Matie 26
26
Kɨbog lo Juipg sahn tɔl Jeju
(Oo Mrk 14:1-2; Luk 22:1-2)
1Lon Jeju eltag'n non tube tɨga woi ye, el ngéndoog lon an: 2I gerɨn ɓet, kam ndɔt kɨjoo a ne, i ɗanah Pakɨ, na a lan Ngon de ji degt kad gana kagdosɨt.
3Kamla kɨbog lo ngéjanyamosɨkadkari, kɨ kɨbo lo Juipg kawɨn na kɨ nat kam kujt lo bɨra ngejanyamosɨkadkari kɨbo, tɔa i Kaip. 4Ndantad nat kad'n hɔn Jeju gid tilt kɨ'n tɔlɨna. 5Na elɨn anan: Maj kad kɨ hɔa kaglo ɗanah Pakɨt al, na ɓet a kɨse ɓai ku degt.
Mari kɨ Betanit ũ yib kɨ kootmbĩ dɔ Jejut
(Oo Mrk 14:3-9; Jã 12:1-8; Luk 7:36-50)
6Lon Jeju i Betanit, kam kujt lo Simõ kɨ ngebanj ye, 7dekɨdẽ mad ɗe roat kɨ kú albatɨr, kɨ yib kɨ kootmbĩ kɨ gata i ngãi i kamt, urr dɔ Jejut lon ndɨn ta nyasat ɓaitɔ. 8Lon ngéndoog oon titbe ye, ɗan wong na anan: Nya tuj kɨ titbe ye ndaa i ɗi?
9Yib'n non asɨ kad de ɗaw kɨ gat kɨ ngãibe, na taa nara ad ngéndog.
10Na Jeju oo ta'n ndɨ elɨn nõ ger ad eld an: Kɨtɔɗi i ndɨ i ndɔɔn ne ta dekɨdẽ'n ndɨn a? Ɗa sem nya kɨmaj. 11Kɨtɔ ngéndog ndɨn sesɨ ne kɨ ndɔgbe; na mĩ m'a mĩ nat sesɨ kɨ ndɔg al. 12Kɨtɔ yib'n dekɨdẽ ũ dɔmt nõ, i kɨta ɗan go rom kad dubɨm. 13Rota la m'ndɨ m'elsɨ kɨ ndim dõ ye, lo tube'n a lan mber Hoita kɨmaj 'nten tit kam duniat kɨtaagbe a ne, a ɔrrɨn ne hoi nya'n dekɨdẽ'n ɗan ɗa, kad i nya ga kamdɔat.
Judas la Jeju ji madngétaagt
(Oo Mrk 14:10-11; Luk 22:3-6)
14Kamla kɨkɨɗa ku kɨkɨlah gidaijoot, ĩn a kunɨna Iskariot, aw ro ngéjanyamosɨkadkarigt kɨbog. 15Na eld an: Ɗi i ndig kadmɨn, na ka m'laa jisɨt a?
Ĩgɨn non tɨdan nar sile kɨ ndah dɔmɨta adɨna. 16Kaglot'n non Judas mbagɨr sah kaglo kɨmaj kad'n lan Jeju jidt.
Jeju sanya nat kɨ ngéndoog lon ndɔ Pakɨt
(Oo Mrk 14:12-21; Luk 22:7-34; Jã 13:21-30; 1 Kor 11:23-25)
17Ndɔt kɨ dasabang lo bɨnag kɨlɔi kanj berrkasɨ, ngéndoog lo Jeju ɗe elɨna anan: Lokɨɗah i ndig kad kɨ ɗago nyasa Pakɨ tit jadi a?
18Eld an: Awɨn ɓe lo de mad, na elɨna anan: Bɨraɓe an: Kaglo lom i nderbe, ɓe loi la m'a m'ɗa nah Pakɨt nat kɨ ngéndoog lom ye.
19Ngéndoog ɗan tit'n Jeju ndadɨn mbera, na ɗan go Pakɨ.
