RUT 2
2
Rut möter Boas
1Noomi hade en släkting på sin mans sida som hette Boas. Han var en framstående och anständig man i Elimeleks släkt. 2Moabitiskan Rut sa till Noomi: ”Låt mig gå ut på åkern och plocka ax efter någon som är vänlig mot mig.” Hon svarade henne: ”Gå, min dotter.” 3Då gick Rut och kom till en åker. Hon plockade där ax efter skördemännen. Det hände sig att marken tillhörde Boas, som var av Elimeleks släkt. 4Boas kom just då dit från Betlehem. Han hälsade skördemännen: ”Herren vare med er!” De svarade: ”Herren välsigne dig!” 5Boas frågade sin tjänare som var skördemännens förman vem den unga kvinnan tillhörde. 6Tjänaren som var förman för skördemännen svarade: ”Det är en moabitisk kvinna som återvände med Noomi från landet Moab. 7Hon bad att få plocka och samla ax bland kärvarna efter skördemännen. Så hon kom i morse och har hållit på tills nu. En liten stund har hon varit inne och vilat.”
8Då sa Boas till Rut: ”Lyssna, min dotter: Gå inte och plocka ax på någon annan åker. Ge dig inte av härifrån. Håll dig nära mina tjänstekvinnor. 9Uppmärksamma var männen arbetar på åkern, och följ kvinnorna. Jag har förbjudit männen att röra dig. Blir du törstig, gå då till krukorna och drick av det som männen öser upp.” 10Då föll Rut ner med ansiktet mot marken och sa: ”Varför är du så vänlig mot mig och tar dig an mig, fast jag är en främling?” 11Boas svarade: ”Det har berättats för mig allt vad du gjort för din svärmor efter din mans död. Du lämnade din far och mor och ditt hemland och följde med till ett folk som förr var dig obekant. 12Herren ska löna dig för det du gjort! Må du bli rikt belönad av Jahve, Israels Gud, när du nu kommit för att söka skydd under hans vingar.” 13Hon sa: ”Min herre, du har varit så vänlig mot mig, för du har tröstat mig och talat hjärtligt till din tjänarinna, fastän jag inte är som någon av dina tjänstekvinnor.”
14Vid måltiden sa Boas till Rut: ”Kom hit och ät av brödet och doppa det i vinättikan.” Så hon satte sig bredvid skördemännen och han gav henne rostad säd. Hon åt sig mätt och fick över. 15När hon reste sig för att plocka instruerade Boas sina män: ”Låt henne få plocka mellan kärvarna också, och förödmjuka henne inte. 16Ni kan även dra ut ax ur knipporna åt henne och låta dem ligga så att hon får plocka upp dem. Och klandra henne inte!”
17Rut plockade ax på åkern ända till kvällen. Därefter klappade hon ut vad hon plockat, drygt tjugo liter korn. 18Hon tog det med sig in till staden. Hennes svärmor fick se vad hon plockat. Rut tog också fram och gav Noomi det hon hade fått över efter att ha ätit sig mätt. 19Då sa hennes svärmor: ”Var har du plockat i dag, och arbetat? Välsignad vare han som tagit sig an dig!” Då berättade hon för sin svärmor vem hon arbetat hos: ”Mannen som jag arbetat hos i dag heter Boas.” 20Noomi sa till sin svärdotter: ”Välsignad vare han av Herren, som inte upphört vara god mot de levande eller de döda!” Noomi fortsatte: ”Den mannen är vår nära släkting, en av våra återlösare.”
21Moabitiskan Rut sa: ”Han sa också att jag skulle hålla mig i närheten av hans män tills de var färdiga med hela hans skörd.” 22Då sa Noomi till sin svärdotter Rut: ”Min dotter, det är bra att du går med hans tjänstekvinnor, för annars kunde du råka ut för något.” 23Så Rut höll sig till Boas tjänstekvinnor och plockade ax tills korn- och veteskörden var avslutad. Och hon bodde hos sin svärmor.
