Svenska Folkbibeln 2015

<div class="version vid1223 iso6393swe" data-vid="1223" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkGEN">
 <div class="chapter ch45" data-usfm="GEN.45">
 <div class="label">45</div><div class="s">Josef ger sig till k&#228;nna</div><div class="p"> 1 #Apg&#160;7:13. D&#229; kunde Josef inte beh&#228;rska sig l&#228;ngre inf&#246;r alla som stod omkring honom. Han ropade: &#8221;G&#229; ut h&#228;rifr&#229;n allihop!&#8221; Ingen fick stanna inne hos Josef n&#228;r han gav sig till k&#228;nna f&#246;r sina br&#246;der. 2 Han b&#246;rjade gr&#229;ta s&#229; h&#246;gt att egyptierna h&#246;rde det, och faraos husfolk h&#246;rde det ocks&#229;. </div><div class="p"> 3 Och Josef sade till sina br&#246;der: &#8221;Jag &#228;r Josef. Lever far &#228;n?&#8221; Men hans br&#246;der kunde inte svara, s&#229; f&#246;rskr&#228;ckta blev de f&#246;r honom. 4 #1&#160;Mos&#160;37:28, 39:1. D&#229; sade Josef till dem: &#8221;Kom hit till mig.&#8221; N&#228;r de kom fram sade han: &#8221;Jag &#228;r er bror Josef som ni s&#229;lde till Egypten. 5 #1&#160;Mos&#160;50:20. Men var inte ledsna och s&#246;rj inte &#246;ver att ni s&#229;lde mig hit. Det var f&#246;r att r&#228;dda liv som Gud s&#228;nde mig hit f&#246;re er. 6 I tv&#229; &#229;r har det nu varit sv&#228;lt i landet, och det &#229;terst&#229;r fem &#229;r d&#229; man varken ska pl&#246;ja eller sk&#246;rda. 7 Men Gud s&#228;nde mig hit f&#246;re er, f&#246;r att l&#229;ta er bli kvar p&#229; jorden och h&#229;lla er vid liv, till r&#228;ddning f&#246;r m&#229;nga. 8 Det &#228;r allts&#229; inte ni som s&#228;nt mig hit utan Gud. Han har gjort mig till en fader &#229;t farao#45:8fader &#229;t faraoTroligen andlig r&#229;dgivare (jfr Dom&#160;17:10, 1&#160;Kung&#160;6:21). M&#246;jligen en referens till den egyptiska ministertiteln it-ntr (&#8221;gudafader&#8221;). och till herre &#246;ver hela hans hus och till h&#228;rskare &#246;ver hela Egyptens land. </div><div class="p"> 9 Skynda er hem till far och s&#228;g till honom: S&#229; s&#228;ger din son Josef: Gud har satt mig till herre &#246;ver hela Egypten. Kom ner till mig. Dr&#246;j inte! 10 Du ska f&#229; bo i landet Goshen#45:10landet GoshenDet &#246;stra Nildeltat, ett omr&#229;de med goda betesmarker som vette mot Kanaans land. Under hyksostiden (ca 1750-1550 f&#160;Kr) bodde h&#228;r m&#229;nga semiter. och vara n&#228;ra mig, du och dina barn och barnbarn, dina f&#229;r och kor och allt som tillh&#246;r dig. 11 Det &#228;r fem hunger&#229;r kvar, men jag ska s&#246;rja f&#246;r dig s&#229; att varken du eller ditt hus eller n&#229;gon som tillh&#246;r dig ska lida n&#246;d. 12 Ni ser ju med egna &#246;gon, min bror Benjamin ser det ocks&#229; med egna &#246;gon, att det &#228;r jag som talar till er med egen mun. 13 Ber&#228;tta f&#246;r far om all min h&#228;rlighet i Egypten och om allt ni har sett. Och skynda er att f&#246;ra far hit ner.&#8221; 14 Han f&#246;ll sin bror Benjamin om halsen och gr&#228;t, och Benjamin gr&#228;t vid hans hals. 15 Han kysste alla sina br&#246;der och gr&#228;t i deras armar. D&#228;refter samtalade hans br&#246;der med honom. </div><div class="p"> 16 N&#228;r ryktet spred sig i faraos palats att Josefs br&#246;der hade kommit, gladde det farao och hans tj&#228;nare. 17 Och farao sade till Josef: &#8221;S&#228;g till dina br&#246;der att g&#246;ra s&#229; h&#228;r: Lasta era djur och res hem till Kanaans land. 18 H&#228;mta sedan er far och ert husfolk och kom hit till mig, s&#229; ska jag ge er det b&#228;sta som finns i Egyptens land och ni ska f&#229; &#228;ta av landets &#246;verfl&#246;d. 19 Du ska s&#228;ga till dem att g&#246;ra s&#229; h&#228;r: Ta med er vagnar#45:19vagnarEgypten var ber&#246;mt f&#246;r sina snabba vagnar (jfr 1&#160;Kung&#160;10:28f), n&#229;got som var ovanligt bland Kanaans enklare befolkning vid denna tid. fr&#229;n Egyptens land f&#246;r era sm&#229; barn och era hustrur, och h&#228;mta er far och kom hit. 20 Bekymra er inte om era &#228;godelar, f&#246;r det b&#228;sta som finns i hela Egyptens land ska vara ert.&#8221; 21 Israels s&#246;ner gjorde s&#229;, och Josef gav dem vagnar som farao befallt och gav dem ocks&#229; reskost. 22 Och han gav dem var sin h&#246;gtidsdr&#228;kt, men Benjamin gav han trehundra siklar silver#45:22trehundra siklar silverDrygt 3 kg, motsvarande trettio &#229;rsl&#246;ner (Dom 17:10). och fem h&#246;gtidsdr&#228;kter. 23 Till sin far skickade han ocks&#229; g&#229;vor, tio &#229;snor lastade med det b&#228;sta Egypten hade och tio &#229;sneston lastade med s&#228;d och br&#246;d och andra livsmedel &#229;t hans far f&#246;r resan. 24 Sedan l&#228;t han sina br&#246;der resa, och de gav sig i v&#228;g. Och han sade till dem: &#8221;Gr&#228;la inte p&#229; v&#228;gen hem!&#8221; </div><div class="p"> 25 De drog upp fr&#229;n Egypten och kom till sin far Jakob i Kanaans land. 26 De ber&#228;ttade f&#246;r honom: &#8221;Josef lever &#228;n, och han &#228;r h&#228;rskare &#246;ver hela Egyptens land!&#8221; D&#229; blev han alldeles lamslagen, han kunde inte tro dem. 27 Men n&#228;r de talade om f&#246;r honom allt vad Josef hade sagt till dem och n&#228;r han s&#229;g vagnarna som Josef hade skickat f&#246;r att h&#228;mta honom, d&#229; fick deras far Jakob nytt liv. 28 #1&#160;Mos&#160;46:30. Och Israel sade: &#8221;Det r&#228;cker. Min son Josef lever &#228;n. Jag vill ge mig av s&#229; att jag f&#229;r se honom innan jag d&#246;r.&#8221; </div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Folkbibeln 2015 Reviderad från Svenska Folkbibeln 98 och grundtexten. Gamla testamentet © 1998, 2015, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm Nya testamentet © 1996, 1998, 2015, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm, och Stiftelsen Biblicum, Ljungby