Jeju da dɔ ngelan ji degt
(Oo Mrk 14:17-21)
20Lon lo sɔl woi ye, Jeju ndɨ ta nyasat nat kɨ ngéndoog lon kɨkɨlah gidaijoo. 21Lon ndɨ san nya ye, el an: Rota la m'ndɨ m'elsɨ kɨ ndim dõ ye, kɨkɨɗa kusɨt a lam ji degt.
22Kamkil ɗa ngéndoog ad dekɨɗen mbagɨr kela kan: I mĩ Bɨraɓe?
23Jeju turd an: De'n la jin go lomt kam ngo nyasat la i ngelam ji degt ye. 24Ngon de ndɨ aw lo koit kɨgo tat'n ndangɨn dan ne dɔa; na beto i lo de'n la Ngon de ji madngétaagt. De'n non i soot kad oojɨna al.
25Judas, kɨ ngelaa ji degt elta an: I mĩ Rabi?
Jeju tura an: El woi.
Nyasa kɨ dɔboit'n Jeju sa kɨ ngéndoog lon
(Oo Mrk 14:22-26; Luk 22:15-20; 1 Kor 11:23-25)
26Lon ndɨ san nya, Jeju un bɨna, na got'n njang dɔ ye, hɔ tet, kamla ad ngéndoog, na eld an: I taan, i san, ĩn ten i dãrom.
27Goot gog un kop, na got'n njang dɔ ye, ad'd kop na an: Ãin kamt ĩn tube, 28kɨta 'nten i mosɨm, mosɨ kunkɔ'n, ũ kɔ kɨta koosɨdeg, kɨta nyàgo majalg kɔ. 29M'ndɨ m'elsɨ kɨ ndim dõ: M'a m'ãi man kand nduun ɗan gog al bat, mbã ndɔt'n m'a m'ãi kɨ kij, nat sesɨ kam kõɓet lo Bɔwm.
30Goot ɔsɨn pag, kamla tee awɨn dɔ mbalbo Ɓirgt.
Jeju el kad Pierr a maj ta gerɨn
(Oo Mrk 14:26-31; Luk 22:31-34; Jã 13:36-38)
31Kamla Jeju eld an: Ndɔla 'nten gig a gasɨ tube kɨtatɔm, kɨta ndangɨn maktubt anan: M'a m'nda ngéngombatg, na batg kɨ kam ɓut't a tĩn na kɔ. 32Na lon m'a m'ɓai lo koit a ne, m'a m'aw kete nõsɨt dɔning Galilet.
33Pierr un tan ela'n an: Ĩla deg tube son kɨtatɔi kaa, mĩ m'a m'so al bat.
34Jeju ela an: Rota la m'ndɨ m'eli kɨ ndim dõ ye, ndɔla 'nten koon, a i maj ta gerɨm nja mɨta kete kamtã la kɨnja a ko ye.
35Pierr ela an: Ĩla sumba kad m'oi sei kaa, moin ɓai ho, na m'a m'maj ta geri al.
Na ngéndoog tube elɨn titbe ho.
Jeju elta kɨ Luwah Jesemanit
(Oo Mrk 14:32-42; Luk 22:39-46; Heb 5:7)
36Kamla Jeju aw sed lot mad'n a kunɨna Jesemani, na el ngéndoog lon an: I ndɨn nẽbe, na m'a m'aw m'elta kɨ Luwah nube.
37Jeju un Pierr kɨ ngan Jebede kɨjoo nat sen, mbagɨr ɗa kamkil kɨ kamkɔl. 38Taa ne, eld an: Ndilɨm ɗa kamkil mbã ga koi. I ndɨn nẽbe, na i ndɨn dɔgt sem.
39Na aw kɨ kete ngonsĩ, so ber, kɨ takumɨn, elta kɨ Luwah an: Bɔwm, ĩla i root a ne, kad kop'n non tɔi sãi romt. Na kɨ i ɗa ndig lom al, na ndig loi tã.
