Lukasevangeliet 5:2-11
Lukasevangeliet 5:2-11 Svenska Folkbibeln (SFB98)
fick han se två båtar ligga vid stranden. De som fiskade hade lämnat dem och höll på att skölja näten. Jesus steg då i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut lite från land. Sedan satte han sig ner och undervisade folket från båten. När han hade slutat tala, sade han till Simon: "Far ut på djupt vatten och lägg ut era nät till fångst." Simon svarade: "Mästare, vi har arbetat hela natten och inte fått något. Men på din befallning vill jag lägga ut näten." De gjorde så och fångade en så stor mängd fisk att näten höll på att gå sönder. Då vinkade de åt sina kamrater i den andra båten att komma och hjälpa dem. Och de kom och fyllde båda båtarna, så att de var nära att sjunka. När Simon Petrus såg det, föll han ner för Jesus och sade: "Gå bort ifrån mig, Herre, jag är en syndig människa." Ty han och alla som var med honom hade slagits med häpnad över den fångst de hade fått, också Jakob och Johannes, Sebedeus söner, som fiskade i lag med Simon. Men Jesus sade till Simon: "Frukta inte. Härefter skall du fånga människor." Och de drog upp båtarna på land, lämnade allt och följde honom.
Lukasevangeliet 5:2-11 Nya Levande Bibeln (BSV)
Han fick då se två tomma båtar som några fiskare lämnat vid stranden medan de sköljde sina nät. Och han steg i en av båtarna och bad Simon, som ägde den, att ro ut en bit från land. Sedan satt han i båten och talade till folket. När han hade slutat tala, sa han till Simon: "Ro nu ut på djupt vatten och lägg ut näten, så ska ni få så mycket fisk ni vill ha!" "Herre", sa Simon, "vi har arbetat hårt hela natten och har ändå inte fått något. Men eftersom du säger det, så ska vi försöka igen." Och när de gjorde det, fick de så mycket fisk att näten höll på att gå sönder! Då vinkade de till sig sina kamrater så att de kom ut med den andra båten, och snart var båda båtarna så fulla med fisk att de var nära att sjunka. När Simon äntligen fattat vad som hade hänt, föll han på knä inför Jesus och sa: "Herre, lämna mig! Jag är en syndare. Jag kan inte vara i din närhet." Både han och de andra i båten hade blivit helt förskräckta när de såg hur mycket fisk de hade fått. Hans kompanjoner, Jakob och Johannes, Sebedaios söner, var lika förskräckta. Men Jesus sa till Simon: "Var inte rädd! Från och med nu ska du fånga människor istället!" Och när de hade rott båtarna i land lämnade de allt för att följa Jesus.
Lukasevangeliet 5:2-11 Karl XII 1873 (SK73)
Och han såg två båtar stå i sjöstranden; men fiskarena voro utgångne af dem, till att två sin nät. Då gick han in uti en båt, som var Simons, och bad honom, att han skulle lägga litet ut ifrå landet. Och han satte sig, och lärde folket utu båten. Då han vände igen tala, sade han till Simon: Lägg ut på djupet, och kaster edor nät ut till drägt. Då svarade Simon, och sade till honom: Mästar, vi hafve arbetat hela nattena, och fått intet; men på din ord vill jag kasta ut näten. Och då de det gjorde, beslöto de en mägta stor hop fiskar; och deras nät gick sönder. Och de vinkade till sina stallbröder, som voro uti den andra båten, att de skulle komma och hjelpa dem. Och de kommo, och uppfyllde båda båtarna, så att de begynte sjunka. Då Simon Petrus det såg, föll han till Jesu knä, sägandes: Herre, gack ut ifrå mig; ty jag är en syndig menniska. Ty en förskräckelse var kommen öfver honom, och öfver alla de med honom voro, för detta fiskafängets skull, som de fått hade; Sammalunda ock öfver Jacobum och Johannem, Zebedei söner, som Simons stallbröder voro. Då sade Jesus till Simon: Var icke förfärad; härefter skall du taga menniskor. Och de förde båda båtarna i land, och öfvergåfvo alltsammans, och följde honom.
Lukasevangeliet 5:2-11 Svenska 1917 (SVEN)
fick han se två båtar ligga vid sjöstranden; men de som fiskade hade gått i land och höllo på att skölja sina nät. Matt. 4:18 f. Mark. 1:16 f. Då steg han i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut något litet från land. Sedan satte han sig ned och undervisade folket från båten. Och när han hade slutat att tala, sade han till Simon: »Lägg ut på djupet; och kasten där ut edra nät till fångst.» Joh. 21:6 Då svarade Simon och sade: »Mästare, vi hava arbetat hela natten och fått intet; men på ditt ord vill jag kasta ut näten.» Och när de hade gjort så, fingo de en stor hop fiskar i sina nät; och näten gingo sönder. Då vinkade de åt sina kamrater i den andra båten, att dessa skulle komma och hjälpa dem. Och de kommo och fyllde upp båda båtarna, så att de begynte sjunka. När Simon Petrus såg detta, föll han ned för Jesu knän och sade: »Gå bort ifrån mig, Herre; jag är en syndig människa.» Ty för detta fiskafänges skull hade han och alla som voro med honom betagits av häpnad, jämväl Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, som deltogo med Simon i fisket. Men Jesus sade till Simon: »Frukta icke; härefter skall du fånga människor.» Matt. 13:47 f. Och de förde båtarna i land och lämnade alltsammans och följde honom. Matt 19:27.
