Markusevangeliet 5:1-20
Markusevangeliet 5:1-20 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Så kom de över till gerasenernas område på andra sidan sjön. När Jesus steg ur båten, kom en man emot honom från gravarna. Han hade en oren ande och höll till bland gravarna. Ingen kunde binda honom längre, inte ens med kedjor. Många gånger hade han bundits med fotbojor och kedjor, men han hade slitit av kedjorna och brutit sönder bojorna. Ingen var stark nog att rå på honom. Ständigt, natt och dag, höll han till bland gravarna och uppe i bergen, och han ropade och slog sig själv med stenar. När han nu på långt håll fick se Jesus, sprang han fram och föll ner för honom och skrek: "Vad har jag med dig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? Jag besvär dig vid Gud: Plåga mig inte!" Jesus hade just befallt honom: "Far ut ur mannen, du orene ande!" Nu frågade han honom: "Vad är ditt namn?" Mannen svarade: "Mitt namn är Legion, för vi är många." Och han bad gång på gång att Jesus inte skulle driva bort dem från området. Där gick då en stor svinhjord och betade vid berget. De orena andarna bad honom: "Skicka i väg oss till svinen, så att vi kan fara in i dem." Det tillät han, och då for andarna ut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade sig utför branten ner i sjön. Det var omkring två tusen svin som drunknade. De som vaktade dem flydde och berättade detta i staden och ute på landsbygden, och man gick för att se vad som hade hänt. Och när de kom till Jesus och såg den besatte som haft legionen sitta där, klädd och vid sina sinnen, blev de förskräckta. De som var ögonvittnen berättade för folket vad som hade hänt med den besatte och hur det hade gått med svinen. Då bad man att Jesus skulle lämna deras område. När han steg i båten, bad mannen som hade varit besatt att han skulle få följa med honom. Men Jesus tillät det inte utan sade: "Gå hem till de dina och berätta för dem allt vad Herren har gjort med dig och hur han förbarmade sig över dig." Mannen gick då och ropade ut över hela Dekapolis allt vad Jesus hade gjort med honom. Och alla förundrade sig.
Markusevangeliet 5:1-20 Nya Levande Bibeln (BSV)
Så kom de över till andra sidan sjön, till området kring Gerasa. Och när Jesus steg ur båten rusade en man emot honom från gravplatsen. Han var besatt av en ond ande och levde bland gravarna.Han var så vild att det inte ens gick att binda honom med kedjor. Man hade flera gånger försökt binda både hans händer och fötter, men varje gång hade han slitit sönder kedjorna och fotbojorna. Ingen var stark nog att rå på honom. Dag och natt höll han till bland gravarna eller irrade omkring uppe bland bergen och skrek och skar sönder sig själv med vassa stenar. Mannen hade fått syn på Jesus redan då han var långt borta och kom nu rusande och föll ner för honom. "Lämna mig ifred, Jesus, du den högsta Gudens Son! Svär inför Gud att inte plåga mig!" skrek han så högt han kunde, för Jesus hade just befallt: "Far ut ur mannen, du onda ande." Jesus frågade nu: "Vad heter du?" Mannen svarade då: "Jag heter legion, för vi är många." Och gång på gång bad de onda andarna att Jesus inte skulle köra bort dem ifrån området. Men samtidigt som detta hände gick en stor svinhjord och betade på berget ovanför sjön. De onda andarna tiggde därför och bad: "Skicka iväg oss till svinen, så att vi kan fara in i dem", och Jesus lät dem få som de ville. Då lämnade de onda andarna mannen och for in i svinen, och hela hjorden på omkring 2000 svin, störtade utför bergssluttningen och drunknade i sjön. Herdarna som vaktat svinen sprang till den närliggande staden och till byarna runt omkring och berättade alltihop, och folket gick då ut för att ta reda på vad som hade hänt. När de kom fram till Jesus fick de se mannen som haft de onda andarna i sig sitta där, påklädd och fullständigt normal. Skräckslagna hörde de sedan ögonvittnena berätta hur den besatta mannen hade blivit befriad och vad som hade hänt med svinen. Men då bad folket Jesus att lämna deras område. När han steg i båten, bad mannen som varit besatt att han skulle få följa med Jesus. Men Jesus ville inte ta med honom. "Gå hem till din familj och dina vänner", sa han, "och berätta för dem vilket stort under Herren har gjort med dig, och hur han hade medlidande med dig och hjälpte dig." Då gick mannen iväg och berättade i hela Tiostadsområdet om det stora under Jesus hade gjort med honom. Och folk blev alldeles häpna när de hörde hans berättelse.
