2. Mose 33
33
Ko čilačo koova, hoy i Israelitarya kran, khaytell len
1O baro Devel penas ap o Moseste: “Djan doureder, tou oun kol menshe, kolen tou dran o them Egiptia vin anal. Djan an ko them, kay me man sovel dom glan o Abraham, o Isaak oun o Yakob oun lenge penom: T'mare čaven dau me kava them. 2Oun me bičrau i bolepaskro. Kova djal glan t'mende. Oun me tradau i vavar menshen an kava them vin: i Kanaanitarya, i Amorarya, i Hetarya, i Perisarya, i Hivarya oun i Yebousarya. 3Yaake anau t'men an ko them, kay hi boud thoud oun gvin#33:3 gvin honigo . Me vau gar t'mentsa. T'mer djivenn pal t'maro shero oun kamenn gar te shounell. Oun me doms nay t'men moulo ap o drom, te djoms t'mentsa.”
4Har i Israelitarya kol phare laba shounan, rovan lengre djia, oun kek lendar čivas bouder peskro sonakay oun roup ap peste. 5Yaake kran le, hoy o baro Devel o Moseske penas. Leske penas lo: “Pen ap i Israelitarya: T'mer djivenn pal t'maro shero oun kamenn gar te shounell. Te voms me t'mentsa i tikno tsiro ap o drom, doms me t'men moulo. Čivenn kanna t'maro sonakay oun roup tele! Pal kova kamau me dikell, hoy t'mentsa krau.” 6Yaake čivan i Israelitarya pengro sonakay oun roup tele, har his le pash i berga Horeb.
O Debleskro plarhteno kheer
7Hako kopo, kay djan i Israelitarya ap i vavar platsa, čivas o Mose o plarhteno kheer pre vin glan koy platsa, kay i menshe hi. Yob penas: “Kova hi ko kheer, kay o baro Devel t'mentsa khetne vell.” Hako Israelitari, kay kamas o baro Deblestar čomone te poučell, hounte djas kote.
8Hako kopo har djas o Mose vin pash o Debleskro plarhteno kheer, stan i tsele Israelitarya pre oun djan an i voudya glan lengre plarhtene khera, oun ačan koy tardo. Yon dikan o Moseske palla, har yob pash o Debleskro plarhteno kheer djas. 9Vas lo koy, vas i bari folka tele oun ačas pral ko voudar tardo. Oun o baro Devel rakras o Moseha. 10Har dikan i Israelitarya koy folka pash ko voudar, vitsran pen le tele hakeno glan peskro khereskro voudar, te mangenn le o Debles an. 11O baro Devel rakras o Moseha, har mala rakran khetne, kay dikenn pen an i yaka. Palle djas o Mose pale ap i platsa, kay i menshe hi. Leskro terno boudepaskro, o Yosua, – koleskro dad hi o Noun, – ačas an o Debleskro plarhteno kheer.
O Mose kamell o Debleskro raylepen te dikell
12O Mose penas ap o baro Debleste: “Tou penal mange, te anap me kal menshen an o them Kanaan. Tou sikral man gar, kones tou mantsa bičreh. Tou penal, te prindjreh man oun djineh miro lab, oun te dikeh lačes ap mande. 13Te dikeh lačes ap mande, mouk man tiro drom te djinell. Me kamau tout feteder te hayvell, te krap, hoy mishto hi glan tire yaka. Biste kova gar: Kol menshe hi tire menshe.”
14O Devel penas: “Me djau glan toute oun anau tout an i them, kay tou khere hal.”
15O Mose penas ap leste: “Te djah tou gar mentsa, palle biče men gar katar krik! 16Tou te djah mentsa, palle hayvell hakeno, te dikeh lačes ap mande oun ap kal menshende. Yaake sikreh i tsele vavar menshende ap kay phoub, te ham kouč touke.”
17O baro Devel penas ap o Moseste: “Ninna kava, hoy tou mandar mangal, kamau me te krell. Tou hal lačes glan mire yaka, me prindjrau tout oun djinau tiro lab.”
18O Mose mangas: “Mouk man tiro raylepen te dikell!”
19“Mishto”, penas o baro Devel: “Me kamau glan toute te djal, te dikess tou miro tselo lačepen. Oun miro lab Baro Devel rakrau me glan toute vin. Me hom lačo koneske, kones me kamau. Oun krau miro dji pre koneske me kamau. 20Mire yaka oun miro mouy dikess tou gar. Kek mensho, kay dikas man, ačell djido. 21Tou nay ačeh pash mande kate ap i baro bar tardo. 22Te djau me an miro raylepen glan toute, čivau me tout mank i bare barra, oun rikrau miro vast pral toute, bis te djom doureder. 23Palle lau miro vast pale, oun tou nay dikeh mange palla. Mire yaka oun miro mouy nay dikell kek.”
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
2. Mose 33
33
Ko čilačo koova, hoy i Israelitarya kran, khaytell len
1O baro Devel penas ap o Moseste: “Djan doureder, tou oun kol menshe, kolen tou dran o them Egiptia vin anal. Djan an ko them, kay me man sovel dom glan o Abraham, o Isaak oun o Yakob oun lenge penom: T'mare čaven dau me kava them. 2Oun me bičrau i bolepaskro. Kova djal glan t'mende. Oun me tradau i vavar menshen an kava them vin: i Kanaanitarya, i Amorarya, i Hetarya, i Perisarya, i Hivarya oun i Yebousarya. 3Yaake anau t'men an ko them, kay hi boud thoud oun gvin#33:3 gvin honigo . Me vau gar t'mentsa. T'mer djivenn pal t'maro shero oun kamenn gar te shounell. Oun me doms nay t'men moulo ap o drom, te djoms t'mentsa.”
4Har i Israelitarya kol phare laba shounan, rovan lengre djia, oun kek lendar čivas bouder peskro sonakay oun roup ap peste. 5Yaake kran le, hoy o baro Devel o Moseske penas. Leske penas lo: “Pen ap i Israelitarya: T'mer djivenn pal t'maro shero oun kamenn gar te shounell. Te voms me t'mentsa i tikno tsiro ap o drom, doms me t'men moulo. Čivenn kanna t'maro sonakay oun roup tele! Pal kova kamau me dikell, hoy t'mentsa krau.” 6Yaake čivan i Israelitarya pengro sonakay oun roup tele, har his le pash i berga Horeb.
O Debleskro plarhteno kheer
7Hako kopo, kay djan i Israelitarya ap i vavar platsa, čivas o Mose o plarhteno kheer pre vin glan koy platsa, kay i menshe hi. Yob penas: “Kova hi ko kheer, kay o baro Devel t'mentsa khetne vell.” Hako Israelitari, kay kamas o baro Deblestar čomone te poučell, hounte djas kote.
8Hako kopo har djas o Mose vin pash o Debleskro plarhteno kheer, stan i tsele Israelitarya pre oun djan an i voudya glan lengre plarhtene khera, oun ačan koy tardo. Yon dikan o Moseske palla, har yob pash o Debleskro plarhteno kheer djas. 9Vas lo koy, vas i bari folka tele oun ačas pral ko voudar tardo. Oun o baro Devel rakras o Moseha. 10Har dikan i Israelitarya koy folka pash ko voudar, vitsran pen le tele hakeno glan peskro khereskro voudar, te mangenn le o Debles an. 11O baro Devel rakras o Moseha, har mala rakran khetne, kay dikenn pen an i yaka. Palle djas o Mose pale ap i platsa, kay i menshe hi. Leskro terno boudepaskro, o Yosua, – koleskro dad hi o Noun, – ačas an o Debleskro plarhteno kheer.
O Mose kamell o Debleskro raylepen te dikell
12O Mose penas ap o baro Debleste: “Tou penal mange, te anap me kal menshen an o them Kanaan. Tou sikral man gar, kones tou mantsa bičreh. Tou penal, te prindjreh man oun djineh miro lab, oun te dikeh lačes ap mande. 13Te dikeh lačes ap mande, mouk man tiro drom te djinell. Me kamau tout feteder te hayvell, te krap, hoy mishto hi glan tire yaka. Biste kova gar: Kol menshe hi tire menshe.”
14O Devel penas: “Me djau glan toute oun anau tout an i them, kay tou khere hal.”
15O Mose penas ap leste: “Te djah tou gar mentsa, palle biče men gar katar krik! 16Tou te djah mentsa, palle hayvell hakeno, te dikeh lačes ap mande oun ap kal menshende. Yaake sikreh i tsele vavar menshende ap kay phoub, te ham kouč touke.”
17O baro Devel penas ap o Moseste: “Ninna kava, hoy tou mandar mangal, kamau me te krell. Tou hal lačes glan mire yaka, me prindjrau tout oun djinau tiro lab.”
18O Mose mangas: “Mouk man tiro raylepen te dikell!”
19“Mishto”, penas o baro Devel: “Me kamau glan toute te djal, te dikess tou miro tselo lačepen. Oun miro lab Baro Devel rakrau me glan toute vin. Me hom lačo koneske, kones me kamau. Oun krau miro dji pre koneske me kamau. 20Mire yaka oun miro mouy dikess tou gar. Kek mensho, kay dikas man, ačell djido. 21Tou nay ačeh pash mande kate ap i baro bar tardo. 22Te djau me an miro raylepen glan toute, čivau me tout mank i bare barra, oun rikrau miro vast pral toute, bis te djom doureder. 23Palle lau miro vast pale, oun tou nay dikeh mange palla. Mire yaka oun miro mouy nay dikell kek.”
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.