Jakobsbrevet 2

2
1Mine bröder, hĂ„ller det icke derföre, att tron pĂ„ Jesum Christum, vĂ„r Herra till hĂ€rlighetena, kan lida personers anseende. 2Ty om uti edra församling komme en man med en guldring, och med en hĂ€rlig klĂ€dnad; komme ock en fattig man i snöplig klĂ€dnad; 3Och I sĂ„gen pĂ„ den som hafver de hĂ€rliga klĂ€den, och saden till honom: Sitt hĂ€r vĂ€l; och dem fattiga saden I: Statt der, eller, sitt hĂ€r vid mina fötter; 4Och betĂ€nken det icke rĂ€tt, utan varden domare, och gören en ond Ă„tskilnad; 5Hörer till, mine kĂ€re bröder: Hafver icke Gud utvalt de fattiga i denna verldene, de der rike voro pĂ„ trona, och arfvingar till riket, som han lofvat hade dem som honom Ă€lska? 6Men I hafven föraktat den fattiga. Förtrycka icke de rike eder med vĂ„ld, och draga eder fram för rĂ€tten? 7FörsmĂ€da icke de det goda namnet, der I af nĂ€mnde Ă€ren? 8Fullborden I den Konungsliga lagen efter Skriften: Älska din nĂ€sta, sĂ„som dig sjelf; sĂ„ gören I vĂ€l. 9Men sen I efter personen, dĂ„ synden I, och varden straffade af lagen, sĂ„som öfvertrĂ€dare. 10Ty om nĂ„gor hĂ„ller hela lagen, och syndar pĂ„ ett, han Ă€r saker till allt. 11Ty den som sade: Du skall icke göra hor, han hafver ock sagt: Du skall icke drĂ€pa. Hvar du nu icke gör hor, och drĂ€per likvĂ€l, Ă€st du lagsens öfvertrĂ€dare. 12SĂ„ taler, och sĂ„ görer, som de der skola genom frihetenes lag dömde varda. 13Ty dom utan barmhertighet skall honom öfvergĂ„, som barmhertighet icke gjort hafver; och barmhertigheten berömmer sig emot domen. 14Hvad hjelper det, mine bröder, om nĂ„gor sĂ€ger sig hafva trona, och hafver dock icke gerningarna? Kan ock tron göra honom salig? 15Om en broder eller syster vore nakot, och fattades dagelig föda; 16Och nĂ„gor edra sade till dem: GĂ„r i frid, vĂ€rmer eder, och mĂ€tter eder; och gifver dem likvĂ€l intet hvad lekamen behöfver; hvad hulpe dem det? 17SĂ„ ock tron, dĂ„ hon icke hafver gerningarna, Ă€r hon död i sig sjelf. 18Nu mĂ„tte nĂ„gor sĂ€ga: Du hafver trona, och jag hafver gerningarna; visa mig dina tro med dina gerningar, sĂ„ vill jag ock visa dig mina tro med mina gerningar. 19Du tror, att en Gud Ă€r; der gör du rĂ€tt uti; djeflarna tro det ock, och bĂ€fva. 20Vill du, fĂ„fĂ€ngelig menniska, veta att tron utan gerningar Ă€r död? 21Vardt icke Abraham, vĂ„r fader, af gerningarna rĂ€ttfĂ€rdigad, dĂ„ han sin son Isaac offrade pĂ„ altaret? 22Ser du, att tron hafver medverkat i hans gerningar, och att tron Ă€r fullkommen vorden af gerningarna. 23Och Skriften Ă€r fullkomnad, som sĂ€ger: Abraham trodde Gudi, och det vardt honom rĂ€knadt till rĂ€ttfĂ€rdighet; och vardt kallad Guds vĂ€n. 24Sen I nu, att af gerningarna rĂ€ttfĂ€rdigas menniskan, och icke af trone allena. 25Sammalunda ock den skökan Rahab, vardt hon icke af gerningom rĂ€ttfĂ€rdigad, dĂ„ hon undfick sĂ€ndningabĂ„den, och slĂ€ppte dem en annan vĂ€g ut? 26Derföre, sĂ„som kroppen utan anda Ă€r död, sĂ„ Ă€r ock tron utan gerningar död.

MĂ€rk

Dela

Kopiera

None

Vill du ha dina höjdpunkter sparade pÄ alla dina enheter? Registrera dig eller logga in

YouVersion anvÀnder cookies för att anpassa din upplevelse. Genom att anvÀnda vÄr webbplats accepterar du vÄr anvÀndning av cookies enligt beskrivningen i vÄr Integritetspolicy