Amavesi eBhayibheli adumile avela kokuthi Romarbrevet 8

Dlulisela

Vi vet att Gud i allting verkar för något gott för dem som älskar honom och som han har kallat enligt sin plan.

Jag är övertygad om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som finns nu eller som kommer att finnas i framtiden, varken krafter i höjden eller i djupet eller något annat i skapelsen kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.

Dessutom hjälper Guds Ande oss i vår svaghet. Vi vet ju inte ens vad vi ska be om, men Anden vädjar för oss med outtalade ord.

Vad drar vi då för slutsats av detta? Jo, att om Gud är på vår sida, vem kan då vara emot oss?

Det blir alltså ingen fällande dom för dem som är i Kristus Jesus.

Det mänskliga sinnelaget medför död, men det andliga leder till liv och frid.

Men mitt i allt detta vinner vi en fullkomlig seger genom honom som har visat oss sin kärlek.

Jag anser att de lidanden vi får gå igenom här i denna tid inte betyder någonting jämfört med den härlighet som en dag ska uppenbaras för oss.

Vem kan skilja oss från Kristus kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse, svält, nakenhet, fara eller svärd?

Och han, som känner allas hjärtan, vet vad Anden menar, för Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.

för alla som leds av Guds Ande är Guds barn.

De som styrs av sin mänskliga natur tänker på sådant som tillfredsställer den mänskliga naturen, men de som styrs av Anden tänker på sådant som är i överensstämmelse med Anden.

Gud skonade ju inte ens sin egen Son, utan utlämnade honom för att rädda oss alla. Skulle han då inte vara beredd att skänka oss allt annat också tillsammans med honom?

Anden vittnar med vår ande att vi är Guds barn. Men om vi är Guds barn, är vi också arvingar till Gud, tillsammans med Kristus, om vi lider tillsammans med honom för att en dag få dela härligheten med honom.

Det mänskliga sinnelaget är fientligt mot Gud, för det underordnar sig inte Guds lag och kan inte heller göra det.

Hela skapelsen väntar med spänning på att få se Guds barn uppenbaras.

Vi vet att hela skapelsen våndas som en kvinna när hon ska föda barn.