Psaltaren 40

40
1
TacksÀgelse och bön. Det rÀtta offret.
För sĂ„ngmĂ€staren; av David; en psalm. 2  Stadigt förbidade jag HERREN,      och han böjde sig till mig  och hörde mitt rop. 3  Han drog mig upp ur fördĂ€rvets grop,      ur den djupa dyn;  han stĂ€llde mina fötter pĂ„ en klippa,      han gjorde mina steg fasta; 4  han lade i min mun en ny sĂ„ng,      en lovsĂ„ng till vĂ„r Gud.  Det skola mĂ„nga se och varda hĂ€pna,      och skola förtrösta pĂ„ HERREN. 5  SĂ€ll Ă€r den man som sĂ€tter      sin förtröstan till HERREN;  och icke vĂ€nder sig till dem som Ă€ro stolta      och vika av i lögn. 6  Stora Ă€ro de under du har gjort,      HERRE, min Gud,  och de tankar du har tĂ€nkt för oss;      dig Ă€r intet likt.  Jag ville förkunna dem och tala om dem,      men de stĂ„ icke till att rĂ€kna. 7  Till slaktoffer och spisoffer har du icke behag  -- öppna öron har du givit mig --  brĂ€nnoffer och syndoffer begĂ€r du icke. 8  DĂ€rför sĂ€ger jag: »Se, jag kommer;  i bokrullen Ă€r skrivet vad jag skall göra. 9  Att göra din vilja, min Gud, Ă€r min lust,  och din lag Ă€r i mitt hjĂ€rta.» 10  Jag bĂ„dar glĂ€dje, jag förkunnar din rĂ€ttfĂ€rdighet      i den stora församlingen;  se, jag tillsluter icke mina lĂ€ppar;      du, HERRE, vet det. 11  Din rĂ€ttfĂ€rdighet fördöljer jag icke      i mitt hjĂ€rta,  om din trohet och din frĂ€lsning talar jag;  jag förtiger icke din nĂ„d och din trofasthet      för den stora församlingen. 12  Du, HERRE, skall icke tillsluta      din barmhĂ€rtighet för mig;  din nĂ„d och din trofasthet      mĂ„ alltid bevara mig. 13  Ty lidanden omvĂ€rva mig,      flera Ă€n jag kan rĂ€kna;  mina missgĂ€rningar hava tagit mig fatt,      sĂ„ att jag icke kan se;  de Ă€ro flera Ă€n hĂ„ren pĂ„ mitt huvud,      och mitt mod har övergivit mig. 14  VĂ€rdes, o HERRE, rĂ€dda mig;  HERRE, skynda till min hjĂ€lp. 15  MĂ„ alla de komma pĂ„ skam och varda utskĂ€mda,  som stĂ„ efter mitt liv för att förgöra det;  mĂ„ de vika tillbaka och blygas,      som önska min ofĂ€rd. 16  MĂ„ de hĂ€pna i sin skam,  som sĂ€ga till mig: »RĂ€tt sĂ„, rĂ€tt sĂ„!» 17  Men alla de som söka dig mĂ„ fröjdas      och vara glada i dig;  de som Ă„stunda din frĂ€lsning sĂ€ge alltid:      Â»Lovad vare HERREN!» [ (Psalms 40:18)  Ă„r jag ock betryckt och fattig,      Herren sörjer dock för mig.  Min hjĂ€lp och min befriare Ă€r du;      min Gud, dröj icke. ]

Nu markerat:

Psaltaren 40: SVEN

MĂ€rk

Dela

Kopiera

None

Vill du ha dina höjdpunkter sparade pÄ alla dina enheter? Registrera dig eller logga in