Markusevangeliet 16:9-20

Markusevangeliet 16:9-20 Nya Levande Bibeln (BSV)

Det var tidigt på söndagsmorgonen, dagen efter vilodagen, som Jesus uppstod från de döda, och den första person han visade sig för var Maria från Magdala, den kvinna som han hade befriat från sju onda andar. Hon gick och berättade det för dem som hade varit med honom och som nu sörjde och grät. Men när de fick höra att han levde och hade visat sig för henne, trodde de inte på det. Senare visade sig Jesus för två av dem när de var på väg från Jerusalem ut på landsbygden. De kände inte igen honom först, eftersom hans utseende var förändrat, men när de förstod vem han var skyndade de iväg och berättade det för de andra. Men ingen trodde på dem heller. Lite senare visade han sig för sina elva närmaste efterföljare när de åt tillsammans. Han frågade dem då varför de hade så svårt för att tro, och varför de så envist vägrade att lita på dem som hade sett honom sedan han uppstått från de döda. Och han sa till dem: "Gå ut i hela världen och sprid budskapet om mig till alla människor. Den som tror och blir döpt ska räddas, men den som vägrar att tro ska bli dömd. Och jag ska ge kraft till dem som tror, så att de kan göra under och tecken. De ska driva ut onda andar i mitt namn, och de ska få förmågan att tala nya språk. De ska utan risk kunna handskas med ormar, de ska inte bli skadade om de dricker något gift och de ska lägga händerna på de sjuka och göra dem friska." När Herren Jesus hade sagt detta till dem, togs han upp till himlen och satte sig på Guds högra sida för att regera. Men hans efterföljare gick ut överallt och talade till människorna, och Herren var med dem och bekräftade budskapet genom de under som följde.

Markusevangeliet 16:9-20 Svenska 1917 (SVEN)

[Men efter sin uppståndelse visade han sig på första veckodagens morgon först för Maria från Magdala, ur vilken han hade drivit ut sju onda andar. Hon gick då och omtalade det för dem som hade följt med honom, och som nu sörjde och gräto. Men när dessa hörde sägas att han levde och hade blivit sedd av henne, trodde de det icke. Därefter uppenbarade han sig i en annan skepnad för två av dem, medan de voro stadda på vandring utåt landsbygden. Också dessa gingo bort och omtalade det för de andra; men icke heller dem trodde man. Sedan uppenbarade han sig också för de elva, när de lågo till bords; och han förebrådde dem då deras otro och deras hjärtans hårdhet, i det att de icke hade trott dem som hade sett honom vara uppstånden. Och han sade till dem: »Gån ut i hela världen och prediken evangelium för allt skapat. Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst; men den som icke tror, han skall bliva fördömd. Och dessa tecken skola åtfölja dem som tro: genom mitt namn skola de driva ut onda andar, de skola tala nya tungomål, ormar skola de taga i händerna, och om de dricka något dödande gift, så skall det alls icke skada dem; på sjuka skola de lägga händerna, och de skola då bliva friska.» Därefter, sedan Herren Jesus hade talat med dem, blev han upptagen i himmelen och satte sig på Guds högra sida. Men de gingo ut och predikade allestädes. Och Herren verkade med dem och stadfäste ordet genom de tecken som åtföljde det.]

Markusevangeliet 16:9-20 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Tidigt på första dagen av veckan [söndag], efter att han uppstått, visade han sig för Maria från Magdala, från vilken han hade drivit ut sju demoner. Hon gick ut och berättade det för dem som hade varit med honom, medan de sörjde och grät. När de hörde att han levde och att hon hade sett honom, trodde de inte på det. Efter detta [på samma dag, se Luk 24:13] visade han sig i en annan skepnad (annorlunda yttre form) för två av dem som var på väg ut på landet [till Emmaus, elva kilometer utanför Jerusalem]. De kom tillbaka [till Jerusalem] och berättade för de andra, men de trodde inte på dem. Efter detta visade han sig också för de elva medan de låg till bords, och han tillrättavisade dem skarpt för deras otro och hårda hjärtan, eftersom de vägrat tro på dem som sett honom uppstånden. Och han sa till dem: När ni [sedan] går ut i hela världen [går in överallt – in i varenda strukturerad ordning och varje sammansatt system], predika (förkunna) [då] evangeliet (de goda nyheterna; det glada budskapet) [om försoning och frälsning] för hela skapelsen [för allt skapat, inrättat, ordnat och etablerat]. Den som tror och blir döpt är frälst (trygg, hel, bevarad, helad, försörjd, befriad, och har evigt liv), medan den som inte tror blir dömd. Dessa tecken ska troget följa (alltid vara närvarande) dem som ständigt tror (litar på, lutar sig emot mig): I mitt namn ska de kasta ut demoner, de ska tala nya (helt nya, bättre) språk (tungor), och de ska plocka upp (lyfta undan) ormar [bokstavligt ormar, eller bild av djävulen]. Om de dricker något dödligt, ska det inte skada dem, och när de lägger händerna på de sjuka (de som är helt utan styrka, svaga) ska dessa bli friska. Därefter, sedan Herren Jesus hade talat till dem [de elva lärjungarna], blev han upplyft till himlen och satte sig på Guds högra sida. De gick ut och predikade överallt (på alla platser), och Herren verkade (arbetade) tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de mirakler (tecken, under) som följde dem.