Jakobsbrevet 1:12-15
Jakobsbrevet 1:12-15 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han har bestått sitt prov skall han få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom. Ingen som frestas skall säga: "Det är Gud som frestar mig." Ty Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon. Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. När så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död.
Jakobsbrevet 1:12-15 Nya Levande Bibeln (BSV)
Lycklig är den människa som håller ut då hon prövas. Om hon håller fast vid sin tro på Herren Jesus trots alla prövningar, ska hon ju få evigt liv som segerkrans. Det har Gud lovat dem som älskar honom. Men om ni frestas att göra det som är ont, kom då ihåg att inte skylla på Gud. Gud frestas ju aldrig att göra det som är ont, och han skulle själv aldrig fresta någon. Nej, när en människa frestas att göra det som är ont, är det hennes egna onda begär som lockar och drar henne. Det onda begäret är som ett foster som växer inom oss, och när det är färdigutvecklat föds synden. Synden växer sedan i sin tur och föder död.
Jakobsbrevet 1:12-15 Karl XII 1873 (SK73)
Salig är den man, som tåleliga lider frestelse; ty då han bepröfvad är, skall han ta lifsens krono, den Gud lofvat hafver dem som honom älska. Ingen säge, då han frestad varder, att han af Gudi frestad varder; ty Gud frestas icke af ondt, han frestar ock ingen; Utan hvar och en varder frestad, då han af sin egen begärelse dragen och lockad varder. Derefter, sedan begärelsen hafver aflat, föder hon synden; men då synden är fullbordad, föder hon döden.
Jakobsbrevet 1:12-15 Svenska 1917 (SVEN)
Salig är den man som är ståndaktig i frestelsen; ty när han har bestått sitt prov, skall han få livets krona, vilken Gud har lovat åt dem som älska honom.Matt. 10:22. 2 Tim. 4:7 f. 1 Petr. 3:14. Upp. 2:10. Ingen säge, när han bliver frestad, att det är från Gud som hans frestelse kommer; ty såsom Gud icke kan frestas av något ont, så frestar han icke heller någon. Nej, närhelst någon frestas, så är det av sin egen begärelse som han drages och lockas.Rom. 7:7 f. Sedan, när begärelsen har blivit havande, föder hon synd, och när synden har blivit fullmogen, framföder hon död.Rom. 6:23.
Jakobsbrevet 1:12-15 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Salig är den som håller ut i prövningen, för när han har bestått provet ska han få livets krona som Gud har lovat dem som älskar honom. Ingen som blir frestad ska säga: "Det är Gud som frestar mig." Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon. Var och en som frestas dras och lockas av sitt eget begär. När sedan begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död.
Jakobsbrevet 1:12-15 nuBibeln (NUB)
Lycklig är den som håller ut då han prövas! Om han består provet ska han få livets segerkrans, som Gud har lovat dem som älskar honom. Men om någon frestas, ska han inte säga att det är Gud som frestar honom. Gud kan ju inte frestas av det onda, och han skulle själv aldrig fresta någon. När någon frestas, är det hans eget begär som lockar och drar honom. När begäret blir befruktat, föder det synd. Synden blir sedan fullvuxen och föder död.
Jakobsbrevet 1:12-15 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Salig (lycklig, välsignad, avundsvärd) är den man som uthärdar [håller ut och inte vacklar under] prövningen (frestelsen), för när han har bestått provet [visat sig vara genuin och äkta] ska han få livets segerkrans [det eviga livet] som han [Herren] har lovat dem som älskar honom. [Även Bergspredikan börjar med välsignelser, se Matt 5:3-12. Grekiska peirasmos har en bred betydelse av både prövning och frestelse. Den nyansskillnad som finns mellan de svenska orden finns inte i grekiskan. Bönen har en viktig roll både före (”för oss inte in i frestelse”, se Matt 6:13) och under prövningen/frestelsen, se Jak 1:2.] Låt ingen säga när han blir frestad (prövad): ”Det är Gud som frestar mig”, för Gud kan inte bli frestad av ondska, och han själv frestar aldrig någon. Var och en är i stället frestad när han dras i väg [lockas bort från Gud och den kristna gemenskapen] och snärjs (som en fisk fastnar på en krok) av sitt eget begär. När begäret sedan blir havande (gr. sullambano), föder (frambringar – gr. tikto) det synd, och när synden blivit fullt utvecklad (fullvuxen) leder den till död [Rom 6:23].
Jakobsbrevet 1:12-15 Bibel 2000 (B2000)
Salig är den som håller ut då han prövas; när han har bestått provet skall han få det eviga livets segerkrans, som Gud har lovat dem som älskar honom. Ingen som blir prövad skall säga att det är Gud som frestar honom. Gud kan inte frestas av det onda, och själv frestar han ingen. Blir någon frestad, är det alltid av sitt eget begär som han lockas och snärjs. Och när så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullväxt föder den död.
