Uppenbarelseboken 6

6
Sex av sigillen bryts
1Medan jag såg på bröt sedan Lammet det första sigillet. Och med en röst som liknade åskan sa en av de fyra levande varelserna: "Kom!" 2Då fick jag se att det stod en vit häst framför mig. Ryttaren som satt på den hade en pilbåge, och man satte en segerkrans på hans huvud. Som en segrare red han sedan ut över jorden för att än en gång segra.
3När Lammet bröt det andra sigillet, hörde jag nästa levande varelse säga: "Kom!" 4Och då kom det fram en eldröd häst. Ryttaren på den hästen fick makt att ta bort freden från jorden så att människorna skulle döda varandra, och han fick ett långt svärd.
5När Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag den tredje av de fyra levande varelserna säga: "Kom!" Och då fick jag se en svart häst. Ryttaren på den hästen höll en våg i handen, 6och jag hörde något som lät som en röst bland de fyra varelserna säga: "Ett kilo vete för en hel dagslön och tre kilo korn för samma pris, men skada inte oljan och vinet."
7När Lammet bröt det fjärde sigillet, hörde jag den fjärde levande varelsen säga: "Kom!" 8Och nu fick jag se en likblek häst. Ryttaren på den hästen hette Döden, och efter honom följde en representant från de dödas värld. De fick makt över en fjärdedel av jorden, så att de kunde döda människorna genom krig och svält och sjukdomar och vilda djur.
9När Lammet bröt det femte sigillet, fick jag se altaret i templet#Templet i Jerusalem.. Och där vid dess fot syntes själarna av alla de människor som hade dödats för att de hade spridit Guds budskap om Jesus. 10De ropade med hög röst: "Herre, du som är helig och sann, hur länge ska det dröja innan du dömer människorna på jorden och straffar dem för att de dödade oss?" 11Då fick var och en av dem vita kläder, och de blev tillsagda att vara stilla ännu en kort tid, tills det fulla antalet av Jesus tjänare, deras troende syskon, också hade fått dö för sin tro.
12Sedan såg jag Lammet bryta det sjätte sigillet. Då kom det en stor jordbävning, och solen blev svart som en sorgdräkt och månen blev röd som blod. 13Himlens stjärnor föll till jorden som omogna frukter från ett fikonträd som skakas av kraftiga vindar. 14Ja, himlen försvann framför mina ögon, som om den rullats ihop som en bokrulle, och alla berg och öar flyttades från sina platser. 15Jordens alla makthavare och ledare och höga militärer, de rika och mäktiga, ja, alla människor, både slavar och fria gömde sig i grottor och bland klippor i bergen, 16och de ropade till bergen och klipporna: "Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen och för Lammets vrede. 17För nu har den fruktansvärda dag kommit då Gud och Lammet ska döma alla människor, och vem kan då överleva?"

Märk

Dela

Kopiera

None

Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in

YouVersion använder cookies för att anpassa din upplevelse. Genom att använda vår webbplats accepterar du vår användning av cookies enligt beskrivningen i vår Integritetspolicy