40Jeju tel ɗe ro ngéndoogt lon, na ngahd to ɓin; la el Pierr an: Asɨn ndɨ dɔgt sem kum kàd kɨɗa ale? 41I ndɨn dɔgt, na elɨn ta kɨ Luwah, kad i son kam nát al, ndil aw kɨ ndig ɗa na dãro i tõ.
42Kõjoo aw kɨ kete ngonsĩ ɓaitɔ, na elta kɨ Luwah titbe: Bɔwm, ĩla asɨ kad kop'n ndɨn tɔi, kanj kad m'ãi a ne, kad ndig loi tã la i ɗa ye.
43Jeju tel ɗe ro ngéndoogt lon na ngahd to ɓin ɓaitɔ, kɨta kumd ɔi dɨrɨr kɨ ɓi. 44Tĩnyad, na aw kɨ kete gog tɔ, elta kɨ Luwah kɨkõmɨta na tag'n el kete nõ la tel el tɔ ye. 45Kamla ɗe ro ngéndoogt lon na eld an: I ɓin ɓaita, na i taan kò rosɨ ta. Oon dɔkàd'n a lan Ngon de ji ngéɗamajalt i nderbe. 46I ɓain dõ. J'awɨn. Oon so, ngelam ji degt ɗe woi.
Judas la Jeju ji madngétaagt ad hɔna
(Oo Mrk 14:43-50; Luk 22:47-53; Jã 18:3-11)
47Jeju ɗa elta ɓaitɔ lon Judas, kɨkɨɗa ku kɨkɨlah gidaijoot, ɗe nat kɨ ɓut deg koosɨg ngéto kiyaɗɔɔg, kɨ gɔlg jidt, deg'n non ngéjanyamosɨkadkari kɨbog, kɨ kɨbo lo Juipg la land ye. 48Ngelaa ji degt dad nyakɔj mad an: De'n m'a m'il kɔta nõ la i ĩ ye, i hɔna.
49Tentenbe aw ro Jejut, na el an: Lapia, Rabi. Na il kɔta. 50Jeju ela an: Nam i ɗa kɨla loi.
Kamla deg'n non awɨn ro Jejut ndan jid dɔat hɔna ne. 51Na oon kɨkɨɗa ku ĩgɨtɨn ĩn nat kɨ Jeju, nda kiyaɗɔɔ lon tui kam hawat, gan mbi ɓer lo ngejanyamosɨkadkari kɨbo pit, gang. 52Kamla Jeju ela an: I la kiyaɗɔɔ loi gootat gog, kɨta deg tube'n a ɔin kiyaɗɔɔ kɨ jidt ye, a tɔlɨnd kɨ kiyaɗɔɔ ho. 53I gaa an m'asɨ kad m'kun Bɔwm kad la kɨ bahbo koosɨ malaikag kɨ ngéɗɔɔg tɔi dub kɨlah gidaijoo, kad ɗan sem ale? 54Titbãi a tɔlɨn ne ta tag'n ndangɨn kam maktubt anan sumba kad i titbe ye a?
55Dɔ kàdt'n non Jeju el bakad koosɨg an: I ɗen kɨ kiyaɗɔɔg kɨ gɔlg kad i hɔmɨn ne tit mĩ ngekumɗob be. Kɨ ndɔ tube mĩ kam kuj ndub Luwaht m'ndɨ ber m'ndoo deg, na i hɔmɨn al. 56Na nya 'nten ɗa nya kad tɔlɨn ne ta tag kɨ ndang lo ngékeltag kɨta Luwaht.
Kamla ngéndoog nyana kɔ tube na sun lui.
