Markusevangeliet 14:26-50

Dela

Markusevangeliet 14:26-50 Svenska Folkbibeln (SFB98)

När de sedan hade sjungit lovsången, gick de ut till Oljeberget. Jesus sade till dem: "Ni skall alla komma på fall. Det står skrivet: "Jag skall slå herden, och fåren skall skingras." Men när jag har uppstått, skall jag gå före er till Galileen." Då sade Petrus till honom: "Även om alla andra överger dig, skall jag inte göra det." Jesus svarade: "Amen säger jag dig: Just denna natt, innan tuppen har galt två gånger, skall du tre gånger förneka mig." Men Petrus försäkrade ännu ivrigare: "Om jag än måste dö med dig skall jag aldrig förneka dig." Så sade även alla andra. De kom därefter till ett ställe som heter Getsemane. Jesus sade till sina lärjungar: "Stanna här, medan jag ber." Och han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes. Han greps av ängslan och ångest och sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka." Han gick lite längre fram och föll ner på jorden och bad att han om möjligt skulle bli förskonad från denna stund. Han sade: "Abba, Fader! Allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Men inte som jag vill utan som du vill." När Jesus kom tillbaka fann han att de sov. Då sade han till Petrus: "Simon, sover du? Kunde du inte hålla dig vaken en kort stund? Vaka och bed att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt." Han gick bort igen och bad samma bön. Då han kom tillbaka fann han att de sov. Deras ögon var tunga av sömn, och de visste inte vad de skulle svara honom. Han kom tillbaka för tredje gången och sade till dem: "Ni sover nu och vilar er. Det är nog. Stunden har kommit. Se, Människosonen skall utlämnas i syndarnas händer. Stig upp, låt oss gå! Han som förråder mig är här." Och se, medan Jesus ännu talade kom Judas, en av de tolv, och efter honom en folkhop med svärd och påkar. De kom från översteprästerna och de skriftlärda och de äldste. Förrädaren hade avtalat med dem om ett tecken och sagt: "Den som jag kysser den är det. Grip honom och för bort honom under säker bevakning!" När Judas kom, gick han genast fram till Jesus och sade: "Rabbi", och kysste honom. Och de grep Jesus och fängslade honom. Men en av dem som stod bredvid drog sitt svärd och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat. Och Jesus sade till dem: "Som mot en förbrytare har ni gått ut med svärd och påkar för att gripa mig. Fastän jag varje dag har varit hos er i templet och undervisat, har ni inte gripit mig. Men Skrifterna skulle uppfyllas." Då övergav alla honom och flydde.

Markusevangeliet 14:26-50 Nya Levande Bibeln (BSV)