Markusevangeliet 5:1-20 Karl XII 1873 (SK73)
Så kommo de öfver hafvet, in i de Gadareners ängd. Och straxt han steg utu skeppet, lopp emot honom, utu grifter, en man besatt med den orena andan; Den der plägade bo uti grifter; och ingen kunde honom binda med kedjor. Förty han hade många resor varit bunden med fjettrar och kedjor; och kedjorna voro sletna af honom, och fjettrarna sönderslagne; och ingen kunde späka honom. Och han var alltid, dag och natt, på bergen, och i grifterna, ropade och slog sig sjelf med stenar. Då han nu såg Jesum fjerran ifrå sig, lopp han till, och föll neder för honom. Och ropade med höga röst, och sade: Hvad hafver jag med dig göra, Jesu, den högstas Guds Son? Jag besvär dig vid Gud, att du icke qväl mig. Då sade han till honom: Far ut af menniskone, du orene ande. Och sporde han honom: Hvad är ditt namn? Svarade han och sade: Legio är mitt namn; förty vi äre månge. Och han bad honom storliga, att han icke skulle drifva honom bort utu den ängden. Och der var vid bergen en stor svinahjord, den der gick och födde sig; Och djeflarna bådo honom alle, sägande: Sänd oss i svinen, att vi må fara in uti dem. Och Jesus tillstadde dem det straxt. Och de orene andar drogo straxt ut, och foro in uti svinen; och hjorden brådstörte sig i hafvet; och de voro vid tutusend, och vordo fördränkte i hafvet. Men de, som skötte svinen, flydde och förkunnade det in i staden, och på bygdene; och de gingo ut till att se hvad skedt var; Och kommo till Jesum, och sågo honom, som hade besatt varit, och haft legionen, sittandes kläddan, och vid sin skäl; och vordo förfärade. Och de som det sett hade, förtäljde dem hvad den besatta vederfaret var, och om svinen. Och de begynte bedja honom, att han skulle draga utu deras ängd. Och då han var stigen till skepps, bad honom den som hade besatt varit, att han måtte vara när honom. Men Jesus tillstadde det icke, utan sade till honom: Gack dina färde uti ditt hus till dina, och förkunna dem, huru stor ting Herren hafver gjort med dig, och hafver miskundat sig öfver dig. Och han gick sina färde, och begynte förkunna uti de tio städer, huru stor ting Jesus med honom gjort hade. Och alle förundrade sig.
