YouVersion Logo
Search Icon

Psaltaren 77

77
Guds tidigare under ger tröst i nödens tid
1För sångmästaren, till Jedutun, en psalm av Asaf.
2
Jag vill höja min röst till Gud och ropa,
jag vill höja min röst till Gud,
och han lyssnar till mig.
3På nödens dag söker jag Herren,
om natten är min hand uträckt och blir ej trött.
Min själ vill inte låta sig tröstas.
4Jag tänker på Gud och klagar,
jag grubblar ty min ande tynar bort. Sela.
5Mina ögonlock håller du öppna,
jag är full av oro och kan inte tala.
6Jag tänker på tider som varit,
på år som för länge sedan flytt.
7Om natten minns jag min sång.
Jag grubblar i mitt hjärta,
min ande tänker efter.
8Skall då Herren förkasta för evigt
och aldrig mer visa nåd?
9Är det slut med hans godhet för alltid,
har hans ord blivit till intet för alla tider?
10Har Gud glömt att vara nådig,
eller har han i vrede
stängt inne sin barmhärtighet? Sela.
11Jag svarar: Detta är min plåga,
att den Högstes högra hand inte är som förr.
12Jag vill minnas Herrens gärningar,
jag vill minnas dina forna under.
13Jag vill begrunda alla dina gärningar
och tänka på det du har gjort.
14Gud, i helighet går din väg.
Vilken gud är så stor som Gud?
15Du är den Gud som gör under,
du har uppenbarat din makt bland folken.
16Med din arm har du återlöst ditt folk,
Jakobs och Josefs barn. Sela.
17Vattnen såg dig, Gud,
vattnen såg dig och bävade,
själva djupen darrade.
18Molnen göt ut strömmar av vatten,
skyarna lät höra sin röst,
och dina pilar for omkring.
19Din åska ljöd i virvelstormen,
blixtar lyste upp världen,
jorden darrade och bävade.
20Genom havet gick din väg,
din stig genom stora vatten,
och dina fotspår fann man inte.
21Så förde du ditt folk som en hjord
genom Moses och Arons hand.

Currently Selected:

Psaltaren 77: SFB98

Highlight

Share

Copy

None

Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in

YouVersion uses cookies to personalize your experience. By using our website, you accept our use of cookies as described in our Privacy Policy