Nu markerat:
RUT 2: SB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Lär dig mer om SvenskbibelRUT 2
2
Rut möter Boas
1Noomi hade en släkting på sin mans sida som hette Boas. Han var en framstående och anständig man i Elimeleks släkt. 2Moabitiskan Rut sa till Noomi: ”Låt mig gå ut på åkern och plocka ax efter någon som är vänlig mot mig.” Hon svarade henne: ”Gå, min dotter.” 3Då gick Rut och kom till en åker. Hon plockade där ax efter skördemännen. Det hände sig att marken tillhörde Boas, som var av Elimeleks släkt. 4Boas kom just då dit från Betlehem. Han hälsade skördemännen: ”Herren vare med er!” De svarade: ”Herren välsigne dig!” 5Boas frågade sin tjänare som var skördemännens förman vem den unga kvinnan tillhörde. 6Tjänaren som var förman för skördemännen svarade: ”Det är en moabitisk kvinna som återvände med Noomi från landet Moab. 7Hon bad att få plocka och samla ax bland kärvarna efter skördemännen. Så hon kom i morse och har hållit på tills nu. En liten stund har hon varit inne och vilat.”
8Då sa Boas till Rut: ”Lyssna, min dotter: Gå inte och plocka ax på någon annan åker. Ge dig inte av härifrån. Håll dig nära mina tjänstekvinnor. 9Uppmärksamma var männen arbetar på åkern, och följ kvinnorna. Jag har förbjudit männen att röra dig. Blir du törstig, gå då till krukorna och drick av det som männen öser upp.” 10Då föll Rut ner med ansiktet mot marken och sa: ”Varför är du så vänlig mot mig och tar dig an mig, fast jag är en främling?” 11Boas svarade: ”Det har berättats för mig allt vad du gjort för din svärmor efter din mans död. Du lämnade din far och mor och ditt hemland och följde med till ett folk som förr var dig obekant. 12Herren ska löna dig för det du gjort! Må du bli rikt belönad av Jahve, Israels Gud, när du nu kommit för att söka skydd under hans vingar.” 13Hon sa: ”Min herre, du har varit så vänlig mot mig, för du har tröstat mig och talat hjärtligt till din tjänarinna, fastän jag inte är som någon av dina tjänstekvinnor.”
14Vid måltiden sa Boas till Rut: ”Kom hit och ät av brödet och doppa det i vinättikan.” Så hon satte sig bredvid skördemännen och han gav henne rostad säd. Hon åt sig mätt och fick över. 15När hon reste sig för att plocka instruerade Boas sina män: ”Låt henne få plocka mellan kärvarna också, och förödmjuka henne inte. 16Ni kan även dra ut ax ur knipporna åt henne och låta dem ligga så att hon får plocka upp dem. Och klandra henne inte!”
17Rut plockade ax på åkern ända till kvällen. Därefter klappade hon ut vad hon plockat, drygt tjugo liter korn. 18Hon tog det med sig in till staden. Hennes svärmor fick se vad hon plockat. Rut tog också fram och gav Noomi det hon hade fått över efter att ha ätit sig mätt. 19Då sa hennes svärmor: ”Var har du plockat i dag, och arbetat? Välsignad vare han som tagit sig an dig!” Då berättade hon för sin svärmor vem hon arbetat hos: ”Mannen som jag arbetat hos i dag heter Boas.” 20Noomi sa till sin svärdotter: ”Välsignad vare han av Herren, som inte upphört vara god mot de levande eller de döda!” Noomi fortsatte: ”Den mannen är vår nära släkting, en av våra återlösare.”
21Moabitiskan Rut sa: ”Han sa också att jag skulle hålla mig i närheten av hans män tills de var färdiga med hela hans skörd.” 22Då sa Noomi till sin svärdotter Rut: ”Min dotter, det är bra att du går med hans tjänstekvinnor, för annars kunde du råka ut för något.” 23Så Rut höll sig till Boas tjänstekvinnor och plockade ax tills korn- och veteskörden var avslutad. Och hon bodde hos sin svärmor.
Nu markerat:
:
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Lär dig mer om Svenskbibel