Jesaja 14:3-14
Jesaja 14:3-14 Svenska Folkbibeln (SFB98)
På den dag då HERREN ger dig ro från din smärta och oro och från det hårda arbete som har varit lagt på dig, skall du stämma upp denna visa över kungen i Babel och säga: "Hur har inte förtryckaren fått ett slut, indrivningen av guld en ände! HERREN har brutit sönder de ogudaktigas stav, tyrannernas ris, som i grymhet slog folken med slag på slag och i vrede härskade över folkslagen med skoningslös förföljelse. Hela jorden har fått vila och ro, man brister ut i jubel. Även cypresserna gläds över ditt fall, likaså Libanons cedrar: 'Nu när du ligger där, skall ingen komma och hugga ner oss.' Dödsriket därnere kommer i rörelse för din skull, för att ta emot dig när du kommer. Det väcker upp de avlidnas andar för din skull, alla jordens ledare. Det låter hednafolkens alla kungar stå upp från sina troner. Alla börjar de tala och säger till dig: 'Har också du blivit svag som vi? Du har blivit som en av oss.' Ner till dödsriket har din härlighet måst fara och dina harpors buller. Förruttnelse är bädden under dig och maskar ditt täcke. Hur har du inte fallit från himlen, du strålande stjärna, du gryningens son! Hur har du inte blivit fälld till jorden, du som slog ner folken till marken! Du sade i ditt hjärta: 'Jag skall stiga upp till himlen, ovanför Guds stjärnor skall jag upprätta min tron. Jag skall sätta mig på mötesberget längst upp i norr. Jag skall stiga upp över molnens höjder, jag skall göra mig lik den Högste.'
Jesaja 14:3-14 Karl XII 1873 (SK73)
Och på den tiden, då Herren varder dig ro gifvandes ifrå din jämmer och vedermöda, och ifrå den hårda träldom, der du uti varit hafver; Så skall du föra ett sådant ordspråk emot Konungen af Babel, och säga: Huru är det nu ute med plågarenom, och beskattningen hafver en ända? Herren hafver sönderbrutit de ogudaktigas ris, de väldigas ris; Den som folk slog i grymhet utan återvändo, och med stränghet rådandes var öfver Hedningarna, och förföljde dem utan barmhertighet. Nu hafver dock hela verlden ro, och är stilla, och fröjdar sig i glädje. Ock fröjda sig furoträn öfver dig, och de cedreträ i Libanon (och säga): Efter du ligger, så kommer ingen upp, som oss afhugger. Helvetet dernedre bäfvade för dig, emot din tillkommelse; det uppväcker dig de döda, alla verldenes bockar, och bad alla Hedningarnas Konungar uppstå utaf sina stolar; Att de skulle, en efter den andra, tala, och säga till dig: Du äst ock slagen lika som vi, och dig går lika som oss. Ditt prål är neder till helvete faret, samt med dina harpors klingande; mal skall vara din säng, och matkar ditt öfvertäckelse. Huru äst du af himmelen fallen, du sköna morgonstjerna? Huru äst du till jordena fallen, du som försvagade Hedningarna? Tänkte du dock uti ditt hjerta: Jag vill stiga upp i himmelen, och förhöja min stol upp öfver Guds stjernor. Jag vill sätta mig på vittnesbördsens berg, på den sidon norrut. Jag vill fara öfver de höga skyar, och vara den Aldrahögsta lik.