Markusevangeliet 5:1-20 Svenska 1917 (SVEN)
Så kommo de över till gerasenernas land, på andra sidan sjön. Och strax då han hade stigit ur båten, kom en man, som var besatt av en oren ande, emot honom från gravarna där; han hade nämligen sitt tillhåll bland gravarna. Och icke ens med kedjor kunde man numera fängsla honom; ty väl hade han många gånger blivit fängslad med fotbojor och kedjor, men han hade slitit itu kedjorna och brutit sönder fotbojorna, och ingen kunde få makt med honom. Och han vistades alltid, dag och natt, bland gravarna och på bergen och skriade och sargade sig själv med stenar. När denne nu fick se Jesus på avstånd, skyndade han fram och föll ned för honom och ropade med hög röst och sade: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, Son? Jag besvär dig vid Gud, plåga mig icke.» Jesus skulle nämligen just säga till honom: »Far ut ur mannen, du orena ande.» Då frågade han honom: »Vad är ditt namn?» Han svarade honom: »Legion är mitt namn, ty vi äro många.» Och han bad honom enträget att icke driva dem bort ifrån den trakten. Nu gick där vid berget en stor svinhjord i bet. Och de bådo honom och sade: »Sänd oss åstad in i svinen; låt oss få fara in i dem.» Och han tillstadde dem det. Då gåvo sig de orena andarna åstad och foro in i svinen. Och hjorden, vid pass två tusen svin, störtade sig utför branten ned i sjön och drunknade i sjön. Men de som vaktade dem flydde och berättade härom i staden och på landsbygden; och folket gick åstad för att se vad det var som hade skett. När de då kommo till Jesus, fingo de se den som hade varit besatt, mannen som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen; och de betogos av häpnad. Och de som hade åsett händelsen förtäljde för dem vad som hade vederfarits den besatte, och vad som hade skett med svinen. Då begynte folket bedja honom att han skulle gå bort ifrån deras område. När han sedan steg i båten, bad honom mannen som hade varit besatt, att han skulle få följa honom. Men han tillstadde honom det icke, utan sade till honom: »Gå hem till de dina, och berätta för dem huru stora ting Herren har gjort med dig, och huru han har förbarmat sig över dig.» Då gick han åstad och begynte förkunna i Dekapolis huru stora ting Jesus hade gjort med honom; och alla förundrade sig.
Markusevangeliet 5:1-20 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Så kom de över till gerasenernas område på andra sidan sjön. När Jesus steg ur båten, kom en man emot honom från gravarna. Han hade en oren ande och bodde bland gravarna. Ingen kunde binda honom längre, inte ens med kedjor. Flera gånger hade han blivit bunden med fotbojor och kedjor, men han hade slitit av kedjorna och brutit sönder bojorna. Ingen var stark nog att rå på honom. Ständigt, natt och dag, höll han till bland gravarna och uppe i bergen och skrek och sargade sig själv med stenar. När han nu fick se Jesus på långt håll, kom han springande och föll ner för honom och skrek högt: "Vad har du med mig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? Lova mig inför Gud att du inte plågar mig!" Jesus hade nämligen just sagt till honom: "Du orena ande, far ut ur mannen!" Nu frågade han honom: "Vad är ditt namn?" Mannen svarade: "Mitt namn är Legion, för vi är många." Och han bad gång på gång att Jesus inte skulle driva bort dem från området. Där gick en stor svinhjord och betade vid berget. Andarna bad honom: "Skicka oss till svinen, så att vi kan fara in i dem!" Det tillät han. De orena andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden rusade utför branten ner i sjön. Det var ungefär två tusen svin som drunknade i sjön. De som vaktade dem flydde och berättade om det i staden och ute på landet, och man gick för att se vad som hade hänt. När de kom till Jesus och såg den besatte som hade haft legionen sitta där, klädd och vid sina sinnen, blev de rädda. De som var ögonvittnen berättade för folket vad som hade hänt med den besatte och med svinen. Då bad de att Jesus skulle lämna deras område. När han steg i båten, bad mannen som hade varit besatt om att få följa med honom. Men Jesus lät honom inte göra det utan sade: "Gå hem till de dina och berätta för dem om allt som Herren har gjort med dig och hur han förbarmat sig över dig." Då gick mannen och började ropa ut över hela Dekapolis allt som Jesus hade gjort med honom. Och alla var förundrade.
