Matteusevangeliet 14
B2000
14
Johannes döparens död
1Vid samma tid fick tetrarken Herodes höra talas om Jesus, 2och han sade till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför kan sådana krafter verka genom honom.«
3Det var så att Herodes hade låtit gripa Johannes och slå honom i bojor och sätta honom i fängelse. Anledningen var Herodias, hans bror Filippos hustru. 4Johannes hade nämligen sagt till honom: »Det är inte tillåtet för dig att leva ihop med henne.« 5Herodes ville döda honom men vågade inte för folket, som menade att Johannes var en profet. 6Men när Herodes firade sin födelsedag dansade Herodias dotter inför sällskapet och gjorde honom så förtjust 7att han med ed lovade att ge henne vad hon än begärde. 8På uppmaning av sin mor sade hon: »Låt mig genast få Johannes döparens huvud på ett fat.« 9Kungen blev bedrövad, men för edens och gästernas skull befallde han att hon skulle få det, 10och han lät halshugga Johannes i fängelset. 11Man bar in huvudet på ett fat och gav det till flickan, och hon bar det till sin mor. 12Johannes lärjungar kom dit och hämtade hans döda kropp och begravde den. Sedan gick de och berättade för Jesus vad som hade hänt.
Mat åt fem tusen
13När Jesus hörde detta drog han sig undan och for över sjön till en öde trakt för att vara ensam. Men folket i städerna fick reda på det och följde efter honom till fots. 14När han steg i land fick han se en stor skara människor, och han fylldes av medlidande med dem och botade dem som var sjuka. 15På kvällen kom lärjungarna till honom och sade: »Trakten är öde och det har redan blivit sent. Låt folket gå härifrån, så att de kan köpa sig mat borta i byarna.« 16Jesus svarade: »De behöver inte gå härifrån. Ge dem något att äta, ni själva.« 17De sade: »Här har vi inte mer än fem bröd och två fiskar.« — 18»Lämna dem till mig«, svarade han. 19Han sade åt folket att slå sig ner i gräset, och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och läste tackbönen. Sedan bröt han bröden och gav dem till lärjungarna, och lärjungarna gav dem till folket. 20Alla åt och blev mätta, och man samlade ihop de överblivna bitarna, tolv fulla korgar. 21De som hade ätit var omkring fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
Jesus går på vattnet
22Sedan befallde han sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg till andra sidan sjön medan han skickade hem folket. 23Så snart han hade gjort det gick han upp på berget för att vara för sig själv och be. Där var han ensam när det blev kväll. 24Båten var då redan långt från land och kämpade mot vågorna, eftersom det var motvind. 25Strax före gryningen kom han till dem, gående på sjön. 26När lärjungarna fick se honom gå på sjön blev de förskräckta och trodde att det var en vålnad, och de skrek av rädsla. 27Men genast talade Jesus till dem och sade: »Lugn, det är jag. Var inte rädda.« 28Petrus svarade: »Herre, om det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet.« 29Han sade: »Kom!« och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. 30Men när han såg hur det blåste blev han rädd. Han började sjunka och ropade: »Herre, hjälp mig!« 31Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. »Du trossvage«, sade han. »Varför tvivlade du?« 32De steg i båten, och vinden lade sig. 33Och de som var i båten föll ner för honom och sade: »Du måste vara Guds son.«
De sjuka i Gennesaret
34När de hade farit över sjön kom de till Gennesaret. 35Männen på platsen kände igen honom och skickade ut bud i hela trakten, och man förde till honom alla som var sjuka 36och bad honom att de åtminstone skulle få röra vid tofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid den blev friska.

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

Lär dig mer om Bibel 2000