Jeju ɗa nõ ngégangtagt
(Oo Mrk 14:23-65; Luk 22:54,64-65; Jã 18:13-14,19-24)
57Deg'n hɔn Jeju ye ɔrrɨna awɨn sia ɓe lo Kaip, bɨra ngejanyamosɨkadkari, lot'n ngéndang maktubg kɨ kɨbog lo Juipg kawɨn na kɨ tit. 58Pierr taa ne, a ndulo go Jeju ko sãi mbã kɨ nat ɓet lo bɨra ngejanyamosɨkadkari; andt, na ndɨ ber nat kɨ ngan ngékɨlag kad n'oo ke titbãi a tɔlɨn ne ta nya'n non a? 59Na bɨra ngéjamosɨ kadkarig kɨ ngégangta ku juipgt tube ndɨ sahn de mad kad manaj kɨ ngom dɔ Jejut kad gangɨn ne ta koi dɔat; 60na ke ngémanaj kɨ ngom ngãibe ɗen kaa ne, ngahn ta mad dɔat al bat. Goot gog kamla deg joo ɗen, 61elɨn kɨ ndid dõ anan: dekɨdɨngã'n ɗan el an: M'asɨ kad m'tuj lo kɨjaɓat lo Luwah na m'a m'ɗaa gog kam ndɔt kɨmita. 62Bɨra ngejanyamosɨkadkari kɨbo bãi dõ, na ela an: Ta mad kɨ a i tur goto oo? Ta ɗi deg'n ɗan ɗa elɨn dɔit a?
63Na Jeju ɗa tan mbo. Bɨra ngejanyamosɨkadkari ela an: M'ndɨjei, ɗoowai kam tɔ Luwaht kɨ kumkajir, kad elj, ke ĩ la ĩ Krist Ngon Luwah ye a?
64Jeju tura an: El woi. Na nya 'nten koon, m'ndɨ m'elsɨ kɨ ndim dõ, labe kɨnõt a oon Ngon de ndɨ ko jikõ Luwaht, ndɨ ɗe dɔ kilndiigt kɨ dɔrãt dõ tɔ.
65Kamla bɨra ngejanyamosɨkadkari til kub ront na an: Elta kɨmal, j'a kɨ ge ngémanajg tɔ kɨ ɗan ɗi. I ɗa oon dɔ ta kɨmal loa kɨ mbisɨ. 66Ta gaasɨ i ɗi?
Turɨna anan: Asɨ koi.
67Kamla tuwɨn horr takumat, tɨgana kɨ jid ngũingũi; na kɨmadg tɨndan kɔta. 68Elɨna anan: I ndɔ ndil ad j'oo, Krist, nõ ndai a?
Pierr maj ta ger Jeju
(Oo Mrk 14:66-72; Luk 22:56-62; Jã 18:15-18,25)
69Na Pierr ndɨ ber tɨga natɓet. Ɓer kɨdẽ mad ɗe roat ela an: Ĩ kaa ĩ nat kɨ Jeju de kɨ Galilet nõ ho?
70Na maj nõ degt tube an: M'ger ta'n i ge kel nõ al.
71Lon ndɨ aw kɨ n'tee kɨ tabit't, ɓer kɨdẽ mad ooa, na el deg'n ɗan nõbe ye an: De'n ɗan maɗi i nat kɨ Jeju kɨ Najaret't ho.
72Majta gog tɔ, na nda yo an: M'ger de'n non al bat.
73Goot gog ngonsĩ, deg'n ɗan nõbe ɗe elɨn Pierr anan: Rota ĩ kaa ĩ ku degt'n non ho, takeli la ɗa ad deg gerɨn ye.
74Kamla Pierr mba girr nda yo kɨ tɔgɨn kɨ ndɔl an: M'ger de'n non al.
Tentenbe kɨnja kɔ. 75Kam Pierr ãi ga dɔ ta'n Jeju ela an: Kɨnja a ko al ɓaitɔ a ne, a i maj ta gerɨm nja mɨta nõ.
Tee tɨga na man nõ kɨ tɨngabang kaya bugug.
Zur Zeit ausgewählt:
Matie 26: MlL
Markierung
Kopieren
Vergleichen
Teilen
Möchtest du deine gespeicherten Markierungen auf allen deinen Geräten sehen? Erstelle ein kostenloses Konto oder melde dich an.
Mbai Bible Revision © Bible Society of Chad, 2015.
