Filipperbrevet 3:7-14

Filipperbrevet 3:7-14 Nya Levande Bibeln (BSV)

Men allt detta, som jag en gång tyckte var så viktigt, anser jag nu vara helt värdelöst, på grund av det som Kristus har gjort för oss. Ja, allt annat är värdelöst, när man jämför det med den oändliga rikedom det är att få känna Jesus Kristus, min Herre. För hans skull har jag kastat bort allt detta som värdelöst skräp, så att jag får uppleva värdet av att tillhöra Kristus och leva i gemenskap med honom. Jag försöker inte längre bli skuldfri inför Gud genom att följa hela Moses lag, utan litar på att min tro på Kristus räddar mig, eftersom Gud låter den som tror bli skuldfri inför honom. Det enda jag vill nu är att lära känna Kristus och få uppleva den mäktiga kraft som uppväckte honom från de döda. Ja, jag är villig att lida för hans skull och till och med dö på samma sätt som han. Och jag hoppas att en dag få uppstå från de döda till evigt liv. Jag vill verkligen inte påstå att jag har nått mitt mål, och att jag är färdig. Men jag arbetar vidare på att lära känna Jesus Kristus. Jag vill leva helt för honom, eftersom han har räddat mig och låter mig tillhöra honom. Nej, kära syskon, jag inbillar mig inte att jag är färdig. Men en sak är säker: jag försöker glömma det som ligger bakom mig och strävar mot det som ligger framför mig. Jag spurtar mot målet för att kunna ta emot priset, det eviga liv som Gud har erbjudit oss genom det som Jesus Kristus gjorde.

Filipperbrevet 3:7-14 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Men allt detta som var en vinst för mig [de sju kvalifikationerna i vers 5-6], har jag räknat [betraktar jag nu] som förlust för den Smordes (Messias, Kristi) skull. Ja, istället räknar (anser) jag verkligen också allting vara en förlust jämfört med det överlägsna (ofattbara) att känna [ha en personlig relation med] den Smorde Jesus, min Herre. På grund av honom förlorade jag allt och räknar dessa saker som dynga (avskräde), så att jag kan vinna den Smorde (Messias, Kristus) och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer från (utav) läran (lagen – gr. nomos) [genom att legalistiskt följa alla Moseböckernas bud], utan [med] den [rättfärdighet] som kommer genom den Smordes tro (trofasthet; förtröstan från Messias/Kristus), rättfärdigheten från (utav) Gud på grund av tron (som är baserad på trofasthet/tillit/förtröstan) – [med målet] att känna (personligen få erfara) honom och hans uppståndelses kraft och att få dela hans lidanden (ordagrant: och gemenskapen med hans umbäranden), genom att jag blir [mer och mer] lik honom i hans död [ständigt tar form och gestaltar honom i en död som hans], om jag så skulle kunna nå [i hopp om att komma] fram till uppståndelsen från de döda. Inte för att jag redan har uppnått det [en andlig kunskap då det inte finns något mer att lära], eller redan blivit fullkomlig, men jag strävar efter att vinna (lägga beslag på) det, på samma sätt som den Smorde (Messias, Kristus) Jesus har vunnit mig (gjort mig till sin egen). Syskon (bröder och systrar i tron), när jag ser tillbaka (på mitt liv och summerar allt jag gjort) anser jag inte att jag redan vunnit det (förstått allt, gjort allting rätt), men en sak gör jag: Jag glömmer det som ligger bakom [både framgångar och motgångar] och sträcker mig mot det som är framför mig. Jag jagar (pressar mig) mot målet, för att vinna segerpriset [från himlen], [som är] Guds högre kallelse (inbjudan) genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus).