Daniel 2:1-19

Under sitt andra regeringsår hade Nebukadnessar en dröm som gjorde honom så orolig att han inte kunde sova. Han lät tillkalla spåmännen, besvärjarna, trollkarlarna och stjärntydarna, för att de skulle säga honom vad det var han hade drömt. När de nu stod inför kungen sade han till dem: »Jag har haft en dröm, som har gjort mig djupt oroad. Jag vill veta vad den betyder.« Stjärntydarna svarade: (arameiska:) »Konung, må du länge leva! Säg dina tjänare vad du har drömt, så skall vi tala om vad det betyder.« Men kungen svarade: »Nej, detta är mitt fasta beslut: om ni inte kan säga mig både drömmen och dess tydning skall ni huggas i stycken och era hus bli avskrädeshögar. Men om ni säger mig både drömmen och dess tydning skall ni få gåvor, belöningar och stora hedersbetygelser av mig. Tala därför om för mig vad jag har drömt och vad det betyder.« Än en gång sade de: »Konung, vill du säga dina tjänare vad du har drömt, så skall vi tyda din dröm.« Kungen svarade: »Jag förstår nog att ni vill vinna tid, nu när ni ser att mitt beslut står fast och att domen över er bara kan bli en, om ni inte säger mig drömmen. Ni har kommit överens om att vilseleda mig med era lögner, i hopp om att läget skall förändras. Nej, säg mig nu vad jag har drömt, så förstår jag att ni också kan säga vad det betyder.« Då svarade stjärntydarna: »Ingen människa på jorden kan uppfylla konungens önskan. Aldrig har en konung, hur stor och mäktig han än må ha varit, begärt något liknande av en spåman, besvärjare eller stjärntydare. Det som du begär är så svårt att ingen kan utföra det, ingen utom gudarna, och de bor inte bland de dödliga.« Nu blev kungen utom sig av raseri och befallde att alla de visa i Babylon skulle avrättas. Sedan befallningen hade utgått att de visa skulle dödas sökte man också efter Daniel och hans kamrater för att döda dem. Då vände sig Daniel med kloka och välvalda ord till chefen för den kungliga livvakten, Arjok, som var på väg att döda de visa i Babylon. Han frågade Arjok, befälhavaren, varför kungen hade gett en så sträng befallning, och Arjok förklarade saken för Daniel. Då fick Daniel företräde för kungen och bad att få tid på sig, så skulle han tyda kungens dröm. Sedan gick han hem och berättade för sina kamrater Hananja, Mishael och Asarja vad som hade hänt. Och han uppmanade dem att bönfalla himlens Gud att visa barmhärtighet och låta dem veta hemligheten, så att inte han och hans kamrater och alla andra visa i Babylon skulle mista livet. Då uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn om natten, och han prisade himlens Gud.