Matteusevangeliet 22
B2000
22
Liknelsen om bröllopsfesten
1Än en gång talade Jesus till dem i liknelser: 2»Med himmelriket är det som när en kung höll bröllop för sin son. 3Han skickade ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma. 4Då skickade han ut andra tjänare och lät dem säga till de inbjudna: ’Jag har ordnat för måltiden, mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet.’ 5Men de brydde sig inte om det. En gick bort till sina åkrar och en till sina affärer. 6De andra tog fast tjänarna, skymfade dem och slog ihjäl dem. 7Då greps kungen av vrede, skickade ut sina soldater och lät döda mördarna och bränna ner deras stad. 8Sedan sade han till sina tjänare: ’Allt är ordnat för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. 9Gå ut och ställ er där vägarna skiljs och bjud alla ni ser till bröllopet.’ 10Och då gick tjänarna ut på vägarna och samlade ihop alla de träffade på, onda och goda, och bröllopssalen fylldes med gäster.
11När kungen kom in för att se sina gäster upptäckte han en man som inte var klädd i bröllopskläder. 12Han sade: ’Min vän, hur kan du vara här utan att ha bröllopskläder på dig?’ Mannen kunde inte svara. 13Då sade kungen till tjänarna: ’Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret där ute. Där skall man gråta och skära tänder.’ 14Många är bjudna, men få är utvalda.«
Frågan om skatt till kejsaren
15Då gick fariseerna bort och kom överens om att försöka få fast honom för något han sade. 16De lät sina lärjungar och några av Herodes anhängare söka upp honom och säga: »Mästare, vi vet att du är uppriktig och verkligen lär oss Guds väg. Du faller inte undan för någon och ser inte till personen. 17Säg oss vad du anser: är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren?« 18Jesus märkte deras onda avsikt och sade: »Hycklare, varför vill ni sätta mig på prov? 19Visa mig ett mynt som man betalar skatt med.« De räckte honom en denar, 20och han frågade: »Vems bild och namn är det här?« — 21»Kejsarens«, svarade de. Då sade han till dem: »Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.« 22När de hörde detta blev de häpna. De lät honom vara och gick sin väg.
Frågan om uppståndelsen
23Samma dag kom det fram några saddukeer och sade att det inte finns någon uppståndelse, och de frågade honom: 24»Mästare, Mose har sagt: Om någon dör barnlös, skall hans bror gifta sig med änkan och skaffa efterkommande åt brodern. 25Det fanns här hos oss sju bröder. Den förste gifte sig och dog, och då han inte hade några barn fick hans bror överta hustrun. 26På samma sätt gick det med den andre och den tredje och med alla sju. 27Sist av alla dog kvinnan. 28Vem av de sju blir hon hustru till vid uppståndelsen? Alla har ju varit gifta med henne.« 29Jesus svarade: »Ni tänker fel därför att ni varken kan skriften eller vet något om Guds makt. 30Vid uppståndelsen gifter man sig inte eller blir bortgift, utan alla är som änglarna i himlen. 31Och vad de dödas uppståndelse beträffar, så har ni väl läst vad Gud har sagt till er: 32Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Gud är inte en gud för döda utan för levande.« 33När folket hörde detta häpnade de över hans undervisning.
Frågan om det största budet i lagen
34När fariseerna fick höra hur han hade gjort saddukeerna svarslösa samlades de, 35och för att sätta honom på prov frågade en av dem, en laglärd: 36»Mästare, vilket är det största budet i lagen?« 37Han svarade honom: »Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. 38Detta är det största och första budet. 39Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. 40På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna.«
Är Messias Davids son?
41Då fariseerna var församlade frågade Jesus dem: 42»Vad anser ni om Messias? Vems son är han?« — »Davids«, svarade de. 43Då sade han: »Hur kan då David på Andens ingivelse kalla honom herre och säga: 44Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, så skall jag lägga dina fiender under dina fötter. 45Om nu David kallar honom herre, hur kan han då vara Davids son?« 46Ingen kunde svara honom, och efter den dagen vågade heller ingen längre ställa frågor till honom.

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

Lär dig mer om Bibel 2000