Jesaja 14:3-14 Svenska 1917 (SVEN)
Och på den dag då HERREN låter dig få ro från din vedermöda och ångest, och från den hårda träldom som har varit dig pålagd, då skall du stämma upp denna visa över konungen i Babel, du skall säga: »Vilken ände har icke plågaren fått, vilken ände pinoorten! HERREN har brutit sönder de ogudaktigas stav, tyrannernas ris, det ris som i grymhet slog folken med slag på slag, och i vrede härskade över folkslagen med skoningslös förföljelse. Hela jorden har nu fått vila och ro; man brister ut i jubel. Själva cypresserna glädja sig över ditt fall, så ock Libanons cedrar: 'Sedan du nu ligger där, drager ingen hitupp för att hugga ned oss.' Dödsriket därnere störes i sin ro för din skull, när det måste taga emot dig. Skuggorna där väckas upp för din skull, jordens alla väldige; folkens alla konungar måste stå upp från sina troner. De upphäva alla sin röst och säga till dig: 'Så har då också du blivit maktlös såsom vi, ja, blivit vår like.' Ned till dödsriket har din härlighet måst fara, och dina harpors buller; förruttnelse är bädden under dig, och maskar äro ditt täcke. Huru har du icke fallit ifrån himmelen, du strålande morgonstjärna! Huru har du icke blivit fälld till jorden, du folkens förgörare! Det var du som sade i ditt hjärta: 'Jag vill stiga upp till himmelen; högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron; jag vill sätta mig på gudaförsamlingens berg längst uppe i norr. Jag vill stiga upp över molnens höjder, göra mig lik den Högste.'
Jesaja 14:3-14 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
På den dag då HERREN ger dig ro från din smärta och oro och från det hårda arbete som du tvingats göra, ska du ta upp denna sång över Babels kung och säga: "Vilket slut förtryckaren har fått! Indrivningen av guld är över. HERREN bröt sönder de gudlösas stav, härskarnas spira som i grymhet slog folken med slag på slag och i vrede härskade över folkslagen med skoningslös förföljelse. Hela jorden har fått vila och ro, man brister ut i jubel. Även cypresserna gläds över ditt fall, likaså Libanons cedrar: ’Nu när du ligger där kommer ingen och hugger ner oss.’ Dödsriket därnere kommer i rörelse för din skull, för att ta emot dig när du kommer. Det väcker de avlidnas andar för din skull, jordens alla härskare, och låter hednafolkens alla kungar resa sig från sina troner. Alla börjar de tala och säger till dig: ’Du har också blivit maktlös som vi, du har blivit som en av oss.’ Din prakt for ner till dödsriket, med dina harpors buller. Förruttnelse är bädden under dig och maskar ditt täcke. Hur har du inte fallit från himlen, du strålande stjärna, du gryningens son! Hur har du inte blivit fälld till jorden, du som slog ner folken till marken! Du sade i ditt hjärta: ’Jag ska stiga upp till himlen, jag ska resa min tron ovanför Guds stjärnor. Jag ska sätta mig på mötesberget längst upp i norr. Jag ska stiga upp över molnens höjder, jag ska bli som den Högste.’
Jesaja 14:3-14 nuBibeln (NUB)
Då låter HERREN dig vila från ditt lidande och din oro och från den grymma slavtjänst som legat på dig, och då ska du stämma upp denna nidvisa över kungen i Babylon: Vilket slut har inte förtryckaren fått! Det är slut med hans rasande framfart. HERREN har krossat de gudlösas stav, härskarnas spira, den som i raseri gav folken slag efter slag och i vrede höll folken i sitt skoningslösa grepp. Men nu har hela jorden kommit till ro och är stilla. Man brister ut i jubel. Till och med cypresserna gläds över ditt fall, liksom Libanons cedrar: ”Nu ligger du där, och ingen kommer och fäller oss mer.” Dödsriket där nere kommer i rörelse för att möta dig när du kommer. De döda väcks ur sin dvala, jordens härskare och alla folkens kungar reser sig från sina troner. Alla hälsar de dig och säger: ”Så du har också blivit svag som vi och är nu lik oss.” Ditt majestät har störtats ner till dödsriket, tillsammans med ditt harpospel. Din bädd är förruttnelse och ditt täcke är maskar. Hur har du inte fallit från himlen, du morgonstjärna, du gryningens son! Du har slagits till marken, du som slog ner folken. Du sa för dig själv: ”Jag ska stiga upp till himlen och resa min tron ovanför Guds stjärnor. Jag ska sätta mig på gudaförsamlingens berg långt uppe i norr. Jag ska stiga högre än molnen och bli lik den Högste.”