Matie 26
26
Kɨbog lo Juipg sahn tɔl Jeju
(Oo Mrk 14:1-2; Luk 22:1-2)
1Lon Jeju eltag'n non tube tɨga woi ye, el ngéndoog lon an: 2I gerɨn ɓet, kam ndɔt kɨjoo a ne, i ɗanah Pakɨ, na a lan Ngon de ji degt kad gana kagdosɨt.
3Kamla kɨbog lo ngéjanyamosɨkadkari, kɨ kɨbo lo Juipg kawɨn na kɨ nat kam kujt lo bɨra ngejanyamosɨkadkari kɨbo, tɔa i Kaip. 4Ndantad nat kad'n hɔn Jeju gid tilt kɨ'n tɔlɨna. 5Na elɨn anan: Maj kad kɨ hɔa kaglo ɗanah Pakɨt al, na ɓet a kɨse ɓai ku degt.
Mari kɨ Betanit ũ yib kɨ kootmbĩ dɔ Jejut
(Oo Mrk 14:3-9; Jã 12:1-8; Luk 7:36-50)
6Lon Jeju i Betanit, kam kujt lo Simõ kɨ ngebanj ye, 7dekɨdẽ mad ɗe roat kɨ kú albatɨr, kɨ yib kɨ kootmbĩ kɨ gata i ngãi i kamt, urr dɔ Jejut lon ndɨn ta nyasat ɓaitɔ. 8Lon ngéndoog oon titbe ye, ɗan wong na anan: Nya tuj kɨ titbe ye ndaa i ɗi?
9Yib'n non asɨ kad de ɗaw kɨ gat kɨ ngãibe, na taa nara ad ngéndog.
10Na Jeju oo ta'n ndɨ elɨn nõ ger ad eld an: Kɨtɔɗi i ndɨ i ndɔɔn ne ta dekɨdẽ'n ndɨn a? Ɗa sem nya kɨmaj. 11Kɨtɔ ngéndog ndɨn sesɨ ne kɨ ndɔgbe; na mĩ m'a mĩ nat sesɨ kɨ ndɔg al. 12Kɨtɔ yib'n dekɨdẽ ũ dɔmt nõ, i kɨta ɗan go rom kad dubɨm. 13Rota la m'ndɨ m'elsɨ kɨ ndim dõ ye, lo tube'n a lan mber Hoita kɨmaj 'nten tit kam duniat kɨtaagbe a ne, a ɔrrɨn ne hoi nya'n dekɨdẽ'n ɗan ɗa, kad i nya ga kamdɔat.
Judas la Jeju ji madngétaagt
(Oo Mrk 14:10-11; Luk 22:3-6)
14Kamla kɨkɨɗa ku kɨkɨlah gidaijoot, ĩn a kunɨna Iskariot, aw ro ngéjanyamosɨkadkarigt kɨbog. 15Na eld an: Ɗi i ndig kadmɨn, na ka m'laa jisɨt a?
Ĩgɨn non tɨdan nar sile kɨ ndah dɔmɨta adɨna. 16Kaglot'n non Judas mbagɨr sah kaglo kɨmaj kad'n lan Jeju jidt.
Jeju sanya nat kɨ ngéndoog lon ndɔ Pakɨt
(Oo Mrk 14:12-21; Luk 22:7-34; Jã 13:21-30; 1 Kor 11:23-25)
17Ndɔt kɨ dasabang lo bɨnag kɨlɔi kanj berrkasɨ, ngéndoog lo Jeju ɗe elɨna anan: Lokɨɗah i ndig kad kɨ ɗago nyasa Pakɨ tit jadi a?
18Eld an: Awɨn ɓe lo de mad, na elɨna anan: Bɨraɓe an: Kaglo lom i nderbe, ɓe loi la m'a m'ɗa nah Pakɨt nat kɨ ngéndoog lom ye.
19Ngéndoog ɗan tit'n Jeju ndadɨn mbera, na ɗan go Pakɨ.
