Psaltaren 147:1-20

Halleluja! Det är gott att sjunga vår Guds lov, lovsång är skön och ljuvlig. Herren bygger upp Jerusalem och samlar det skingrade Israel. Han ger läkedom åt de förtvivlade, han helar deras sår. Han bestämmer stjärnornas antal och ger dem deras namn. Vår Herre är stor, hans kraft är väldig, hans vishet är utan gräns. Herren stöder de svaga, de gudlösa slår han till marken. Tacka Herren med sång, lovsjung vår Gud till lyra, han som täcker himlen med moln, som skänker regn åt jorden och låter gräset gro på bergen, han som ger föda åt djuren, åt korpens skrikande ungar. Han gläder sig inte åt stridshästars kraft och soldaternas snabba steg. Nej, Herren älskar de gudfruktiga, dem som hoppas på hans nåd. Lova Herren, Jerusalem, Sion, prisa din Gud. Han gör bommarna för dina portar starka och välsignar ditt folk där inne. Han ger fred och välgång åt ditt land och mättar dig med finaste vete. Han sänder sitt bud till jorden, snabbt löper hans ord. Han låter snö falla som ull, rimfrost strör han ut som aska. Han kastar ner hagel som smulor, hans köld får vattnet att frysa. Han sänder sitt ord, och isen smälter, han andas, och vattnet strömmar. Han förkunnar sitt ord för Jakob, sina stadgar och lagar för Israel. Så har han inte gjort för andra folk, de känner inte hans lagar.