Populära bibelverser från FÖRSTA KUNGABOKEN 17

Dela

För så säger Jahve, Israels Gud: Mjölet i krukan ska inte ta slut och olja ska inte fattas i kannan fram till den dag då Herren sänder regn på jorden.”

Elia från Tishbe bodde som främling i Gilead. Han sa till Ahab: ”Så sant Jahve lever, Israels Gud som jag står inför: Under de här åren ska det varken bli dagg eller regn om inte jag befaller det.”

Elia sa: ”Var inte rädd. Gå och gör som du sagt. Men tillaga först åt mig lite bröd och bär ut till mig. Därefter kan du laga till åt dig och din son.

Hon sa: ”Så sant Jahve din Gud lever, jag har ingen brödbit, bara en näve mjöl i krukan och lite olja i kannan. Jag samlar nu ihop några vedpinnar och ska gå hem och laga till något åt mig och min son. Vi ska äta det och sedan dö.”

”Res dig upp och gå till Sarefat, som hör till Sidon, och slå dig ner där! Jag har befallt en änka att förse dig med mat där.”

Mjölet i krukan tog inte slut och ingen olja fattades i kannan. Det blev precis som Herren hade sagt genom Elia.

Hon gick och gjorde precis som Elia hade sagt. Och Elia och änkan och hennes husfolk hade sedan mat under många dagar.

Så han reste sig upp och gick till Sarefat. När han kom till stadsporten såg han där en änka som samlade ved. Han ropade till henne: ”Var snäll och hämta lite vatten åt mig i ett kärl så jag får dricka.”

Du ska dricka ur bäcken. Och jag har befallt korparna att förse dig med mat där.”

När hon gick för att hämta det ropade han efter henne: ”Var snäll och ta med en bit bröd åt mig!”

Korparna kom till honom med bröd och kött både på morgonen och kvällen. Och han drack ur bäcken.

Men bäcken torkade ut efter en tid eftersom det inte regnade i landet.

Då sa kvinnan till Elia: ”Nu vet jag att du är en gudsman och att Herrens ord i din mun är sanning.”

Elia gjorde som Herren sagt. Han gick iväg till bäcken Kerit öster om Jordanfloden och slog sig ner där.

Herren lyssnade till Elia. Pojkens själ vände åter in i honom och han fick liv igen.