När de till sist hade sjungit lovsången tillsammans, gick de ut till Olivberget. Där sa Jesus till dem: "Ni kommer alla att överge mig, för Gud säger i Skriften: 'Jag ska döda herden, och fåren ska skingras.' Men när jag uppstått från de döda, ska jag gå före er till Galileen och träffa er där." Då sa Petrus: "Även om alla andra överger dig, så ska inte jag göra det!" Jesus sa till honom: "Jag försäkrar dig, att redan innan tuppen hinner gala två gånger i morgon bitti, ska du tre gånger ha förnekat att du känner mig." Men Petrus gav sig inte, utan sa: "Om jag så måste dö med dig, ska jag aldrig förneka dig!" Och alla de andra sa samma sak. De kom så till ett ställe som kallas Getsemane, och där sa Jesus till sina efterföljare: "Sätt er här medan jag går bort och ber", Han greps nu av bävan och ångest, och han sa till dem: "Jag är nära att bryta samman av förtvivlan. Stanna kvar här och vaka tillsammans med mig." Sedan gick han lite längre bort och föll ner på marken, och han bad till sin Far att få slippa den fruktansvärda stund som väntade honom, om det var möjligt. "Pappa, Far i himlen", sa han, "allt är möjligt för dig. Låt mig slippa det lidande som väntar. Men låt det bli som du vill, inte som jag vill." Efter ett tag kom han tillbaka till sina tre efterföljare och hittade dem sovande. "Simon", sa han till Petrus, "sover du? Klarade du inte att hålla dig vaken en enda timma? Vaka och be så att frestelserna inte segrar över er. Ni vill så gärna, men kroppen gör det svårt för er." Så gick han bort och bad med samma ord. Men när han kom tillbaka till de tre efterföljarna, såg han att de hade somnat igen. Det var omöjligt för dem att hålla ögonen öppna, och de visste inte vad de skulle säga. När han kom tillbaka till dem för tredje gången sa han: "Ja, ni sover och vilar er fortfarande. Men nu räcker det! Nu har den tidpunkt kommit då Gud bestämt att jag, Människosonen, ska överlämnas till onda människor. Res er upp, så går vi härifrån! Här kommer han som ska förråda mig." Medan Jesus fortfarande talade kom Judas, en av hans tolv närmaste efterföljare, tillsammans med en folkhop beväpnad med svärd och klubbor. De var utsända av översteprästerna och laglärarna och folkets ledare. Förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: "Den man som jag hälsar med en kyss är det. Honom ska ni gripa och föra bort under bevakning." Så snart Judas kommit dit, gick han därför fram till Jesus. "Mästare", sa han och gav honom en hälsningskyss. Och då grep folkhopen Jesus och höll fast honom. Men en av hans efterföljare drog sitt svärd och högg örat av översteprästens tjänare. Jesus frågade dem: "Är jag en så farlig brottsling att ni var tvungna att beväpna er med svärd och klubbor för att gripa mig? Varför arresterade ni mig inte på tempelplatsen? Varje dag har jag varit tillsammans med er där och undervisat utan att ni har gripit mig. Men allt detta har hänt för att det som Gud förutsagt om mig i Skriften ska bli verklighet." I samma stund övergav alla hans efterföljare honom och flydde.

Markusevangeliet 14:26-50 Karl XII 1873 (SK73)

Och då de hade sagt lofsången, gingo de ut på Oljoberget. Och Jesus sade till dem: I skolen alle i denna nattene förargas på mig; ty det är skrifvet: Jag skall slå herdan, och fåren varda förskingrad. Men då jag är uppstånden, vill jag gå fram för eder uti Galileen. Då sade Petrus till honom: Om än alle förargades, skall jag icke förargas. Jesus sade till honom: Sannerliga säger jag dig, i dag, i denna natt, förr än hanen hafver två resor galit, skall du tre resor försaka mig. Då sade han ändå ytterligare: Ja, skulle jag än dö med dig, jag skall icke försaka dig. Sammalunda sade de ock alle. Och de kommo på den platsen, som kallades Gethsemane. Och han sade till sina Lärjungar: Sitter här, så länge jag går afsides, till att bedja. Och så tog han med sig Petrum, och Jacobum, och Johannem, och begynte till att förskräckas och ängslas; Och sade till dem: Min själ är bedröfvad allt intill döden; blifver här, och vaker. Och han gick litet fram bätter, och föll ned på jordena, och bad att, om möjeligit vore, skulle den stunden undgå honom; Och sade: Abba, Fader; all ting äro dig möjelig; unddrag mig denna kalken; dock icke hvad jag vill, utan hvad du vill. Och han kom, och fann dem sofvande, och sade till Petrum: Simon, sofver du? Förmådde du icke vaka ena stund? Vaker, och beder, att I icke kommen uti frestelse; anden är viljog, men köttet är svagt. Och så gick han åter bort, och bad; och talade samma orden. Och då han kom igen, fann han dem åter sofvande; ty deras ögon voro tung; och de visste icke hvad de honom svarade. Och han kom tredje gången, och sade till dem: Ja, sofver nu, och hviler eder; det är nog, stunden är kommen: Si, menniskones Son varder öfverantvardad uti syndares händer. Står upp, låt oss gå: Si, den mig förråder, är hardt när. Och straxt, med samma orden, steg Judas fram, den der en var af de tolf; och med honom ett stort tal folk, med svärd och stafrar, ifrå de öfversta Presterna, och de Skriftlärda, och de äldsta. Så hade den, som förrådde honom, gifvit dem ett tecken, sägandes: Hvilken jag kysser, den äret; tager fatt på honom, och förer honom varliga. Och som han kom, trädde han hasteliga fram till honom, och sade till honom: Rabbi, Rabbi; och kysste honom. Då båro de händer på honom, och grepo honom. Men en, af de der när stodo, drog ut sitt svärd, och slog öfversta Prestens tjenare, och högg honom ett öra af. Och Jesus svarade, och sade till dem: Såsom till en röfvare ären I utgångne, med svärd och stafrar, till att gripa mig. Jag hafver hvar dag varit när eder i templet, och lärt, och I togen intet fatt på mig; men detta sker, på det att Skrifterna skola fullbordas. Och Lärjungarna gåfvo honom då alle öfver, och flydde.

