Ammons &#228;ttlingar. Angrip dem inte, utmana dem inte. Av ammoniternas land ger jag dig ingenting, ty det har jag sk&#228;nkt som egendom till Lots &#228;ttlingar.&#171;</div><div class="p">( 20&#196;ven detta land r&#228;knas som refaeiskt. D&#228;r bodde f&#246;rut refaeer, av ammoniterna kallade samsummeer. 21Det var ett stort och talrikt folk, h&#246;gv&#228;xt som anakiterna. Herren utpl&#229;nade refaeerna och l&#228;t ammoniterna driva bort dem och &#246;verta deras land, 22s&#229; som han gjorde f&#246;r Esaus &#228;ttlingar i Seir, n&#228;r han utpl&#229;nade horeerfolket och l&#228;t dem driva bort det och &#246;verta det land d&#228;r de &#228;nnu bor. 23Samma sak drabbade avveerna, som bodde i byar &#228;nda bort mot Gaza. Kaftoreerna, som hade kommit fr&#229;n Kaftor, utpl&#229;nade dem och &#246;vertog deras land.)</div><div class="p"> 24&#187;Fram&#229;t, bryt upp och g&#229; &#246;ver Arnons floddal! Jag ger amoreernas kung Sichon i Heshbon och hans land &#229;t dig. B&#246;rja er&#246;vringen, ge dig i strid med honom! 25Jag b&#246;rjar i dag sprida skr&#228;ck och fruktan f&#246;r dig bland alla folk under himlen, s&#229; att de b&#228;var och darrar n&#228;r de h&#246;r talas om dig.&#171;</div><div class="s">Segern &#246;ver kung Sichon</div><div class="p"> 26Fr&#229;n Kedemots &#246;ken s&#228;nde jag bud till kung Sichon i Heshbon med denna fredliga h&#228;lsning: 27&#187;L&#229;t mig f&#229; g&#229; genom ditt land. Jag skall g&#229; raka v&#228;gen och inte vika av &#229;t vare sig h&#246;ger eller v&#228;nster. 28Mat att &#228;ta skall jag k&#246;pa av dig, och vatten att dricka skall jag betala dig f&#246;r. Jag vill bara t&#229;ga igenom, 29s&#229; som Esaus &#228;ttlingar i Seir och moabiterna i Ar l&#228;t mig g&#246;ra, s&#229; att jag kan g&#229; &#246;ver Jordan in i det land som Herren, v&#229;r Gud, skall ge oss.&#171;</div><div class="p"> 30Men kung Sichon i Heshbon ville inte l&#229;ta oss g&#229; genom hans land, ty Herren, din Gud, gjorde honom h&#229;rdhj&#228;rtad och omedg&#246;rlig f&#246;r att han skulle falla i ditt v&#229;ld, vilket nu ocks&#229; har skett. 31Herren sade till mig: &#187;Nu b&#246;rjar jag, jag &#246;verl&#228;mnar Sichon och hans land &#229;t dig. B&#246;rja er&#246;vringen, ta hans land i besittning!&#171;</div><div class="p"> 32Med allt sitt folk drog Sichon ut f&#246;r att m&#246;ta oss i strid vid Jahas. 33Herren, v&#229;r Gud, &#246;verl&#228;mnade honom &#229;t oss, och vi d&#246;dade honom, hans s&#246;ner och allt hans folk. 34D&#229; intog vi ocks&#229; alla hans st&#228;der och vigde alla m&#228;nnen d&#228;r &#229;t f&#246;rintelse, och &#228;ven kvinnorna och barnen. Vi l&#228;t ingen komma undan. 35Men boskapen och det vi tagit i de er&#246;vrade st&#228;derna beh&#246;ll vi som krigsbyte. 36Fr&#229;n Aroer vid randen av Arnons floddal och fr&#229;n staden nere i dalen och &#228;nda bort till Gilead fanns inte en enda stad som var ointaglig f&#246;r oss. Herren, v&#229;r Gud, &#246;verl&#228;mnade dem alla &#229;t oss.</div><div class="p"> 37Bara ammoniternas land l&#228;mnade du i fred, hela omr&#229;det l&#228;ngs Jabboks floddal liksom st&#228;derna i bergsbygden, alldeles s&#229; som Herren, v&#229;r Gud, hade befallt.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

Bibel 2000

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkEXO">
 <div class="chapter ch13" data-usfm="EXO.13.17+EXO.13.18+EXO.13.19+EXO.13.20+EXO.13.21+EXO.13.22">
 <div class="p">17N&#228;r farao hade sl&#228;ppt folket ledde Gud dem inte den v&#228;g som g&#229;r till filisteernas land, fast&#228;n den &#228;r den genaste; Gud t&#228;nkte att de kunde &#229;ngra sig och &#229;terv&#228;nda till Egypten om de m&#228;rkte att de skulle r&#229;ka i strid. 18I st&#228;llet l&#228;t han dem ta en omv&#228;g genom &#246;knen mot S&#228;vhavet. Israeliterna var ordnade som en krigsh&#228;r n&#228;r de drog ut ur Egypten.</div><div class="p"> 19Mose tog med sig Josefs ben, eftersom Josef hade avkr&#228;vt israeliterna en ed och sagt: &#187;Gud kommer att ta sig an er, och d&#229; skall ni f&#246;ra med er mina ben h&#228;rifr&#229;n.&#171;</div><div class="p"> 20De br&#246;t upp fr&#229;n Suckot och slog l&#228;ger i Etam, vid randen av &#246;knen. 21Om dagen gick Herren framf&#246;r dem i en molnpelare f&#246;r att visa dem v&#228;gen, och om natten gick han i en eldpelare f&#246;r att lysa dem. S&#229; kunde de vandra b&#229;de dag och natt. 22Molnpelaren gick st&#228;ndigt framf&#246;r dem om dagen och eldpelaren om natten.</div>
 </div>
 </div>
</div>

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkROM">
 <div class="chapter ch8" data-usfm="ROM.8.32">
 <div class="p">32Han som inte skonade sin egen son utan utl&#228;mnade honom f&#246;r att hj&#228;lpa oss alla, varf&#246;r skall han inte sk&#228;nka oss allt med honom? </div>
 </div>
 </div>
</div>

Our God, the Only One - DeuteronomySmakprov

Skriften

Om den här läsplanen

Relaterade Planer

24/7 (SE)