MARKUSEVANGELIET 11
11
Jesus rider in i Jerusalem
1De närmade sig Jerusalem och kom till Betfage och Betania vid Olivberget. Då sände Jesus iväg två av sina lärjungar 2och sa till dem: ˮGå till byn där framför er. Så fort ni kommer in där ska ni finna ett åsneföl som står bunden och som ingen ännu har suttit på. Lös den och led hit den. 3Om någon frågar varför ni gör så ska ni svara: ʼHerren behöver den, och han ska strax sända tillbaka denʼ.ˮ 4De gick iväg och fann ett åsneföl bundet vid en dörr utmed gatan, och de löste den. 5Några av dem som stod där frågade: ˮVad gör ni? Löser ni fölet?ˮ 6De svarade som Jesus hade sagt, och man lät dem gå. 7De ledde åsnefölet till Jesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig upp. 8Och många bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar av lövkvistar ute på fälten och la ut på vägen. 9Och de som gick före och de som följde efter ropade: ˮHosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. 10Välsignat är vår fader Davids kommande rike. Hosianna i höjden!ˮ 11Jesus gick in i Jerusalem och in på tempelplatsen. Han såg på allt och gick sedan ut till Betania med de tolv eftersom det redan var sent.
Ett fikonträd utan frukt
12Nästa dag då de gick från Betania blev han hungrig. 13På avstånd fick han se ett fikonträd med gröna blad. Han gick dit för att se om han kunde finna något på det. Väl framme fann han inget utom blad, för det var inte tiden för fikon. 14Han sa till trädet: ˮAldrig någonsin ska någon äta frukt från dig.ˮ Detta hörde hans lärjungar.
Jesus renar templet
15De kom till Jerusalem. Och Jesus gick in på tempelplatsen och började driva ut dem som sålde och köpte. Han slog omkull borden för dem som växlade pengar, och stolarna för dem som sålde duvor. 16Och han tillät inte att någon bar varor över tempelplatsen. 17Han undervisade dem och sa: ˮStår det inte skrivet: Mitt hus ska kallas ett bönehus för alla folk? Men ni har gjort det till ett förbrytarnäste.ˮ 18När översteprästerna och de skriftlärda hörde detta försökte de finna ett sätt att döda honom. De var nämligen rädda för honom eftersom allt folket var överväldigat av hans undervisning. 19När kvällen kom lämnade Jesus och lärjungarna staden.
Lärdom av fikonträdet
20När de tidigt nästa morgon gick vägen fram såg de fikonträdet vara förtorkat från roten. 21Petrus kom ihåg vad som hade hänt och sa till Jesus: ˮRabbi, titta! Fikonträdet som du förbannade har torkat.ˮ 22Jesus svarade dem: ˮTro på Gud. 23Det jag säger till er är sant: Om någon säger till detta berg: ʼUpp och kasta dig i havet,ʼ och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det blir som han säger, då blir det så. 24Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, då blir det ert. 25Och när ni står och ber ska ni förlåta om ni har något emot någon. Då ska också er himmelske Fader förlåta er era överträdelser.ˮ
Frågan om Jesu fullmakt
27De kom åter till Jerusalem. Och när Jesus gick omkring på tempelplatsen kom översteprästerna och de skriftlärda och de äldste fram till honom 28och frågade: ˮMed vilken fullmakt gör du detta? Eller vem gav dig denna fullmakt att göra detta?ˮ 29Jesus sa: ˮJag har en fråga till er. Svara mig på den så ska jag säga er med vilken fullmakt jag gör detta. 30Var Johannes dop från himlen eller från människor? Svara mig.ˮ 31De överlade med varandra: ˮOm vi säger ʼfrån himlen,ʼ kommer han att fråga: ʼVarför trodde ni då inte på honom?ʼ 32Men kan vi säga ʼfrån människorʼ?ˮ De var rädda för folket eftersom alla ansåg att Johannes verkligen var en profet. 33De svarade Jesus: ˮVi vet inte.ˮ Jesus sa: ˮDå talar inte heller jag om för er med vilken fullmakt jag gör detta.ˮ
Currently Selected:
MARKUSEVANGELIET 11: SB
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Learn more about Svenskbibel