Då kunde Josef inte behärska sig längre inför alla som stod omkring honom. Han ropade: ”Gå ut härifrån allihop!” Ingen fick stanna inne hos Josef när han gav sig till känna för sina bröder. Han började gråta så högt att egyptierna hörde det, och faraos husfolk hörde det också.
Och Josef sade till sina bröder: ”Jag är Josef. Lever far än?” Men hans bröder kunde inte svara, så förskräckta blev de för honom. Då sade Josef till dem: ”Kom hit till mig.” När de kom fram sade han: ”Jag är er bror Josef som ni sålde till Egypten. Men var inte ledsna och sörj inte över att ni sålde mig hit. Det var för att rädda liv som Gud sände mig hit före er. I två år har det nu varit svält i landet, och det återstår fem år då man varken ska plöja eller skörda. Men Gud sände mig hit före er, för att låta er bli kvar på jorden och hålla er vid liv, till räddning för många. Det är alltså inte ni som sänt mig hit utan Gud. Han har gjort mig till en fader åt farao och till herre över hela hans hus och till härskare över hela Egyptens land.
Skynda er hem till far och säg till honom: Så säger din son Josef: Gud har satt mig till herre över hela Egypten. Kom ner till mig. Dröj inte! Du ska få bo i landet Goshen och vara nära mig, du och dina barn och barnbarn, dina får och kor och allt som tillhör dig. Det är fem hungerår kvar, men jag ska sörja för dig så att varken du eller ditt hus eller någon som tillhör dig ska lida nöd. Ni ser ju med egna ögon, min bror Benjamin ser det också med egna ögon, att det är jag som talar till er med egen mun. Berätta för far om all min härlighet i Egypten och om allt ni har sett. Och skynda er att föra far hit ner.” Han föll sin bror Benjamin om halsen och grät, och Benjamin grät vid hans hals. Han kysste alla sina bröder och grät i deras armar. Därefter samtalade hans bröder med honom.
När ryktet spred sig i faraos palats att Josefs bröder hade kommit, gladde det farao och hans tjänare. Och farao sade till Josef: ”Säg till dina bröder att göra så här: Lasta era djur och res hem till Kanaans land. Hämta sedan er far och ert husfolk och kom hit till mig, så ska jag ge er det bästa som finns i Egyptens land och ni ska få äta av landets överflöd. Du ska säga till dem att göra så här: Ta med er vagnar från Egyptens land för era små barn och era hustrur, och hämta er far och kom hit. Bekymra er inte om era ägodelar, för det bästa som finns i hela Egyptens land ska vara ert.” Israels söner gjorde så, och Josef gav dem vagnar som farao befallt och gav dem också reskost. Och han gav dem var sin högtidsdräkt, men Benjamin gav han trehundra siklar silver och fem högtidsdräkter. Till sin far skickade han också gåvor, tio åsnor lastade med det bästa Egypten hade och tio åsneston lastade med säd och bröd och andra livsmedel åt hans far för resan. Sedan lät han sina bröder resa, och de gav sig i väg. Och han sade till dem: ”Gräla inte på vägen hem!”
De drog upp från Egypten och kom till sin far Jakob i Kanaans land. De berättade för honom: ”Josef lever än, och han är härskare över hela Egyptens land!” Då blev han alldeles lamslagen, han kunde inte tro dem. Men när de talade om för honom allt vad Josef hade sagt till dem och när han såg vagnarna som Josef hade skickat för att hämta honom, då fick deras far Jakob nytt liv. Och Israel sade: ”Det räcker. Min son Josef lever än. Jag vill ge mig av så att jag får se honom innan jag dör.”

Lyssna på Första Moseboken 45