Jeju da dɔ ngelan ji degt
(Oo Mrk 14:17-21)
20Lon lo sɔl woi ye, Jeju ndɨ ta nyasat nat kɨ ngéndoog lon kɨkɨlah gidaijoo. 21Lon ndɨ san nya ye, el an: Rota la m'ndɨ m'elsɨ kɨ ndim dõ ye, kɨkɨɗa kusɨt a lam ji degt.
22Kamkil ɗa ngéndoog ad dekɨɗen mbagɨr kela kan: I mĩ Bɨraɓe?
23Jeju turd an: De'n la jin go lomt kam ngo nyasat la i ngelam ji degt ye. 24Ngon de ndɨ aw lo koit kɨgo tat'n ndangɨn dan ne dɔa; na beto i lo de'n la Ngon de ji madngétaagt. De'n non i soot kad oojɨna al.
25Judas, kɨ ngelaa ji degt elta an: I mĩ Rabi?
Jeju tura an: El woi.
Nyasa kɨ dɔboit'n Jeju sa kɨ ngéndoog lon
(Oo Mrk 14:22-26; Luk 22:15-20; 1 Kor 11:23-25)
26Lon ndɨ san nya, Jeju un bɨna, na got'n njang dɔ ye, hɔ tet, kamla ad ngéndoog, na eld an: I taan, i san, ĩn ten i dãrom.
27Goot gog un kop, na got'n njang dɔ ye, ad'd kop na an: Ãin kamt ĩn tube, 28kɨta 'nten i mosɨm, mosɨ kunkɔ'n, ũ kɔ kɨta koosɨdeg, kɨta nyàgo majalg kɔ. 29M'ndɨ m'elsɨ kɨ ndim dõ: M'a m'ãi man kand nduun ɗan gog al bat, mbã ndɔt'n m'a m'ãi kɨ kij, nat sesɨ kam kõɓet lo Bɔwm.
30Goot ɔsɨn pag, kamla tee awɨn dɔ mbalbo Ɓirgt.
Jeju el kad Pierr a maj ta gerɨn
(Oo Mrk 14:26-31; Luk 22:31-34; Jã 13:36-38)
31Kamla Jeju eld an: Ndɔla 'nten gig a gasɨ tube kɨtatɔm, kɨta ndangɨn maktubt anan: M'a m'nda ngéngombatg, na batg kɨ kam ɓut't a tĩn na kɔ. 32Na lon m'a m'ɓai lo koit a ne, m'a m'aw kete nõsɨt dɔning Galilet.
33Pierr un tan ela'n an: Ĩla deg tube son kɨtatɔi kaa, mĩ m'a m'so al bat.
34Jeju ela an: Rota la m'ndɨ m'eli kɨ ndim dõ ye, ndɔla 'nten koon, a i maj ta gerɨm nja mɨta kete kamtã la kɨnja a ko ye.
35Pierr ela an: Ĩla sumba kad m'oi sei kaa, moin ɓai ho, na m'a m'maj ta geri al.
Na ngéndoog tube elɨn titbe ho.
Jeju elta kɨ Luwah Jesemanit
(Oo Mrk 14:32-42; Luk 22:39-46; Heb 5:7)
36Kamla Jeju aw sed lot mad'n a kunɨna Jesemani, na el ngéndoog lon an: I ndɨn nẽbe, na m'a m'aw m'elta kɨ Luwah nube.
37Jeju un Pierr kɨ ngan Jebede kɨjoo nat sen, mbagɨr ɗa kamkil kɨ kamkɔl. 38Taa ne, eld an: Ndilɨm ɗa kamkil mbã ga koi. I ndɨn nẽbe, na i ndɨn dɔgt sem.
39Na aw kɨ kete ngonsĩ, so ber, kɨ takumɨn, elta kɨ Luwah an: Bɔwm, ĩla i root a ne, kad kop'n non tɔi sãi romt. Na kɨ i ɗa ndig lom al, na ndig loi tã.