Markusevangeliet 5:1-20 nuBibeln (NUB)
Så kom de över till andra sidan sjön, till området kring Gerasa. När Jesus steg ur båten kom en man emot honom från gravplatsen. Han var besatt av en oren ande och levde bland gravarna. Numera gick det inte att binda honom ens med kedjor. Man hade flera gånger försökt binda både hans händer och fötter, men varje gång hade han slitit sönder kedjorna och fotbojorna. Ingen kunde rå på honom. Dag och natt höll han till bland gravarna eller uppe bland bergen och skrek och skar sönder sig själv med stenar. Mannen hade fått syn på Jesus redan då han var långt borta och kom nu rusande och föll ner för honom. ”Lämna mig ifred, Jesus, du den högste Gudens Son! Svär inför Gud att inte plåga mig!” skrek han, för Jesus hade just befallt: ”Far ut ur mannen, du orena ande.” Jesus frågade nu: ”Vad heter du?” Han svarade: ”Jag heter legion, för vi är många.” Och gång på gång bad han att Jesus inte skulle köra bort dem ifrån området. Där gick en stor svinhjord och betade på berget. Andarna tiggde därför och bad: ”Skicka iväg oss till svinen, så att vi kan fara in i dem”, och Jesus lät dem få som de ville. Då lämnade de orena andarna mannen och for in i svinen, och hela hjorden på omkring 2 000 svin störtade utför bergssluttningen och drunknade i sjön. Herdarna som vaktat svinen sprang till staden och till landsbygden och berättade alltihop, och folket gick då ut för att ta reda på vad som hade hänt. När de kom fram till Jesus fick de se mannen som varit besatt av legionen sitta där, påklädd och fullständigt normal, och de blev förskräckta. Ögonvittnena berättade vad som hade hänt med den besatta mannen och hur det hade gått för svinen. Men då bad folket Jesus att lämna deras område. När han steg i båten, bad mannen som varit besatt att han skulle få följa med Jesus. Men Jesus ville inte ta med honom. ”Gå hem till de dina”, sa han, ”och berätta för dem vad Herren har gjort med dig, och hur han förbarmade sig över dig.” Då gick mannen iväg och berättade i hela Tiostadsområdet vad Jesus hade gjort med honom. Alla häpnade.
Markusevangeliet 5:1-20 Svenska Kärnbibeln (SKB)
De [Jesus och de tolv lärjungarna] kom över till gerasenernas område på andra sidan sjön. Genast när han [Jesus] steg ur båten kom en man emot honom från gravarna. Han hade en oren ande i sig [var under den onda andens inflytande, se Matt 8:28]. Mannen höll till (bodde) bland gravarna och ingen kunde längre binda honom, inte ens med kedjor. Han hade ofta bundits med fotbojor och kedjor men han hade slitit av kedjorna och brutit sönder bojorna. Ingen kunde rå på honom. Ständigt, natt och dag, höll han till bland gravarna och uppe i bergen och skrek och skar sig med stenar. [Markus beskriver med flest detaljer hur djupt plågad den här mannen är av de onda andarna, och hur brutalt han har behandlats av omgivningen. Mannens personlighet har blivit förvriden, men när han ser Jesus ser han den som kan befria honom. Markus och Lukas nämner bara en man, medan Matteus skriver att de var två, se Matt 8:28Luk 8:27. Evangelierna är ögonvittnesskildringar och denna typ av skillnader är inte ovanliga eller konstiga. Troligtvis är det två eller flera män som bor här bland gravarna. En av dem är mer framträdande och den som för konversationen.] [Även om mannen är under demoners inflytande som har nästlat sig in i hans personlighet, har han en fri vilja. Han ser att hos Jesus finns hans befrielse.] När han på långt håll fick se Jesus sprang han fram och föll ner för honom (i tillbedjan) och vrålade (skrek) med hög röst: ”Vad har du med mig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? [Frasen som ordagrant är ’vad har jag med dig att göra’ kan betyda ’lämna mig ifred’ eller ’bry dig inte om mig’.] Har du kommit hit för att plåga oss i förtid?” För han [Jesus] hade just befallt honom: ”Kom ut ur mannen, du