Jesaja 14:3-14 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Och det ska ske på den dagen att Herren ska ge dig ro från dina tyranner, och från dina bekymmer, och från det hårda arbetet där du tvingades slavarbeta, då ska du ta upp detta talesätt (ordspråk, liknelse; visa – hebr. mashal) mot kungen i Babel och säga: ”Vilket slut förtryckaren har fått! Slut på tortyren (slavdriveriet; den hårda beskattningen)! [Ordet översatt tortyren (hebr. madheva) används bara här och betydelsen är inte helt känd. Det kan härröra från rahav som har med stor förtryckande makt att göra. En annan tolkning är att det kommer från ordet för guld (hebr. zahav) och då antingen syftar på staven i vers 5, eller att det har att göra med beskattning med guldmynt. Den sistnämnda tolkningen gör Septuaginta som översätter med det grekiska ordet epispoudastes, en tillsyningsman som ser till att staten får sin andel av skörd, skatt osv.] Herren (Jahveh) har brutit itu de ondas (ogudaktigas) stav och tyrannernas spira [brutala styre], som slog folket i vrede med oupphörliga slag, som styrde nationerna i vrede med förföljelse utan att hålla tillbaka. Hela jorden är i vila och är tyst, de börjar sjunga (brister ut i sång). Ja, cypresserna jublar med dig och Libanons cedrar: ’Nu när du ligger där [kungen av Babylon], kommer ingen upp för att fälla oss.’ [Libanon var känt för sina cederträd, nu vänds ordspråket, se 2 Kung 19:23.] Sheol (underjorden, de dödas plats) därnere väcks upp (kommer i rörelse) för dig, för att möta dig när du kommer, det väcker upp skuggorna (de avlidna – hebr. refaim) – alla bockarna [jordens ledare], låter alla ländernas kungar stå upp från sina troner. Alla svarar och säger till dig: ’Har du också blivit svag som vi? Har du blivit lik oss?’ Din prakt är nedförd till Sheol (underjorden, de dödas plats), och larmet från dina psaltare, maskarna är utströdda under dig [som en bädd], och larverna täcker dig. Hur har du inte fallit från himlarna, Lucifer (ljusbäraren, den skinande, morgonstjärnan), morgonens son! Hur har du inte huggits ner till marken, du som trycker ner (gör kraftlösa, kastar lott om) folken! Och du säger i ditt hjärta: ’Jag ska stiga upp till himlarna, över (ovanför) Guds (Els) stjärnor ska jag upphöja min tron, och jag ska sitta på mötesberget (berget Sion, tempelberget i Jerusalem) längst upp i norr. Jag ska stiga upp över molnens höjder. Jag ska bli lik den Högste.’
Jesaja 14:3-14 Bibel 2000 (B2000)
När Herren låter dig vila från din möda och oro och från den hårda slavtjänst du har tvingats till, då skall du håna kungen av Babylonien med denna sång: Ack, det är slut med tyrannen, slut med hans vilda framfart! Herren har brutit de gudlösas stav och härskarnas spira, den som i vrede slog folken med slag på slag, den som härskade över dem med grymhet och skoningslöst förföljde dem. Hela världen har fått ro och alla brister ut i jubel. Också cypresserna gläds åt ditt öde och Libanons cedrar: »Nu när du ligger där kommer ingen hit för att fälla oss.« Nere i dödsriket blir det rörelse när man ser dig komma. Skuggorna väcks ur sin dvala, jordens härskare. Folkens alla kungar måste resa sig från sina troner. Alla hälsar de dig med dessa ord: »Nu har också du mist din kraft och blivit som vi. Ner till dödsriket störtade din ståt och dina klingande harpor. Maskar blir din bädd, likmaskar ditt täcke.« Ack, fallit har du från himlen, lysande stjärna, gryningens son, du har krossats mot jorden, du som betvingade folken. Det var du som sade till dig själv: »Upp till himlen skall jag stiga. Ovan Guds stjärnor skall jag resa min tron och ta säte på gudaberget längst uppe i norr. Jag skall stiga upp ovan molnen, jag skall bli som den Högste.«