Markusevangeliet 14:26-50 Svenska 1917 (SVEN)

När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget. Då sade Jesus till dem: »I skolen alla komma på fall; ty det är skrivet:  'Jag skall slå herden,  och fåren skola förskingras.' Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen.» Då svarade Petrus honom: »Om än alla andra komma på fall, så skall dock jag det icke.» Jesus sade till honom: »Sannerligen säger jag dig: Redan i denna natt, förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig.» Då försäkrade han ännu ivrigare: »Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock icke förneka dig.» Sammalunda sade ock alla de andra. Och de kommo till ett ställe som kallades Getsemane. Då sade han till sina lärjungar: »Bliven kvar här, medan jag beder.» Och han tog med sig Petrus och Jakob och Johannes; och han begynte bäva och ängslas. Och han sade till dem: »Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken.» Därefter gick han litet längre bort och föll ned på jorden och bad, att om möjligt vore, den stunden skulle bliva honom besparad. Och han sade: »Abba, Fader, allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Dock icke vad jag vill, utan vad du vill!» Sedan kom han tillbaka och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: »Simon, sover du? Förmådde du då icke vaka en kort stund? Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.» Och han gick åter bort och bad och sade samma ord. När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda. Och de visste icke vad de skulle svara honom. För tredje gången kom han tillbaka och sade då till dem: »Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Det är nog. Stunden är kommen. Människosonen skall nu bliva överlämnad i syndarnas händer. Stån upp, låt oss gå; se, den som förråder mig är nära.» Och i detsamma, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en folkskara med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och de skriftlärde och de äldste. Men förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: »Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa och föra bort under säker bevakning.» Och när han nu kom dit, trädde han strax fram till honom och sade: »Rabbi!» och kysste honom häftigt. Då grepo de Jesus och togo honom fången. Men en av dem som stodo där bredvid drog sitt svärd och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat. Och Jesus talade till dem och sade: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig. Var dag har jag varit ibland eder i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig. Men skrifterna skulle ju fullbordas.» Då övergåvo de honom alla och flydde.

