Apostlagärningarna 5
NUB
5
Ananias och Sapfeiras bedrägeri
1En man som hette Ananias sålde en egendom tillsammans med sin hustru Sapfeira. 2Men med sin hustrus vetskap behöll han en del av köpesumman och överlämnade resten framför apostlarna.
3Då sa Petrus: ”Ananias, varför har du låtit Satan fylla ditt hjärta så att du ljuger för den heliga Anden och behåller en del av det du fått för din jord? 4Den var väl din när du ägde den och du disponerade väl över pengarna när den var såld? Varför har du i ditt hjärta bestämt dig för göra något sådant? Det är inte för människor du har ljugit utan för Gud.”
5När Ananias hörde dessa ord, föll han död ner på golvet och alla som hörde om händelsen blev helt förskräckta. 6Några yngre män kom sedan och svepte in honom och bar ut honom och begravde honom.
7Ungefär tre timmar senare kom Ananias hustru dit utan att veta vad som hade hänt. 8Petrus frågade henne då: ”Var det här hela den summa ni fick för jorden?”
”Ja”, svarade hon, ”det var det.”
9Då sa Petrus: ”Hur kunde ni komma överens om att försöka lura Herrens Ande? De steg du just hör utanför dörren är stegen av de män som har begravt din man och nu ska de bära ut dig också.”
10I samma stund föll hon ner framför Petrus och dog. När de unga männen kom in och fick se att hon var död, bar de ut henne också och begravde henne bredvid hennes man. 11Hela församlingen, och alla andra som hörde om detta, blev mycket förskräckta.
Många blir botade
12Genom apostlarna skedde många tecken och under bland folket. De troende möttes regelbundet i Salomos pelarhall. 13Ingen annan vågade förena sig med dem, men folket visade dem stor respekt 14och allt fler började tro på Herren Jesus, både män och kvinnor. 15Man bar också ut sjuka på gatorna och lade dem på bäddar och bårar för att åtminstone Petrus skugga skulle falla på dem när han gick förbi. 16Även från orterna runt omkring Jerusalem kom det många. Man tog med sig sjuka och sådana som plågades av orena andar och alla blev botade.
Apostlarna arresteras på nytt
17Översteprästen och hans anhängare som var saddukeer blev mycket avundsjuka 18och lät arrestera apostlarna och sätta dem i fängelse.
19Men på natten kom en ängel från Herren och öppnade fängelseportarna och förde ut dem och sa: 20”Gå och ställ er i templet och berätta för folket allt om detta nya liv.”
21De lydde och tidigt på morgonen gick de till templet och började undervisa.
När översteprästen och hans närmaste män kom, kallade de samman det judiska rådet, alla beslutsfattarna i Israel. Och de skickade bud till fängelset för att hämta apostlarna. 22Men när tjänarna kom till fängelset, kunde de inte hitta dem där. Männen återvände då och rapporterade: 23”Fängelseportarna var låsta och vakterna stod utanför, men när vi öppnade fanns det ingen där.”
24När officeren vid tempelvakten och översteprästerna hörde detta, blev de mycket förvånade och undrade vad som kunde ha hänt. 25Men då kom någon och berättade att de män som de hade fängslat just nu stod i templet och undervisade folket.
26Officeren gick då dit tillsammans med sina vakter och hämtade dem, men utan våld, för de var rädda för att bli stenade av folket.
27När apostlarna hämtats och ställts inför rådet, började översteprästen förhöra dem: 28”Vi förbjöd er strängt att tala eller undervisa i det namnet och ändå har ni fyllt hela Jerusalem med er undervisning och anklagar oss för att ha dödat honom!” 29Men Petrus och de andra apostlarna svarade: ”Man måste lyda Gud mer än människor. 30Våra förfäders Gud uppväckte Jesus från de döda efter att ni hade hängt upp honom på ett kors och dödat honom. 31Honom har Gud upphöjt med sin makt och gjort honom till en härskare och frälsare, så att Israel kan vända om och få förlåtelse för sina synder. 32Vi kan själva vittna om detta och det kan också den heliga Anden som han har gett till dem som lyder honom.”
33När medlemmarna i rådet hörde detta, blev de ursinniga och ville döda dem. 34Men då ingrep en av fariseerna#5:34 Se not till Matt 5:20. i rådet som hette Gamaliel, en laglärare som hela folket respekterade. Han reste sig upp och bad att apostlarna skulle föras ut en stund. 35Sedan sa han: ”Israeliter, tänk er noga för innan ni gör något med de här männen! 36För ett tag sedan var det Theudas som gav sig ut för att vara något. Han hade kanske fyrahundra personer som följde honom. Men när han dödades, spreds anhängarna åt olika håll och rörelsen dog ut. 37Därefter vid tiden för skattskrivningen, kom Judas från Galileen. Han fick med sig en stor mängd människor, men också han blev dödad och alla hans efterföljare skingrades. 38Därför föreslår jag att ni lämnar de här männen ifred och låter dem gå. Om detta bara är ett mänskligt påhitt, då kommer det snart att rinna ut i sanden. 39Men om det är från Gud, då kan ni inte stoppa dem. Se upp så att ni inte strider mot Gud själv!”
40Medlemmarna i rådet accepterade hans förslag, kallade in apostlarna och lät dem piskas. Sedan förbjöd man dem än en gång att undervisa i Jesus namn och lät dem gå. 41Men apostlarna lämnade rådssalen, glada över att de hade ansetts värdiga att förnedras på grund av Namnet. 42Och varje dag fortsatte de att undervisa både i templet och i hemmen och sprida evangeliet om att Jesus är Messias.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

Copyright © 2015 av Biblica, Inc.®

Utgiven med tillstånd från Biblica, Inc.® Alla rättigheter förbehållna över hela världen.

Lär dig mer om nuBibeln