YouVersion Logo
Search Icon

Psaltaren 102

102
Tröst i svår nöd
1Bön av en betryckt som i vanmakt utgjuter sitt bekymmer inför Herren.
2
Herre, hör min bön,
låt mitt rop komma inför dig!
3Dölj inte ditt ansikte för mig när jag är i nöd!
Vänd ditt öra till mig,
skynda dig att svara när jag ropar!
4Mina dagar har försvunnit som rök,
benen i min kropp är förbrända som av eld.
5Mitt hjärta är förtorkat,
det har vissnat som gräs,
ty jag glömmer att äta mitt bröd.
6På grund av min högljudda suckan
har jag blivit skinn och ben.
7Jag är lik en pelikan i öknen,
jag är som en uggla bland ruiner.
8Jag ligger vaken,
jag är som en ensam fågel på taket.
9Mina fiender hånar mig hela dagen,
de som gör narr av mig
använder mig som en svordom.
10Ty jag äter aska som bröd
och blandar min dryck med tårar
11för din vredes och förbittrings skull.
Du har ju gripit mig och förkastat mig.
12Mina dagar är som skuggan när den förlängs,
jag vissnar som gräs.
13Men du, Herre, tronar i evighet,
släkte efter släkte skall komma ihåg dig.
14Du skall gripa in och förbarma dig över Sion,
det är tid att du visar det nåd.
Ja, stunden har kommit.
15Ty dina tjänare har dess stenar kära,
de förbarmar sig över dess grus.
16Hednafolken skall frukta Herrens namn
och alla jordens kungar din härlighet,
17när Herren bygger upp Sion
och uppenbarar sig i sin härlighet.
18Han vänder sig till de utblottades bön
och föraktar den inte.
19Detta skall skrivas ner för ett kommande släkte
och ett folk som han skapar skall prisa Herren.
20Ty han blickar ner från sin heliga höjd,
Herren skådar från himlen ner till jorden
21för att höra den fångnes klagan
och befria dödens barn,
22för att man i Sion skall förkunna Herrens namn
och hans lov i Jerusalem,
23när folk och riken samlas
för att tjäna Herren.
24Han har försvagat min kraft under vandringen,
han har förkortat mina dagar.
25Jag sade: Min Gud,
tag inte bort mig mitt i livet,
dina år varar från släkte till släkte.
26För länge sedan lade du jordens grund,
himlarna är dina händers verk.
27De skall gå under, men du förblir.
De skall alla nötas ut som en klädnad,
du skall förvandla dem som man byter kläder,
och de försvinner.
28Men du är densamme
och dina år har inget slut.
29Dina tjänares barn skall bo i trygghet
och deras efterkommande bestå inför dig.

Currently Selected:

Psaltaren 102: SFB98

Highlight

Share

Copy

None

Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in

YouVersion uses cookies to personalize your experience. By using our website, you accept our use of cookies as described in our Privacy Policy