Markusevangeliet 14:26-50 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

När de sedan hade sjungit lovsången, gick de ut till Olivberget. Jesus sade till dem: "Ni kommer alla att överge mig. Det står skrivet: Jag ska slå herden, och fåren ska skingras . Men när jag har uppstått, ska jag gå före er till Galileen." Då sade Petrus till honom: "Även om alla andra överger dig, så ska jag inte göra det." Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Just denna natt, innan tuppen gal två gånger, kommer du att tre gånger förneka mig." Men Petrus försäkrade ännu ivrigare: "Även om jag måste dö med dig kommer jag aldrig att förneka dig!" Samma sak sade alla de andra också. De kom till en plats som kallas Getsemane. Jesus sade till sina lärjungar: "Sätt er här medan jag ber." Han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes, och han greps av bävan och ångest och sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka." Han gick lite längre fram och föll ner på marken och bad att om möjligt få bli förskonad från denna stund. Han sade: "Abba, Far! Allt är möjligt för dig. Ta den här bägaren ifrån mig. Men inte som jag vill, utan som du vill." När Jesus kom tillbaka fann han att de sov. Då sade han till Petrus: "Simon, sover du? Kunde du inte vaka en enda timme? Vaka och be att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt." Han gick bort igen och bad med samma ord. När han kom tillbaka fann han återigen att de sov. Deras ögon var tunga av sömn, och de visste inte vad de skulle svara honom. Sedan kom han tillbaka för tredje gången och sade till dem: "Sover ni än och vilar er? Det räcker, stunden har kommit. Nu överlämnas Människosonen i syndarnas händer. Res på er, nu går vi. Han som förråder mig är här." Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv, och med honom en folkhop med svärd och påkar från översteprästerna och de skriftlärda och de äldste. Förrädaren hade avtalat ett tecken med dem och sagt: "Den jag kysser är det. Grip honom och för bort honom under säker bevakning." När Judas kom, gick han genast fram till Jesus och sade: "Rabbi!" och kysste honom. Då grep de Jesus och höll fast honom. Men en av dem som stod bredvid drog sitt svärd och slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom örat. Och Jesus sade till dem: "Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar för att gripa mig. Jag har varit hos er i templet varje dag och undervisat utan att ni grep mig. Men Skrifterna skulle uppfyllas." Då övergav alla honom och flydde.

Markusevangeliet 14:26-50 nuBibeln (NUB)

När de till sist hade sjungit lovsången tillsammans, gick de ut till Olivberget. Där sa Jesus till dem: ”Ni kommer alla på fall, för det står skrivet: ’Jag ska slå herden, så att fåren skingras.’ Men när jag har uppstått från de döda, ska jag gå före er till Galileen.” Då sa Petrus: ”Även om alla andra kommer på fall, så ska inte jag göra det!” Jesus sa till honom: ”Sannerligen säger jag dig, att redan i natt, innan tuppen hinner gala två gånger, ska du tre gånger ha förnekat mig.” Men Petrus gav sig inte utan sa: ”Om jag så måste dö med dig, ska jag aldrig förneka dig!” Och alla de andra sa samma sak. De kom så till ett ställe som kallas Getsemane, och där sa Jesus till sina lärjungar: ”Sätt er här medan jag ber”, men han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes. Han greps nu av bävan och ångest, och han sa till dem: ”Jag är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna kvar här och vaka.” Sedan gick han lite längre bort och föll ner på marken, och han bad till sin Fader att få slippa denna stund, om det var möjligt. ”Abba, Fader”, sa han, ”allt är möjligt för dig. Låt mig slippa denna bägare. Men låt det inte bli som jag vill utan som du vill.” Sedan kom han tillbaka och hittade dem sovande. Han sa till Petrus: ”Simon, sover du? Klarade du inte att hålla dig vaken en enda timma? Vaka och be så att ni inte faller för frestelsen. Anden är villig, men kroppen är svag.” Så gick han bort och bad med samma ord. Men när han kom tillbaka, fann han dem åter sovande. De kunde inte hålla ögonen öppna, och de visste inte vad de skulle säga. När han kom tillbaka till dem för tredje gången sa han: ”Ja, ni sover och vilar er fortfarande. Men nu räcker det! Nu är stunden inne, och Människosonen ska överlämnas i syndarnas händer. Res er upp, så går vi härifrån! Här kommer han som ska förråda mig.” Medan Jesus fortfarande talade kom Judas, en av de tolv, tillsammans med en folkhop beväpnad med svärd och klubbor. De var utsända av översteprästerna och de skriftlärda och folkets ledare. Förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: ”Den man som jag hälsar med en kyss är det. Grip honom och för bort honom under bevakning.” Judas gick direkt till Jesus och sa: ”Rabbi”, och kysste honom. Då grep de Jesus och höll fast honom. Men en av dem som stod där drog sitt svärd och högg örat av översteprästens tjänare. Jesus frågade dem: ”Som mot en farlig brottsling har ni kommit med svärd och klubbor för att gripa mig! Varje dag har jag varit tillsammans med er i templet och undervisat utan att ni har gripit mig. Men Skriften måste gå i uppfyllelse.” Då övergav alla honom och flydde.