Lukasevangeliet 5:2-11 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Då såg han två båtar ligga vid stranden. De som fiskade hade lämnat dem och höll på att skölja näten. Jesus steg i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut lite från land. Sedan satte han sig och undervisade folket från båten. När han hade slutat tala, sade han till Simon: "Gå ut på djupet och lägg ut era nät till fångst." Simon svarade: "Mästare, vi har arbetat hela natten och inte fått något. Men på ditt ord ska jag lägga ut näten." De gjorde så, och de fick så mycket fisk att näten höll på att brista. Då vinkade de åt sina vänner i den andra båten att komma och hjälpa dem. Och de kom och fyllde båda båtarna så att de var nära att sjunka. När Simon Petrus såg detta, föll han ner vid Jesu knän och sade: "Gå bort från mig, Herre! Jag är en syndig människa." Han och alla som var med honom hade gripits av bävan inför fångsten de hade fått, även Jakob och Johannes, Sebedeus söner som fiskade i lag med Simon. Men Jesus sade till Simon: "Var inte rädd. Från och med nu ska du fånga människor." Då drog de upp båtarna på land, lämnade allt och följde honom.
Lukasevangeliet 5:2-11 nuBibeln (NUB)
Han fick då se två tomma båtar som några fiskare lämnat vid stranden medan de sköljde sina nät. Han steg i en av båtarna och bad Simon, som ägde den, att ro ut en bit från land. Sedan satte han sig i båten och undervisade folket. När han hade slutat tala, sa han till Simon: ”Ro nu ut på djupt vatten och lägg ut näten!” ”Herre”, sa Simon, ”vi har arbetat hårt hela natten och har ändå inte fått något. Men eftersom du säger det, så ska vi lägga ut näten igen.” Och när de gjorde det, fick de en sådan mängd fisk att näten höll på att gå sönder. Då vinkade de till sig sina kamrater i den andra båten, för att de skulle hjälpa till. De kom, och snart var båda båtarna så fulla med fisk att de var nära att sjunka. När Simon såg detta, föll han på knä inför Jesus och sa: ”Herre, lämna mig! Jag är en syndare!” Både han och de andra i båten hade blivit helt förskräckta när de såg hur mycket fisk de hade fått, och likadant hans kompanjoner, Jakob och Johannes, Sebedaios söner. Men Jesus sa till Simon: ”Var inte rädd! Från och med nu ska du fånga människor.” När de hade rott båtarna i land, lämnade de allt för att följa Jesus.
Lukasevangeliet 5:2-11 Svenska Kärnbibeln (SKB)
och han såg två båtar ligga vid sjön; fiskarna hade gått ur dem och höll på att skölja (rengöra) sina nät. Han klev i en av båtarna, den som tillhörde Simon [som senare även kallades Petrus] och bad honom lägga ut lite från land. Sedan satte han sig ner och fortsatte att undervisa folket från båten. När han hade slutat tala, sa han till Simon: ”Lägg ut på djupt vatten och sänk ner era nät för fångst där.” Då svarade Simon: ”Mästare, vi har arbetat hårt hela natten utan att ha fått något, men eftersom du säger det så ska jag sänka ner näten.” När de hade gjort så fångade de så många fiskar i sina nät att de började brista. Då signalerade de till sina kompanjoner [Jakob och Johannes] i den andra båten att komma och hjälpa till. De kom och fyllde båda båtarna så att de började sjunka. När Simon Petrus såg detta föll han ned vid Jesu knän och sa: ”Gå bort från mig, Herre, för jag är en syndig människa.” Han och alla som var med honom greps av bävan (blev stela av en förundran som gränsade till rädsla; ordagrant: omringade/gripna av bävan/förundran – gr. thambos gar periecho) på grund av den fångst av fiskar de fått, så även [lika mållösa var] Jakob och Johannes, Sebedeus söner, som var kompanjoner till Simon. Jesus sa till Simon: ”Var inte rädd, från och med nu ska du fånga (skona, befria) människor.” [Ordet ”fånga” betyder ordagrant att fånga levande, rädda och skona liv. Den som ”fångas” av Jesus får ett nytt verkligt liv. Ordet används bara här och i 2 Tim 2:26. Där används det om människor som hålls fångade i djävulens snara. Både Petrus och djävulen fångar människor, men Jesu tjänare ”fångar” för att befria och djävulen för att binda till att göra hans vilja.] När de fört in båtarna till land, lämnade de allting och följde honom.
Lukasevangeliet 5:2-11 Bibel 2000 (B2000)
fick han se två båtar ligga vid stranden; fiskarna hade gått ur för att skölja näten. Han steg i den ena båten, som tillhörde Simon, och bad honom att ro ut ett litet stycke. Sedan satte han sig ner och undervisade folket från båten. När han hade slutat tala sade han till Simon: »Ro ut på djupt vatten och lägg ut näten där.« Simon svarade: »Mästare, vi har hållit på hela natten utan att få något. Men eftersom du säger det skall jag lägga ut näten.« Och de gjorde så och drog ihop en väldig mängd fisk. Näten var nära att brista, och de vinkade åt sina kamrater i den andra båten att komma och hjälpa till. De kom, och man fick så mycket fisk i båda båtarna att de höll på att sjunka. Då kastade sig Simon Petrus ner vid Jesu knän och sade: »Lämna mig, herre, jag är en syndare.« Ty han och de som var med honom greps av bävan när de såg all fisken de hade fångat — likaså Jakob och Johannes, Sebedaios söner, som hörde till samma fiskelag som Simon. Men Jesus sade till Simon: »Var inte rädd. Från denna stund skall du fånga människor.« Då rodde de i land, lämnade allt och följde honom.