Parallell
18
Jesus fängslas
1När Jesus hade sagt detta gick han tillsammans med sina lärjungar ut till andra sidan av Kidrondalen. Där låg en trädgård som han och lärjungarna gick in i. 2Också Judas, han som förrådde honom, kände till platsen, eftersom Jesus och hans lärjungar ofta hade samlats där. 3Judas tog med sig vaktstyrkan och folk från översteprästerna och fariseerna, och de kom dit med lyktor, facklor och vapen. 4Jesus, som visste om allt som väntade honom, gick ut till dem och frågade: »Vem söker ni?« 5De svarade: »Jesus från Nasaret.« Han sade: »Det är jag.« Bland dem stod också Judas, han som förrådde honom. 6När Jesus nu sade: »Det är jag« vek de tillbaka och föll till marken. 7Han frågade dem igen: »Vem söker ni?« och när de svarade: »Jesus från Nasaret« 8sade han: »Jag har ju sagt er att det är jag. Om det är mig ni söker, så låt de andra gå.« 9Ty det som han hade sagt skulle uppfyllas: »Av dem som du har gett mig har jag inte låtit någon gå förlorad.« 10Men Simon Petrus, som hade ett svärd med sig, drog det och slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom högra örat; tjänaren hette Malkos. 11Jesus sade då till Petrus: »Stick svärdet i skidan. Skulle jag inte dricka den bägare som Fadern har räckt mig?«
Förhöret hos översteprästen. Petrus förnekar Jesus
12Kommendanten med sin vaktstyrka och judarnas män grep Jesus och band honom 13och förde honom först till Hannas, svärfar till Kajafas, som var överstepräst det året. 14Det var Kajafas som hade förklarat för judarna att det var bäst att en enda man dog för folket.
15Simon Petrus och en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen var bekant med översteprästen, och han följde med Jesus in på översteprästens gård, 16men Petrus stod kvar utanför porten. Den andre lärjungen, han som var bekant med översteprästen, gick då ut och talade med tjänsteflickan som vaktade porten och tog med sig Petrus in. 17Men flickan vid porten sade till Petrus: »Hör inte du också till den där mannens lärjungar?« Han svarade: »Nej, det gör jag inte.« 18Tjänarna och vakterna stod och värmde sig vid en koleld som de hade tänt, eftersom det var kallt. Petrus stod där också och värmde sig tillsammans med dem.
19Översteprästen frågade Jesus om hans lärjungar och hans lära. 20Jesus sade: »Jag har talat öppet till världen. Jag har alltid undervisat i synagogorna och i templet, där alla judar samlas. Jag har inte sagt något i hemlighet. 21Varför frågar du mig? Fråga dem som har hört mig vad jag har förkunnat för dem. De vet ju vad jag har sagt.« 22En av vakterna som stod där gav honom då en örfil och sade: »Skall du svara översteprästen på det sättet?« 23Jesus sade: »Har jag sagt något som var fel, så säg vad det var. Men om jag har rätt, varför slår du mig?« 24Hannas skickade honom då bunden till översteprästen Kajafas.
25Men Simon Petrus stod där och värmde sig. De sade till honom: »Hör inte du också till hans lärjungar?« Petrus förnekade det: »Nej, det gör jag inte.« 26Då sade en av översteprästens tjänare, en släkting till honom som Petrus hade huggit örat av: »Såg jag dig inte tillsammans med honom i trädgården?« 27Petrus förnekade det än en gång. Och just då gol en tupp.
Jesus inför Pilatus
28Från Kajafas förde de Jesus till residenset. Det var tidigt på morgonen. Själva stannade de utanför, för att inte bli orena utan kunna äta påskmåltiden. 29Pilatus gick då ut till dem och frågade: »Vad anklagar ni den här mannen för?« 30De svarade: »Om han inte hade varit en förbrytare skulle vi inte ha överlämnat honom åt dig.« 31Pilatus sade: »Ta honom då själva och döm honom efter er egen lag.« Men judarna svarade: »Vi har inte rätt att döda någon.« 32Ty det ord skulle uppfyllas som Jesus hade sagt för att ange hur han skulle dö. 33Pilatus gick tillbaka in i residenset och lät kalla till sig Jesus och frågade: »Så du är judarnas konung?« 34Jesus svarade: »Säger du detta av dig själv, eller har andra sagt det om mig?« 35Pilatus sade: »Jag är väl ingen jude. Dina landsmän och översteprästerna har överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?« 36Jesus svarade: »Mitt rike hör inte till denna världen. Om mitt rike hörde till denna världen hade mina följeslagare kämpat för att jag inte skulle bli utlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike av annat slag.« 37Pilatus frågade: »Du är alltså kung?« Jesus svarade: »Du själv säger att jag är kung. Jag har fötts och kommit hit till världen för denna enda sak: att vittna för sanningen. Den som hör till sanningen lyssnar till min röst.« 38Pilatus sade till honom: »Vad är sanning?«
Jesus skymfas. Pilatus villrådighet
Sedan gick han ut igen till judarna och sade: »Jag kan inte finna honom skyldig till något. 39Men det är sed att jag friger någon åt er vid påsken. Vill ni alltså att jag skall frige judarnas konung?« 40Då ropade de igen: »Inte honom, utan Barabbas!« Barabbas var en rövare.