Romarbrevet 14:6-9
Romarbrevet 14:6-9 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Den som lägger vikt vid en viss dag gör det för Herren, och den som äter gör det för Herren. Han tackar ju Gud. Den som låter bli att äta gör det för Herren, och även han tackar Gud. Ty ingen av oss lever för sig själv, och ingen dör för sig själv. Lever vi, så lever vi för Herren. Dör vi, så dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör vi alltså Herren. Ty Kristus har dött och fått liv igen, för att han skulle vara Herre över både levande och döda.
Romarbrevet 14:6-9 Nya Levande Bibeln (BSV)
Den som gör skillnad på olika dagar, gör det alltså för Herren Jesus skull. Och den som äter av vadsomhelst gör det för att ära Herren. Han tackar ju Gud för maten. Men den som avstår från viss mat gör det också för att ära Herren. Även han tackar ju Gud för maten! Vi lever alltså inte för vår egen skull, och när vi dör angår det inte bara oss själva. Nej, när vi lever, vill vi ära Herren Jesus, och när vi dör, vill vi ära Herren Jesus. Vi tillhör alltså Herren vare sig vi lever eller dör. Kristus dog ju och blev levande igen just för att han skulle vara Herre över både levande och döda.
Romarbrevet 14:6-9 Karl XII 1873 (SK73)
Hvilken som aktar någon dag, det gör han Herranom; och hvilken icke aktar någon dag, han gör det ock Herranom. Hvilken som äter, han äter Herranom; ty han tackar Gudi. Den der icke äter, han icke äter Herranom, och tackar Gudi. Ty ingen af oss lefver sig sjelfvom; och ingen dör sig sjelfvom. Lefve vi, så lefve vi Herranom; dö vi, så dö vi Herranom; ehvad vi nu lefve eller dö, så höre vi Herranom till. Ty Christus är derpå både död och uppstånden, och åter lefvandes vorden, att han skall vara Herre, både öfver lefvande och döda.
Romarbrevet 14:6-9 Svenska 1917 (SVEN)
Om någon särskilt aktar på någon dag, så gör han detta för Herren, och om någon äter, så gör han detta för Herren; han tackar ju Gud. Så ock, om någon avhåller sig från att äta, gör han detta för Herren, och han tackar Gud. Ty ingen av oss lever för sig själv, och ingen dör för sig själv. Leva vi, så leva vi för Herren; dö vi, så dö vi för Herren. Evad vi leva eller dö, höra vi alltså Herren till. Ty därför har Kristus dött och åter blivit levande, att han skall vara herre över både döda och levande.
Romarbrevet 14:6-9 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Den som firar en viss dag gör det för Herren, och den som äter gör det för Herren. Han tackar ju Gud. Den som låter bli att äta gör det för Herren, och även han tackar Gud. Ingen av oss lever för sig själv, och ingen dör för sig själv. Lever vi, så lever vi för Herren. Dör vi, så dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör vi alltså Herren. Kristus har dött och fått liv igen för att vara Herre över både levande och döda.
Romarbrevet 14:6-9 nuBibeln (NUB)
Den som beaktar en viss dag gör det för Herren. Och den som äter gör det för Herren. Han tackar ju Gud. Den som avstår från viss mat gör det också för Herren. Även han tackar ju Gud. Ingen av oss lever för sin egen skull, och ingen dör för sin egen skull. Om vi lever, lever vi för Herren, och om vi dör, dör vi för Herren. Vi tillhör alltså Herren vare sig vi lever eller dör. Kristus dog ju och blev levande igen just för att han skulle vara Herre över både döda och levande.
Romarbrevet 14:6-9 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Den som firar en viss dag gör det för Herren. Den som äter gör det för Herren, han tackar ju Gud. Den som låter bli att äta gör det för Herren, och även han tackar Gud. Ingen av oss lever för sig själv, och ingen dör för sig själv. Lever vi, så lever vi för Herren. Dör vi, så dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör vi alltså Herren. Därför har den Smorde (Messias, Kristus) dött och fått liv igen för att vara Herre över både levande och döda.
Romarbrevet 14:6-9 Bibel 2000 (B2000)
Den som alltid tänker på vad det är för dag gör det för Herren. Och den som äter gör det för Herren; han tackar ju Gud. Den som inte äter avstår med tanke på Herren, och han tackar också Gud. Ty ingen av oss lever för sin egen skull, och ingen dör för sin egen skull. Om vi lever, lever vi för Herren, och om vi dör, dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör vi alltså Herren. Ty Kristus dog och fick liv igen för att härska över både döda och levande.