40Jeju tel ɗe ro ngéndoogt lon, na ngahd to ɓin; la el Pierr an: Asɨn ndɨ dɔgt sem kum kàd kɨɗa ale? 41I ndɨn dɔgt, na elɨn ta kɨ Luwah, kad i son kam nát al, ndil aw kɨ ndig ɗa na dãro i tõ.
42Kõjoo aw kɨ kete ngonsĩ ɓaitɔ, na elta kɨ Luwah titbe: Bɔwm, ĩla asɨ kad kop'n ndɨn tɔi, kanj kad m'ãi a ne, kad ndig loi tã la i ɗa ye.
43Jeju tel ɗe ro ngéndoogt lon na ngahd to ɓin ɓaitɔ, kɨta kumd ɔi dɨrɨr kɨ ɓi. 44Tĩnyad, na aw kɨ kete gog tɔ, elta kɨ Luwah kɨkõmɨta na tag'n el kete nõ la tel el tɔ ye. 45Kamla ɗe ro ngéndoogt lon na eld an: I ɓin ɓaita, na i taan kò rosɨ ta. Oon dɔkàd'n a lan Ngon de ji ngéɗamajalt i nderbe. 46I ɓain dõ. J'awɨn. Oon so, ngelam ji degt ɗe woi.
Judas la Jeju ji madngétaagt ad hɔna
(Oo Mrk 14:43-50; Luk 22:47-53; Jã 18:3-11)
47Jeju ɗa elta ɓaitɔ lon Judas, kɨkɨɗa ku kɨkɨlah gidaijoot, ɗe nat kɨ ɓut deg koosɨg ngéto kiyaɗɔɔg, kɨ gɔlg jidt, deg'n non ngéjanyamosɨkadkari kɨbog, kɨ kɨbo lo Juipg la land ye. 48Ngelaa ji degt dad nyakɔj mad an: De'n m'a m'il kɔta nõ la i ĩ ye, i hɔna.
49Tentenbe aw ro Jejut, na el an: Lapia, Rabi. Na il kɔta. 50Jeju ela an: Nam i ɗa kɨla loi.
Kamla deg'n non awɨn ro Jejut ndan jid dɔat hɔna ne. 51Na oon kɨkɨɗa ku ĩgɨtɨn ĩn nat kɨ Jeju, nda kiyaɗɔɔ lon tui kam hawat, gan mbi ɓer lo ngejanyamosɨkadkari kɨbo pit, gang. 52Kamla Jeju ela an: I la kiyaɗɔɔ loi gootat gog, kɨta deg tube'n a ɔin kiyaɗɔɔ kɨ jidt ye, a tɔlɨnd kɨ kiyaɗɔɔ ho. 53I gaa an m'asɨ kad m'kun Bɔwm kad la kɨ bahbo koosɨ malaikag kɨ ngéɗɔɔg tɔi dub kɨlah gidaijoo, kad ɗan sem ale? 54Titbãi a tɔlɨn ne ta tag'n ndangɨn kam maktubt anan sumba kad i titbe ye a?
55Dɔ kàdt'n non Jeju el bakad koosɨg an: I ɗen kɨ kiyaɗɔɔg kɨ gɔlg kad i hɔmɨn ne tit mĩ ngekumɗob be. Kɨ ndɔ tube mĩ kam kuj ndub Luwaht m'ndɨ ber m'ndoo deg, na i hɔmɨn al. 56Na nya 'nten ɗa nya kad tɔlɨn ne ta tag kɨ ndang lo ngékeltag kɨta Luwaht.
Kamla ngéndoog nyana kɔ tube na sun lui.
