Lukasevangeliet 22:54-71

De grep honom och förde honom till översteprästens hus. Petrus följde efter på avstånd. De gjorde upp en eld mitt på gården och slog sig ner omkring den, och Petrus satte sig mitt ibland dem. En tjänsteflicka fick se honom där han satt i eldskenet, och hon såg noga på honom och sade: »Den där mannen var också med honom.« Men Petrus förnekade det: »Nej, jag känner honom inte.« Strax efteråt fick en annan syn på honom och sade: »Du hör också till dem.« Petrus sade: »Nej, det gör jag inte.« En timme senare var det någon som försäkrade: »Visst var den där också med honom, och han är ju från Galileen.« Men Petrus sade: »Jag förstår inte vad du menar.« Och just som han sade det gol en tupp. Då vände sig Herren om och såg på Petrus, och Petrus kom ihåg detta som Herren hade sagt till honom: »Innan tuppen gal i natt har du förnekat mig tre gånger«, och han gick ut och grät bittert. Männen som bevakade Jesus slog honom och gjorde narr av honom. De band för ögonen på honom och sade: »Visa nu att du är profet. Vem var det som slog dig?« Och de öste glåpord över honom. När det blev dag samlades folkets äldste, både överstepräster och skriftlärda. Han fördes in till rådet och de frågade: »Är du Messias, så säg oss det.« Han svarade: »Om jag säger det kommer ni inte att tro det, och om jag börjar fråga kommer ni inte att svara. Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga maktens högra sida .« Då sade de allesammans: »Du är alltså Guds son?« Han svarade: »Ni själva säger att jag är det.« Då sade de: »Behöver vi fler vittnesmål? Vi har ju hört det ur hans egen mun.«