Hebreerbrevet 12:18-24

Hebreerbrevet 12:18-24 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Ni har inte kommit till (närmat er) något [ett fysiskt Sinai berg] som man kan röra vid [2 Mos 19:12-13], ett berg täckt av eld [2 Mos 19:18], töcken, mörker, storm (oväder, åska), till basunljud och en röst som talade sådana ord att de som hörde den bad att få slippa höra mer. [Folket fruktade Gud, se 2 Mos 19:16, och bad Mose fungera som medlare, se 2 Mos 20:19.] De stod inte ut med det som befalldes: ”Även om det är ett djur som rör vid berget ska det stenas.” [2 Mos 19:12-13] Så skräckinjagande var synen att Mose sa: Jag är skräckslagen och darrar. [5 Mos 9:19] Nej, ni har i stället (närmat er) kommit till Sions berg, den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem [i kontrast till Sinai berg som israeliterna kom till efter uttåget ur Egypten, se vers 18], till myriader (ordagrant ”tiotusentals”, beskriver också ett oräkneligt antal) av änglar samlade till fest (festival, gr. panegyris – ordet användes om de olympiska spelen) [i kontrast till förskräckelsen då Gud visade sig på Sinai], till en samling av alla förstfödda [en förstlingsfrukt, se Jak 1:18] som har sitt namn i himlarna, till Gud som är allas domare, till andarna av de rättfärdiga som har fullkomnats [troende genom tiderna som har insomnat, och som väntar på att stå upp tillsammans med Jesus och ikläs en förhärligad uppståndelsekropp, se 1 Kor 15:35-54], till Jesus, förmedlaren av ett förnyat förbund [det första förbundets medlare var Mose], och det renande blod som talar starkare än Abels blod.