Markusevangeliet 14:26-50 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Efter att ha sjungit en lovsång gick de ut till Olivberget. [Enligt den judiska traditionen sjöngs Ps 113-114 före måltiden och Ps 115-118 efter måltiden.] Då [medan de vandrade ut från Jerusalem via Kidrondalen mot Getsemane] sa Jesus till dem: ”Ni ska alla komma på fall (ta anstöt, överge mig), för det står skrivet: Jag ska slå (dräpa) herden, och fåren i hjorden ska skingras. [Jesus citerar fritt från Sak 13:7.] Men efter min uppståndelse ska jag gå före er till Galileen.” Petrus svarade honom: ”Även om alla andra kommer på fall (tar anstöt, överger), så ska då jag aldrig göra det!” Jesus sa till honom: ”Jag säger sanningen till dig, denna natt innan en [enda] tupp har galt två gånger [som en varning på vad som håller på att ske] kommer du att ha förnekat mig tre gånger.” Men Petrus försäkrade med eftertryck (med många ord och upprepade gånger): ”Om jag så måste dö med dig, ska jag aldrig, nej aldrig, förneka dig!” Samma sak sa också alla de andra lärjungarna. [Getsemane, som ordagrant betyder olivpress, var en muromgärdad olivodling vid foten av Olivberget. Platsen, med en eller flera olivpressar, var välkänd för Jesus och hans lärjungar. Kanske kände de även ägaren. Det är ingen tillfällighet att det är just på denna plats – där oliver pressas och krossas – som Jesus prövas och pressas till det yttersta.] Sedan gick Jesus med dem till ett ställe som heter Getsemane. Han sa till [åtta av] sina lärjungar: ”Sitt kvar här [vid ingången till trädgården], medan jag ber!” Han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes, och började bäva (en plötslig våg av fruktan mötte honom) och en enorm tyngd kom över honom (det starkaste grekiska ordet för psykisk press). Sedan sa han till dem: ”Min själ är djupt bedrövad, ända till döds [jag förgås av själslig ångest]. Stanna kvar här och vaka!” [Uppmaningen kan betyda att vara vakna och be, men också att hålla uppsikt för att säga till när de som skulle gripa honom kom.] [Det är nu omkring midnatt.] Jesus gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad att om möjligt få bli förskonad från denna stund. Han sa: ”Abba (pappa)! Fader! Allt är möjligt (alla saker är möjliga) för dig: Ta bort denna bägare från mig, men inte vad jag vill (önskar), utan vad du vill.” [”Abba” betyder pappa på arameiska, vardagsspråket på Jesu tid. De första ord ett litet barn lärde sig var abba (pappa) och immah (mamma). Uttrycket ”Abba Fader” visar på den öppenhet och nära familjerelation som råder i bönen. ”Bägare” visar här på en uppmätt del av lidande, se även Luk 22:42.] När han kom tillbaka [till Petrus, Jakob och Johannes en timma senare] och fann att de sov sa han till Petrus: ”Simon, sover du? Orkade du inte ens hålla dig vaken en timme? Ni måste vaka (vara vakna, alerta), och be, så att ni inte kommer i frestelse! Anden är villig, men köttet är svagt [den syndfulla naturen kan lätt bli frestad].” Han gick bort på nytt och bad med samma ord. När han kom tillbaka fann han dem igen sovande eftersom deras ögon var så tyngda av sömn. De visste inte vad de skulle svara honom. Han kom tillbaka för tredje gången och sa till dem: ”Sover ni fortfarande och vilar er? Det räcker. Timmen har kommit, nu ska Människosonen överlämnas i syndarnas händer. Stå upp, låt oss gå. Han som ska utlämna (förråda) mig är nära.” [Jesus såg troligen nu mellan träden fackelljusen av den stora folkskaran som närmade sig.] På en gång medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv. Med honom var en stor folkskara [romerska soldater, se Joh 18:3, och tempelvakter, se Luk 22:52] med svärd och påkar, utsänd av översteprästerna och de skriftlärda och folkets äldste [dessa tre grupper ingick i Sanhedrin – judarnas högsta domstol]. Förrädaren (den som skulle utlämna) hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: ”Den som jag kysser är det, grip honom och för bort honom under säker bevakning.” [Den dåtida vanliga hälsningen med en kyss som beskrev respekt och vördnad blev här ett tecken för svek.] När Judas kom gick han direkt fram till Jesus och sa: ”Rabbi (min lärare)!” och kysste honom intensivt. De tog tag i Jesus och grep honom. Men en av dem som stod bredvid drog sitt svärd och gjorde ett utfall mot översteprästens tjänare och högg av honom örat. [Det var Petrus som utdelade hugget mot tjänaren som hette Malkus, se Joh 18:10. Petrus siktade troligen mot halsen, men Malkus duckar så att bara örat träffas. Jesus helar honom, se Luk 22:51. Att det bara är Johannes som tar med namnen kan bero på att han skriver sitt evangelium sist när Petrus redan är död, medan de övriga evangelieförfattarna är försiktigare och inte vill utlämna hans namn eftersom det kunde få juridiska följder för Petrus.] Jesus sa till dem: ”Som mot en brottsling (rövare som rånade och överföll människor) har ni gått ut med svärd och påkar för att fängsla mig. Dag efter dag satt jag i templet och undervisade utan att ni grep mig! Men [detta hände för att] Skrifterna skulle uppfyllas.” Då övergav de alla [lärjungarna] honom och flydde. [I grekiskan ligger stark betoning på att alla gjorde detta och Jesus var ensam kvar med dem som gripit honom.]

