Psaltaren 22

22
Messias lidande och seger
1För sångmästaren, efter "Morgonrodnadens hind", en psalm av David.
2
Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?
Jag brister ut och klagar,
men min frälsning är fjärran.
3Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte,
och om natten, men jag får ingen ro.
4Dock är du den Helige,
den som tronar på Israels lovsånger.
5På dig förtröstade våra fäder,
de förtröstade och du befriade dem.
6Till dig ropade de och fick hjälp,
på dig förtröstade de och kom ej på skam.
7Men jag är en mask och inte en människa,
hånad av människor, föraktad av folket.
8Alla som ser mig hånar mig,
de spärrar upp munnen,
de skakar på huvudet:
9"Anförtro dig åt Herren!
Han skall befria och rädda honom,
han har ju honom kär."
10Det var du som hämtade mig ut ur moderlivet
och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
11På dig är jag kastad ända från modersskötet,
redan i moderlivet var du min Gud.
12Var inte långt ifrån mig, ty nöd är nära,
och ingen finns som hjälper.
13Tjurar i mängd omger mig,
Basans oxar omringar mig.
14Som glupande och rytande lejon
spärrar de upp gapet mot mig.
15Jag är lik vatten som hälls ut,
alla mina leder har skilts åt.
Mitt hjärta är som vax,
det smälter i mitt inre.
16Min kraft är uttorkad som en lerskärva,
min tunga fastnar i gommen,
du lägger mig i dödens stoft.
17Hundar omger mig,
de ondas hop omringar mig,
mina händer och fötter har de genomborrat.
18Jag kan räkna alla mina ben,
de ser på mig, de stirrar.
19De delar mina kläder mellan sig
och kastar lott om min klädnad.
20Men du, Herre, var inte långt borta,
du, min styrka, skynda till min hjälp!
21Rädda min själ från svärdet,
mitt liv ur hundarnas våld.
22Fräls mig från lejonets gap
och från vildoxarnas horn
- du bönhör mig.
23Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder,
mitt i församlingen skall jag lovsjunga dig.
24Ni som fruktar Herren, lova honom,
ära honom, alla Jakobs barn,
bäva för honom, alla Israels barn.
25Ty han föraktade inte den förtrycktes elände
och såg inte på honom med avsky.
Han dolde inte sitt ansikte för honom,
när han ropade lyssnade han till honom.
26Från dig kommer min lovsång i den stora församlingen,
jag får infria mina löften inför dem som fruktar honom.
27De ödmjuka skall äta och bli mätta,
de som söker Herren
skall lova honom.
Era hjärtan skall leva för evigt.
28Alla jordens ändar skall tänka på det
och omvända sig till Herren.
Hednafolkens alla släkter skall tillbe inför dig.
29Ty riket är Herrens,
han råder över hednafolken.
30Alla mäktiga på jorden skall äta och tillbe.
Inför honom skall de böja knä,
alla de som far ner i stoftet,
de som ej kan hålla sin själ vid liv.
31De efterkommande skall tjäna honom,
kommande släkten skall få höra om Herren.
32De skall träda fram och förkunna hans rättfärdighet
för det folk som skall födas,
att han har gjort det.

Märk

Dela

Kopiera

None

Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in

YouVersion använder cookies för att anpassa din upplevelse. Genom att använda vår webbplats accepterar du vår användning av cookies enligt beskrivningen i vår Integritetspolicy