Parallell
20
Maria från Magdala och två lärjungar vid graven
1Tidigt på morgonen efter sabbaten, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala ut till graven och fick se att stenen för ingången var borta. 2Hon sprang genast därifrån och kom och sade till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade: »De har flyttat bort Herren ur graven, och vi vet inte var de har lagt honom.« 3Petrus och den andre lärjungen begav sig då ut till graven. 4De sprang båda två, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. 5Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där men gick inte in. 6Simon Petrus kom strax efter, och han gick in i graven. Han såg bindlarna ligga där, 7liksom duken som hade täckt huvudet, men den låg inte tillsammans med bindlarna utan hoprullad på ett ställe för sig. 8Då gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde. 9Ännu hade de nämligen inte förstått skriftens ord att han måste uppstå från de döda. 10Lärjungarna gick sedan hem igen.
Maria från Magdala och Herren
11Men Maria stod och grät utanför graven. Gråtande lutade hon sig in 12och fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, en vid huvudet och en vid fötterna. 13Och de sade till henne: »Varför gråter du, kvinna?« Hon svarade: »De har flyttat bort min herre, och jag vet inte var de har lagt honom.« 14När hon hade sagt det vände hon sig om och såg Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han. 15Jesus sade till henne: »Varför gråter du, kvinna? Vem letar du efter?« Hon trodde att det var trädgårdsvakten och svarade: »Om det är du som har burit bort honom, herre, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom.« 16Jesus sade till henne: »Maria.« Hon vände sig om och sade till honom: »Rabbouni!« (det är hebreiska och betyder mästare). 17Jesus sade: »Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder och säg dem att jag stiger upp till min fader och er fader, min Gud och er Gud.« 18Maria från Magdala gick då till lärjungarna och talade om för dem att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne.
Den uppståndne visar sig. Tomas tvivlar
19På kvällen samma dag, den första i veckan, satt lärjungarna bakom reglade dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: »Frid åt er alla.« 20Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna blev glada när de såg Herren. 21Jesus sade till dem igen: »Frid åt er alla. Som Fadern har sänt mig sänder jag er.« 22Sedan andades han på dem och sade: »Ta emot helig ande. 23Om ni förlåter någon hans synder, så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder, så är han bunden.«
24En av de tolv, Tomas, som kallades Tvillingen, hade inte varit med när Jesus kom. 25De andra lärjungarna sade nu till honom: »Vi har sett Herren«, men han sade: »Om jag inte får se spikhålen i hans händer och sticka fingret i spikhålen och sticka handen i hans sida tror jag det inte.« 26En vecka senare var lärjungarna samlade igen, och Tomas var med. Då kom Jesus, trots att dörrarna var reglade, och stod mitt ibland dem och sade: »Frid åt er alla.« 27Därefter sade han till Tomas: »Räck hit ditt finger, här är mina händer; räck ut din hand och stick den i min sida. Tvivla inte, utan tro!« 28Då svarade Tomas: »Min Herre och min Gud.« 29Jesus sade till honom: »Du tror därför att du har sett mig. Saliga de som inte har sett men ändå tror.«
Slutord
30Också många tecken som inte har tagits med i denna bok gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. 31Men dessa har upptecknats för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds son, och för att ni genom att tro skall ha liv i hans namn.