FÖRSTA KORINTHIERBREVET 7
7
Äktenskap
1Angående det som ni skrev: "En man gör väl i att undvika sex med en kvinna." 2Men för att undvika otukt ska varje man ha sin hustru och varje kvinna sin man. 3Mannen ska fullgöra sin äktenskapliga plikt åt sin hustru, och likaså hustrun åt sin man. 4Hustrun råder inte över sin kropp, det gör mannen. Likaså råder inte mannen över sin kropp, det gör hustrun. 5Förvägra inte varandra samliv om inte båda gett samtycke för en tid, så att ni kan prioritera bönen. Kom sedan tillsammans igen så att Satan inte frestar er eftersom ni inte kan leva avhållsamt. 6Men detta säger jag som ett medgivande, inte som en befallning. 7Jag skulle önska att alla människor var som jag. Men var och en har sin gåva från Gud, alla har en särskild.
8Till de ogifta och änkorna säger jag att de gör väl om de förblir ogifta, liksom jag. 9Men om de inte kan kontrollera sig ska de gifta sig. För det är bättre att gifta sig än att brinna av lust. 10Till de gifta ger jag en befallning som inte är min utan Herrens: En hustru får inte lämna sin man. 11Gör hon det ändå ska hon förbli ogift eller försona sig med sin man. Och en man får inte överge sin hustru.
12Till de övriga säger jag, inte Herren: Om en broder har en hustru som inte är troende och hon är villig att leva med honom, får han inte överge henne. 13Och om en kvinna har en man som inte är troende och han är villig att leva med henne, får hon inte överge honom. 14För mannen som inte tror är helgad genom sin hustru, och hustrun som inte tror är helgad genom sin troende man. Annars skulle era barn vara orena, men nu är de heliga. 15Men om den som inte tror går iväg, låt det ske. Vid sådana tillfällen är ett trossyskon inte slavbunden. Gud har kallat er att leva i harmoni. 16För hur kan du veta, kvinna, om du kommer att frälsa din man? Eller hur kan du veta, man, om du kommer att frälsa din hustru?
17Lev bara så som Herren har bestämt för var och en, så som Gud har kallat var och en. Det är vad jag föreskriver i alla församlingar. 18Var någon omskuren när han blev kallad ska han inte skaffa förhud. Var någon oomskuren när han blev kallad ska han inte låta omskära sig. 19Det betyder inget om någon är omskuren eller oomskuren. Det som betyder något är att man håller Guds bud. 20Var och en ska förbli i den kallelse i vilken han blev kallad. 21Blev du kallad som slav, bry dig inte. Men har du möjlighet att bli fri, ta vara på det. 22För den som i Herren blev kallad som slav är en Herrens frigivne. Likaså är den som blev kallad som fri en Kristi slav. 23Ni blev köpta för ett pris. Bli inte slavar under människor. 24Bröder, var och en ska förbli inför Gud det han var vid sin kallelse.
Ogifta och änkor
25Angående de kvinnor som lever ogifta har jag ingen befallning från Herren. Men jag ger min uppfattning, jag som genom Herrens barmhärtighet är trovärdig. 26Jag anser sedan att i den svåra tid som nu råder gör en man väl i att förbli som han är. 27Är du bunden vid en hustru? Försök inte att bli fri. Är du fri? Försök inte att få en hustru. 28Men om du gifter dig syndar du inte. Och om en ogift kvinna gifter sig syndar hon inte. Men sådana kommer att möta lidande här i livet, och det vill jag bespara er ifrån. 29Men det säger jag, bröder: Tiden är kort. Härefter ska de som har en hustru leva som om de ingen hade, 30de som gråter som om de inte grät, de som gläds som om de inte gladde sig, de som köper något som om de inte ägde något, 31och de som nyttjar denna världen ska göra det med måtta. För allt i denna världen går mot sitt slut. 32Men jag vill att ni ska vara utan bekymmer. En ogift man är upptagen med det som hör Herren till, hur han ska behaga Herren. 33Men en gift man är upptagen med det som hör världen till, hur han ska behaga sin hustru, 34och blir kluven. En ogift kvinna eller en jungfru är upptagen med det som hör Herren till, att hon ska vara helig till kropp och ande. Men en gift kvinna är upptagen med det som hör världen till, hur hon ska behaga sin man. 35Detta säger jag för ert eget bästa, inte för att lägga band på er utan för att ni ska leva anständigt, samt lojalt och obehindrat hålla er till Herren.
36Men anser någon att han handlar olämpligt mot sin dotter som är giftasmogen och redo för äktenskap, då ska han göra det han vill, han syndar inte. Låt dem gifta sig. 37Men är han fast besluten och inte känner tvång, utan har makt över sin egen vilja och har bestämt i sitt hjärta att låta sin dotter förbli ogift, så gör han väl. 38Den som alltså gifter bort sin ogifta dotter gör något bra, och den som inte gifter bort henne gör något bättre.
39En hustru är bunden så länge hennes man lever. Men om mannen dör är hon fri att gifta sig med vem hon vill, bara det sker i Herren. 40Men hon är saligare om hon förblir som hon är. Det är min uppfattning, och jag menar att även jag har Guds Ande.
Nu markerat:
FÖRSTA KORINTHIERBREVET 7: SB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Lär dig mer om Svenskbibel