Markusevangeliet 7:32-37
Markusevangeliet 7:32-37 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Och man förde till honom en som var döv och nästan stum och bad att han skulle lägga handen på honom. Då tog han honom åt sidan, bort från folkskaran, stoppade fingrarna i hans öron, spottade och rörde vid hans tunga och såg upp mot himlen, suckade och sade: "Effata!" - det betyder: Öppna dig! Genast öppnades hans öron och hans tunga löstes, och han talade tydligt och klart. Jesus förbjöd dem att tala om detta för någon, men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare var de att göra det känt. Och folk blev utom sig av häpnad och sade: "Allt han har gjort är gott. De döva får han att höra och de stumma att tala."
Markusevangeliet 7:32-37 Nya Levande Bibeln (BSV)
Där kom man till honom med en döv man, som också hade talsvårigheter, och man bad att Jesus skulle lägga händerna på mannen och bota honom. Jesus ledde honom då undan från folket och satte fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga. Sedan såg han upp mot himlen, suckade djupt och sa: "Effata!" (det betyder: Öppna dig!) Och genast kunde mannen höra perfekt, och han talade klart och tydligt. Jesus förbjöd folket att berätta vad som hade hänt. Men ju mer han förbjöd dem, desto mer spred de nyheten. De tyckte det som hade hänt var helt ofattbart, och de sa: "Allt han gör är fantastiskt! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala."
Markusevangeliet 7:32-37 Karl XII 1873 (SK73)
Och de hade fram för honom en döfvan, den der ock en dumbe var; och bådo honom, att han ville lägga handena på honom. Då tog han honom afsides ut ifrå folket, och satte sina finger i hans öron, och spottade ut, dermed han tog på hans tungo; Och såg upp i himmelen, suckade, och sade till honom: Hephethah; det är sagdt: Upplåt dig. Och straxt öppnades hans öron, och hans tungos band vardt löst, och han talade redeliga. Och böd han dem, att de skulle ingom sägat; men ju mer han det förböd, ju mer de förkunnade det. Och de förundrade sig öfvermåtton, sägande: Allt hafver han väl beställt; de döfva låter han höra, och dumbar tala.
Markusevangeliet 7:32-37 Svenska 1917 (SVEN)
Och man förde till honom en som var döv och nästan stum och bad honom att lägga handen på denne. Då tog han honom avsides ifrån folket och satte sina fingrar i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga och såg upp till himmelen, suckade och sade till honom: »Effata» (det betyder: »Upplåt dig»). Då öppnades hans öron, och hans tungas band löstes, och han talade redigt och klart. Och Jesus förbjöd dem att omtala detta för någon; men ju mer han förbjöd dem, dess mer förkunnade de det. Och folket häpnade övermåttan och sade: »Allt har han väl beställt: de döva låter han höra och de stumma tala.»
Markusevangeliet 7:32-37 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Man kom till honom med en som var döv och knappt kunde tala och bad att han skulle lägga handen på honom. Då tog han honom åt sidan, bort från folket. Han stoppade fingrarna i hans öron, spottade och rörde vid hans tunga. Sedan såg han upp mot himlen, suckade och sade: " Effata! " – det betyder: Öppna dig! Genast öppnades hans öron och hans tunga löstes, och han talade tydligt och klart. Jesus förbjöd dem att tala om det för någon. Men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare berättade de. Och folk blev helt utom sig av häpnad och sade: "Allt han har gjort är gott! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala."
Markusevangeliet 7:32-37 nuBibeln (NUB)
Där kom man till honom med en döv man, som också hade talsvårigheter, och man bad att Jesus skulle lägga sin hand på honom. Jesus ledde honom då undan från folket och satte fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga. Sedan såg han upp mot himlen, suckade djupt och sa: ”Effata!” (det betyder: Öppna dig!) Och genast kunde mannen höra perfekt, och han talade klart och tydligt. Jesus förbjöd folket att berätta vad som hade hänt. Men ju mer han förbjöd dem, desto mer spred de nyheten. De var fulla av förvåning och sa: ”Allt han gör är fantastiskt! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala.”
Markusevangeliet 7:32-37 Svenska Kärnbibeln (SKB)
De förde en man till honom som var döv och hade talsvårigheter, och bad honom lägga sin hand på honom. Då tog Jesus honom avsides bort från folkmassan, och satte sina fingrar i mannens öron, och efter att ha spottat rörde Jesus vid hans tunga. Sedan såg han upp mot himlen, andades djupt och sa till honom: ”Effata!” – [ett arameiskt ord] som betyder öppna dig (var fri)! På en gång öppnades hans öron, och det som band hans tunga löstes och han började tala tydligt (utan att sluddra). Jesus förbjöd dem att berätta detta för någon, men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare spred de nyheten. Människorna var helt överväldigade (häpna) och sa (gr. lego): ”Allt han har gjort är bra (gott, ärofyllt), han får till och med de döva att höra och de stumma att tala (tala med en hörbar röst – gr. laleo).”
Markusevangeliet 7:32-37 Bibel 2000 (B2000)
Där kom de till honom med en man som var döv och knappt kunde tala, och de bad Jesus lägga sin hand på honom. Han tog honom avsides från folket och stack fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga. Sedan såg han upp mot himlen, andades djupt och sade till honom: »Effata!« (det betyder: Öppna dig!). Med ens öppnades mannens öron och hans tunga löstes och han talade riktigt. Jesus förbjöd dem att berätta det för någon. Men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare spred de ut det. Och alla blev överväldigade och sade: »Allt han har gjort är bra: de döva får han att höra och de stumma att tala.«