Populära bibelverser från Markus 15

Dela

Vid nionde timmen (klockan tre) ropade Jesus med hög röst [och citerade Ps 22:1 på arameiska, men med vissa hebreiska drag]: ”Eloi, Eloi, lema sabaktani?” Det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”

När officeren [som förde befälet vid avrättningen] som stod mitt emot honom såg hur han gav upp andan sa han: ”Denne man måste ha varit Guds Son!”

Då revs (delades) förlåten i det inre templet i två delar, uppifrån och ända ner. [Förlåten avskilde den allra heligaste delen av templet. Att det revs itu uppifrån betonar att det var Gud som öppnade vägen för människan att ha gemenskap med honom. Enligt tidig judisk tradition, som i vissa delar kan ha överdrifter, bestod den av två tjocka tyg vävda i ett stycke, upphängda en halvmeter från varandra. Varje draperi var 18 meter högt, nio meter brett och ett par centimeter tjockt och det krävdes 300 präster för att lyfta det.]

Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan.

Vid sjätte timmen (mitt på dagen) kom ett mörker över hela landet som varade [i tre timmar] fram till den nionde timmen (tretiden på eftermiddagen).

Pilatus, som ville göra vad folket begärde, frigav Barabbas. Jesus lät han prygla [piskas med fyrtio slag på ryggen] och utlämnade honom sedan till att korsfästas. [Jesus blev falskt anklagad för samma brott som Barabbas gjort sig skyldig till. Bar-Abbas, ”faderns son” blev frikänd, medan Guds Son blev avrättad. Poängen är tydlig: Jesus är den som tar vårt straff på sig i utbyte för att vi ska gå fria.]