LUKASEVANGELIET 2
2
Jesu Kristi födelse
1Det hände i de dagarna att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. 2Detta var den första skattskrivningen och den hölls när Quirinius var ståthållare över Syrien. 3Alla gav sig då iväg för att skattskriva sig var och en till sin stad. 4Även Josef gav sig av, från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som heter Betlehem, eftersom han var av Davids hus och ätt. 5Han for dit för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som var med barn. 6När de befann sig där var tiden inne då hon skulle föda. 7Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom de inte fick plats i härbärget.
Herdarna och änglarna
8I samma trakt befann sig några herdar som låg ute och vaktade sin hjord om natten. 9Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet strålade omkring dem, och de blev alldeles skräckslagna. 10Men ängeln sa: ˮVar inte rädda. Lyssna, jag framför ett gott budskap till er om en stor glädje för hela folket. 11För i dag har i Davids stad en Frälsare blivit född åt er. Han är Kristus, Herren. 12Och detta är tecknet för er: Ni ska finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.ˮ 13Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:
14ˮÄra till Gud i höjden,
och fred på jorden till de människor han tycker om.ˮ
15När änglarna hade lämnat dem och farit till himlen sa herdarna till varandra: ˮLåt oss nu gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren låtit oss få veta.ˮ 16De skyndade iväg och fann Maria och Josef, och barnet som låg i krubban. 17När de hade sett honom, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. 18Alla som hörde det förundrade sig över herdarnas berättelse. 19Men Maria bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta. 20Och herdarna återvände medan de prisade och lovade Gud för allt de hade hört och sett. Allt var så som det hade sagts dem.
Jesu omskärelse
21När åtta dagar hade gått och barnet skulle omskäras fick han namnet Jesus, det namn ängeln gav honom innan han blev till i moderlivet.
Jesus hos Symeon och Hanna i templet
22När tiden kom för deras rening enligt Mose lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren. 23Så står det skrivet i Herrens lag: Varje förstfödd son som öppnar moderlivet ska vara avskild åt Herren. 24Därtill skulle de offra ett par turturduvor eller två unga duvor, enligt vad som är sagt i Herrens lag.
25Det fanns en man i Jerusalem vid namn Symeon. Han var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst. Och den helige Ande var över honom. 26Det hade uppenbarats för honom av den helige Ande att han inte skulle se döden förrän han hade sett Herrens Kristus. 27Han kom i Anden till templet. Och när föräldrarna bar in barnet Jesus för att göra med honom som var sed enligt lagen, 28tog Symeon honom i sina armar och lovprisade Gud och sa: 29ˮHärskare, nu låter du din tjänare gå bort i frid, i enlighet med ditt ord. 30För mina ögon har sett din frälsning 31som du berett inför alla folks åsyn, 32ett ljus till uppenbarelse för hednafolken och till härlighet för ditt folk Israel.ˮ
33Hans far och mor förundrade sig över det som sades om honom. 34Och Symeon välsignade dem och sa till hans mor Maria: ˮLyssna, denne är satt till fall och upprättelse för många i Israel, och till ett tecken som väcker motstånd. 35Så ska det uppenbaras vad många människor tänker i sina hjärtan. Också genom din själ ska det gå ett svärd.ˮ
36Där fanns även en profetkvinna, Hanna, Fanuels dotter, av Ashers stam. Hon var mycket gammal. Hon hade levt sju år med sin man efter sitt giftermål 37och sedan varit änka i åttiofyra år. Hon lämnade aldrig templet utan tjänade Gud med fastor och böner natt och dag. 38Just i den stunden kom hon fram och tackade Gud och talade om honom för alla som väntade på Jerusalems befrielse.
Åter till Nasaret
39När Josef och Maria hade fullgjort allt i enlighet med Herrens lag återvände de till sin hemstad Nasaret i Galileen. 40Pojken växte och blev stark och fylldes av visdom. Och Guds välbehag var över honom.
Jesus som tolvåring i templet
41Varje år vid påskhögtiden begav sig Jesu föräldrar till Jerusalem. 42När han var tolv år begav de sig upp till högtiden som seden var. 43Då festdagarna var över och de vände hem stannade pojken Jesus kvar i Jerusalem utan att föräldrarna visste det. 44I tron att han var med i ressällskapet gick de en hel dag innan de började söka efter honom bland släktingar och bekanta. 45När de inte fann honom återvände de till Jerusalem och letade efter honom. 46Efter tre dagar fann de honom i templet. Där satt han mitt ibland lärarna och lyssnade på dem och ställde frågor till dem. 47Alla som hörde Jesus häpnade över hans förstånd och hans svar. 48När föräldrarna såg honom blev de bestörta och hans mor sa till honom: ˮBarn, varför har du gjort så här mot oss? Din far och jag har letat efter dig och varit hemskt oroliga.ˮ 49Han sa till dem: ˮVarför har ni letat efter mig? Visste ni inte att jag måste vara i min Faders hus?ˮ 50Men de förstod inte vad han sa till dem. 51Och han följde med dem ner till Nasaret och underordnade sig dem. Hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta. 52Och Jesus växte till i visdom och ålder, och var mycket omtyckt av Gud och människor.
Nu markerat:
LUKASEVANGELIET 2: SB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Lär dig mer om Svenskbibel