orene ande!” Han [Jesus] frågade honom: ”Vad är ditt namn?” Mannen svarade: ”Mitt namn är Legion, för vi är många.” [Legion betyder tusental och är ett latinskt låneord för en stor armé. En romersk legion bestod av omkring 6 000 män. Termen antyder både att mannen hade ett stort antal demoner och att deras natur var våldsam och krigisk.] Han bad enträget många gånger att Jesus inte skulle driva bort dem från området [gerasenernas område, se vers 1]. En stor svinhjord [på omkring 2 000 svin, se vers 13] betade där vid berget. [Svinet var ett orent djur för judarna.] Alla de orena andarna bad honom: ”Sänd oss in i svinen, låt oss fara in i dem!” Han gav dem tillåtelse. Då for de orena andarna ut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade utför branten ner i sjön. Det var omkring 2 000 svin som drunknade. De som vaktade dem flydde och berättade detta i staden och ute på landsbygden. Folket där kom då ut för att se vad som hade hänt. När de kom till Jesus och såg (betraktade noggrant) den besatte som haft legionen i sig sitta där, klädd och vid sina sinnen, blev de rädda. De som var ögonvittnen berättade i detalj för folket vad som hade hänt med den besatte och hur det hade gått med svinen. Då bad man att Jesus skulle lämna deras område. [Det ekonomiska värdet på svinen var någonstans kring sju årslöner. Ägarna brydde sig mer om den ekonomiska förlusten än att en plågad människa blivit helad.] Medan Jesus steg i båten, bad mannen som hade varit besatt att han skulle få följa med honom. Men Jesus tillät det inte utan sa: ”Gå hem till de dina [din familj, dina släktingar och dina landsmän] och berätta för dem allt vad Herren har gjort med dig och hur han förbarmade sig över dig.” Mannen gick då och ropade ut över hela Dekapolis (området med de tio städerna) allt vad Jesus hade gjort med honom, och alla blev förundrade (förvånade, chockade).
Markusevangeliet 5:1-20 Bibel 2000 (B2000)
De kom över till trakten av Gerasa på andra sidan sjön. När Jesus steg ur båten kom en man emot honom från gravarna. Han var besatt av en oren ande och hade sitt tillhåll bland gravarna. Inte ens med kedjor kunde man längre binda honom. Flera gånger hade han bundits till händer och fötter, men han hade slitit av kedjorna och sprängt bojorna, och ingen kunde få bukt med honom. Dag och natt höll han till bland gravarna eller uppe i bergen och skrek och sargade sig med stenar. När han nu på långt håll fick se Jesus sprang han fram och föll ner för honom och ropade högt: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag besvär dig vid Gud: Plåga mig inte!« Jesus hade nämligen just sagt åt honom: »Far ut ur mannen, du orena ande!« Nu frågade han: »Vad heter du?« Mannen svarade: »Legion heter jag, för vi är många.« Och han bad honom enträget att inte driva dem från trakten. Nu gick där en stor svinhjord och betade på bergssluttningen. Andarna bad honom: »Skicka bort oss till svinen, så kan vi fara in i dem!« Det lät han dem göra. Och de orena andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden rusade utför branten ner i sjön. Omkring två tusen djur var det, och de drunknade i sjön. Svinvaktarna sprang därifrån och berättade alltsammans i staden och ute på landet, och folk gick för att se vad som hade hänt. De kom till Jesus och såg den besatte, han som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen, och de blev förskräckta. Och ögonvittnena berättade vad som hade hänt med den besatte, och om svinen. Då uppmanade de Jesus att lämna deras område. När han steg i båten bad mannen som hade varit besatt att få följa med honom. Men han lät honom inte göra det utan sade: »Gå hem till de dina och berätta för dem om allt som Herren har gjort med dig, hur han förbarmade sig över dig.« Då gick mannen sin väg och lät alla i Dekapolis höra vad Jesus hade gjort med honom, och överallt häpnade man.