LUKASEVANGELIET 18
18
Liknelsen om änkan och domaren
1Jesus berättade för dem en liknelse för att illustrera att de alltid borde be utan att ge upp: 2ˮI en stad fanns en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor. 3I samma stad fanns en änka som oavbrutet kom till honom och sa: ʼSkipa rättvisa åt mig gentemot min motpart.ʼ 4Till en början vägrade han, men sedan sa han till sig själv: ʼÄven om jag inte fruktar Gud eller respekterar någon människa 5ska jag ändå skipa rättvisa åt den här änkan så besvärlig som hon är. Hon kommer annars att pina ihjäl mig med sitt rännandeʼ.ˮ
6Och Herren sa: ˮNi hör vad den orättfärdige domaren säger. 7Skulle då inte Gud ge rättvisa åt sina utvalda som ropar till honom dag och natt? Och skulle han dröja? 8Jag säger er: Han ska ge dem rättvisa, och det snart. Men ska Människosonen när han kommer finna tro på jorden?ˮ
Liknelsen om farisén och skatteindrivaren
9Jesus berättade även denna liknelse för några som litade på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra: 10ˮTvå män gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andre skatteindrivare. 11Farisén stod för sig själv och bad: ʼGud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor, bedragare, orättfärdiga, äktenskapsbrytare, eller som den där skatteindrivaren. 12Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag tjänar.ʼ 13Men skatteindrivaren stod på avstånd och ville inte ens blicka upp mot himlen utan slog sig för bröstet och sa: ʼGud, var inte vred på mig, syndaren.ʼ 14Jag säger er: Han gick hem rättfärdig, inte den andre. För den som upphöjer sig ska bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd.ˮ
Jesus och barnen
15Man bar även fram spädbarn till Jesus för att han skulle röra vid dem. Lärjungarna tillrättavisade dem när de såg det. 16Men Jesus kallade dem till sig och sa: ˮLåt de små barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana. 17Det jag säger till er är sant: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig in dit.ˮ
En rik man
18En högt uppsatt person frågade Jesus: ˮGode Lärare, vad ska jag göra för att få evigt liv?ˮ 19Jesus svarade: ˮVarför kallar du mig god? Ingen är god utom en - Gud. 20Du känner till buden: Begå inte äktenskapsbrott, Mörda inte, Stjäl inte, Vittna inte falskt, Hedra din far och din mor.ˮ 21Mannen sa: ˮAllt detta har jag hållit från min ungdom.ˮ 22Jesus hörde det och sa: ˮDet återstår en sak för dig. Sälj allt du äger och dela ut till de fattiga, då har du en skatt i himlen. Och kom sedan och följ mig.ˮ 23När mannen hörde detta blev han förtvivlad eftersom han var mycket rik. 24Jesus såg att han blev förtvivlad och sa: ˮHur svårt är det inte för de förmögna att komma in i Guds rike. 25Det är lättare för en kamel att gå igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.ˮ 26De som hörde detta frågade: ˮVem kan då bli frälst?ˮ 27Han svarade: ˮDet som är omöjligt för människor är möjligt för Gud.ˮ
28Petrus sa: ˮVi har ju lämnat allt vi ägde och följt dig.ˮ 29Jesus sa till dem: ˮDet jag säger till er är sant: Var och en som lämnat hus eller hustru eller bröder eller föräldrar eller barn för Guds rikes skull, 30ska få mångfaldigt igen redan här i tiden, och sedan evigt liv i den kommande världen.ˮ
Jesu tredje förutsägelse om sin död och uppståndelse
31Jesus tog de tolv avsides och sa till dem: ˮLyssna, vi går upp till Jerusalem. Och allt som genom profeterna är skrivet om Människosonen ska gå i uppfyllelse. 32För han ska överlämnas åt hedningarna, och de ska håna och skymfa honom och spotta på honom. 33Och efter att ha pryglat honom ska de döda honom, och på tredje dagen ska han uppstå.ˮ 34Men lärjungarna begrep ingenting av detta. Det var fördolt för dem, och de kunde inte förstå vad han sa.
En blind man utanför Jeriko botas
35Det hände sig när Jesus närmade sig Jeriko att där satt en blind man vid vägen och tiggde. 36Han hörde folk gå förbi och frågade vad som stod på. 37Man talade om för honom att det var Jesus från Nasaret som gick förbi. 38Då ropade han: ˮJesus, Davids son, förbarma dig över mig!ˮ 39De som gick främst sa strängt åt honom att tiga. Men han ropade bara ännu mer: ˮDavids son, förbarma dig över mig!ˮ 40Jesus stannade och befallde att mannen skulle ledas fram till honom. När han kom nära frågade Jesus: 41ˮVad vill du att jag ska göra för dig?ˮ Han svarade: ˮHerre, jag vill kunna se igen.ˮ 42Jesus sa till honom: ˮSe igen. Din tro har botat dig.ˮ 43Och omedelbart kunde han se, och han följde Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det lovsjöng Gud.
Currently Selected:
LUKASEVANGELIET 18: SB
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Learn more about Svenskbibel