Markusevangeliet 14:26-50 Bibel 2000 (B2000)

När de hade sjungit lovsången gick de ut till Olivberget. Där sade Jesus till dem: »Ni skall alla komma på fall, ty det står skrivet: Jag skall dräpa herden, och fåren skall skingras. Men när jag har uppstått skall jag gå före er till Galileen.« Då svarade Petrus: »Även om alla andra kommer på fall, så skall inte jag göra det!« Jesus sade: »Sannerligen, redan i natt, innan tuppen har galt två gånger, skall du tre gånger ha förnekat mig.« Men Petrus försäkrade: »Om jag så måste dö med dig, skall jag aldrig förneka dig.« Och detsamma sade alla de andra. Så kom de till ett ställe som heter Getsemane, och han sade till lärjungarna: »Sitt kvar här, medan jag ber.« Men han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes. Bävan och ångest kom över honom, och han sade till dem: »Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka.« Han gick lite längre bort, föll ner på marken och bad att få slippa denna stund, om det var möjligt. Han sade: »Abba! Fader! För dig är allting möjligt. Ta denna bägare från mig. Men inte som jag vill, utan som du vill.« När han kom tillbaka fann han att de sov, och han sade till Petrus: »Simon, sover du? Orkade du inte hålla dig vaken en enda timme? Vaka, och be att ni inte utsätts för prövning. Anden vill, men kroppen är svag.« Så gick han bort igen och bad med samma ord. När han kom tillbaka fann han igen att de sov; de kunde inte hålla ögonen öppna, och de visste inte vad de skulle svara. För tredje gången kom han tillbaka, och då sade han: »Ja, ni sover och vilar er! Det räcker nu. Stunden är inne, Människosonen skall överlämnas i syndarnas händer. Stig upp, låt oss gå. Här kommer han som skall förråda mig.« Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv, och med honom en folkhop med svärd och påkar, utsänd från översteprästerna och de skriftlärda och de äldste. Förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken: »Den som jag kysser är det. Grip honom och för bort honom under säker bevakning!« När han nu kom dit gick han genast fram till Jesus. »Rabbi«, sade han och kysste honom. Då grep de Jesus och höll fast honom. Men en av dem som stod där drog sitt svärd, slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom örat. Då sade Jesus till dem: »Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar för att fängsla mig. Var dag har jag varit med er i templet och undervisat utan att ni har gripit mig. Men skriftens ord skulle gå i uppfyllelse.« Alla övergav honom och flydde.