Jeju ɗa nõ ngégangtagt
(Oo Mrk 14:23-65; Luk 22:54,64-65; Jã 18:13-14,19-24)
57Deg'n hɔn Jeju ye ɔrrɨna awɨn sia ɓe lo Kaip, bɨra ngejanyamosɨkadkari, lot'n ngéndang maktubg kɨ kɨbog lo Juipg kawɨn na kɨ tit. 58Pierr taa ne, a ndulo go Jeju ko sãi mbã kɨ nat ɓet lo bɨra ngejanyamosɨkadkari; andt, na ndɨ ber nat kɨ ngan ngékɨlag kad n'oo ke titbãi a tɔlɨn ne ta nya'n non a? 59Na bɨra ngéjamosɨ kadkarig kɨ ngégangta ku juipgt tube ndɨ sahn de mad kad manaj kɨ ngom dɔ Jejut kad gangɨn ne ta koi dɔat; 60na ke ngémanaj kɨ ngom ngãibe ɗen kaa ne, ngahn ta mad dɔat al bat. Goot gog kamla deg joo ɗen, 61elɨn kɨ ndid dõ anan: dekɨdɨngã'n ɗan el an: M'asɨ kad m'tuj lo kɨjaɓat lo Luwah na m'a m'ɗaa gog kam ndɔt kɨmita. 62Bɨra ngejanyamosɨkadkari kɨbo bãi dõ, na ela an: Ta mad kɨ a i tur goto oo? Ta ɗi deg'n ɗan ɗa elɨn dɔit a?
63Na Jeju ɗa tan mbo. Bɨra ngejanyamosɨkadkari ela an: M'ndɨjei, ɗoowai kam tɔ Luwaht kɨ kumkajir, kad elj, ke ĩ la ĩ Krist Ngon Luwah ye a?
64Jeju tura an: El woi. Na nya 'nten koon, m'ndɨ m'elsɨ kɨ ndim dõ, labe kɨnõt a oon Ngon de ndɨ ko jikõ Luwaht, ndɨ ɗe dɔ kilndiigt kɨ dɔrãt dõ tɔ.
65Kamla bɨra ngejanyamosɨkadkari til kub ront na an: Elta kɨmal, j'a kɨ ge ngémanajg tɔ kɨ ɗan ɗi. I ɗa oon dɔ ta kɨmal loa kɨ mbisɨ. 66Ta gaasɨ i ɗi?
Turɨna anan: Asɨ koi.
67Kamla tuwɨn horr takumat, tɨgana kɨ jid ngũingũi; na kɨmadg tɨndan kɔta. 68Elɨna anan: I ndɔ ndil ad j'oo, Krist, nõ ndai a?
Pierr maj ta ger Jeju
(Oo Mrk 14:66-72; Luk 22:56-62; Jã 18:15-18,25)
69Na Pierr ndɨ ber tɨga natɓet. Ɓer kɨdẽ mad ɗe roat ela an: Ĩ kaa ĩ nat kɨ Jeju de kɨ Galilet nõ ho?
70Na maj nõ degt tube an: M'ger ta'n i ge kel nõ al.
71Lon ndɨ aw kɨ n'tee kɨ tabit't, ɓer kɨdẽ mad ooa, na el deg'n ɗan nõbe ye an: De'n ɗan maɗi i nat kɨ Jeju kɨ Najaret't ho.
72Majta gog tɔ, na nda yo an: M'ger de'n non al bat.
73Goot gog ngonsĩ, deg'n ɗan nõbe ɗe elɨn Pierr anan: Rota ĩ kaa ĩ ku degt'n non ho, takeli la ɗa ad deg gerɨn ye.
74Kamla Pierr mba girr nda yo kɨ tɔgɨn kɨ ndɔl an: M'ger de'n non al.
Tentenbe kɨnja kɔ. 75Kam Pierr ãi ga dɔ ta'n Jeju ela an: Kɨnja a ko al ɓaitɔ a ne, a i maj ta gerɨm nja mɨta nõ.
Tee tɨga na man nõ kɨ tɨngabang kaya bugug.
Zur Zeit ausgewählt:
:
Markierung
Kopieren
Vergleichen
Teilen
Möchtest du deine gespeicherten Markierungen auf allen deinen Geräten sehen? Erstelle ein kostenloses Konto oder melde dich an.
Mbai Bible Revision © Bible Society of Chad, 2015.